Bildningspodden

By Anekdot

Listen to a podcast, please open Podcast Republic app. Available on Google Play Store.


Category: Science

Open in Apple Podcasts


Open RSS feed


Open Website


Rate for this podcast

Subscribers: 488
Reviews: 1


 Mar 13, 2019

Description

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Här hör du våra underhållande och fördjupande forskarsamtal om historiska personer, företeelser, idéströmningar eller konstverk – och Anekdots essäer i ljudproducerad version. Inga förkunskaper krävs. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

Episode Date
#150 Martyrer
00:59:31
Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lärans namn. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Vem bestämmer vem som blir en martyr? Varför var så många av kristendomens tidiga martyrer kvinnor? Och är tanken på att dö för sina övertygelser helt förlegad i vår sekulariserade, avförtrollade samtid? Bildningspodden reflekterar över martyrskapets idéhistoria och samtida relevans. Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han är författare till boken Den ädla döden (Leopard förlag, 2013), som tecknar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Sep 19, 2022
Essä: Emmy Noethers teorem – av Julia Ravanis
00:39:34
Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön. JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter. Regissör: Lars in de Betou
 Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Sep 07, 2022
Essäsommar #7 | Månmätning – av Anna Blennow
00:27:59
Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Månmätning" publicerades ursprungligen den 9 februari 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Aug 17, 2022
Essäsommar #6 | Döden på stranden – av Per Högselius
00:25:02
Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Döden på stranden" publicerades ursprungligen den 20 mars 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Aug 10, 2022
Essäsommar #5 | Rom, främlingarnas stad – av Carina Burman
00:31:14
Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Litteraturhistorikern Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Rom – främlingarnas stad" publicerades ursprungligen den 7 mars 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Aug 03, 2022
Essäsommar #4 | Ljudvågor – av Ulf Olsson
00:35:39
I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen och rocken närmade sig varandra musikalisk, och förenades också av ett växande politiskt patos. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Litteraturvetaren Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Ljudvågor" publicerades ursprungligen den 2 maj 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Jul 27, 2022
Essäsommar #3 | Järnvägsromanen – av Åsa Arping
00:28:19
Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Litteraturhistorikern Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Järnvägsromanen" publicerades ursprungligen den 28 februari 2020. För mer info liksom fler poddar essäer och filmer, besök anekdot.se.
Jul 20, 2022
Essäsommar #2 | Freud och kokainet – av Daniel Berg
00:25:57
Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktuell ännu i vår egen tid. Ekonomihistorikern Daniel Berg spårar normalitetens droghistoria. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Freud och kokainet" publicerades ursprungligen den 4 april 2019. För mer info liksom fler poddar essäer och filmer, besök anekdot.se.
Jul 13, 2022
Essäsommar #1 | Mary Wollstonecraft och revolutionen – av Lena Halldenius
00:33:13
Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Filosofen Lena Halldenius följer Wollstonecraft på hennes sista filosofiska resa. Under rubriken Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Mary Wollstonecraft och revolutionen" publicerades ursprungligen den 19 februari 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Jul 06, 2022
Special: Essäsommar med Bildningspodden
00:40:14
Nu tar Bildningspodden och Anekdot-redaktionen sommarlov och är tillbaka med nya poddar, essäer och filmer i september. Under sommaren kommer ni under tiden att få lyssna på sommarserien Essäsommar. Ända sedan Bildningspodden växte till Bildningsmagasinet Anekdot 2019 har vi publicerat underhållande och lärorika essäer, skrivna av Sveriges främsta humanioraforskare. Under sommaren kommer ni att få höra några av våra bästa texter som ljudessäer. En ny essä varje vecka, hela juli och augusti. Men allra först, som inledning på essäsommaren, får ni här höra ett samtal med tre av våra essäskribenter – om vad som utgör en riktigt bra essä, varför de skriver och vad de själva kommer läsa i sommar. Gäster i studion filosofen Lena Halldenius, latinisten Anna Blennow och historikern David Larsson Heidenblad, alla återkommande gäster i Bildningspodden och nu aktuella som essäskribenter i Bildningsboxen, Anekdots nya samarbete med Norstedts förlag. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Ljudproducent: Urban Göransson.
Jul 06, 2022
#149 Pastoralen
00:53:21
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av  storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria. Gäster i studion är Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin är litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver på en avhandling om svenska, litterära pastoraler. Anna Blennow är lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad på den antika pastoralen. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Jun 15, 2022
Essä: Linné i Lappland – av Simon Sorgenfrei
00:35:36
Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk. SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts). Regissör: Lars in de Betou
 Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Jun 14, 2022
#148 Historisk fiktion
01:01:15
Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför är vår tid så besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjärverk kring sekelskiftet 1800? Var 1800-talets bild av 1700-talet densamma som vår tids? Och vad betyder det för vår historiesyn idag att vi konsumerar så mycket påhittad historia? Bildningspodden tar tempen på samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregångare. Gäster i studion är genusvetaren Kristina Fjelkestam, filmvetaren Tommy Gustafsson och litteraturvetaren Claudia Lindén. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Jun 03, 2022
Studio Anekdot: Kan sanktioner stoppa kriget i Ukraina?
00:27:06
Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid. Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 på en avhandling om "shaming", skambeläggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på rysk politisk diskurs. Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
May 25, 2022
Essä: Bilder av Tom – av Åsa Bharathi Larsson
00:32:07
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner. ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden". Regissör: Lars In de Betou
 Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
May 17, 2022
#147 Neutralitetspolitik
00:58:06
Sverige är känt – och i vissa avseenden ökänt – för sin neutralitetspolitik. Det nämns ofta att Sverige varit i fred i 200 år, men till vilket pris?  De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra världskriget, på väg hem från det ockuperade Norge, har förföljt den svenska självbilden. Vad innebär det egentligen att vara neutral i politisk mening? Hur hänger det ihop med "alliansfrihet"? Vad kan Hugo Grotius krigsregler från 1600-talet lära oss om neutralitetsprincipen? Och vad betyder Sveriges långa tradition av neutralitet i skuggan av Ukrainakriget och de högaktuella diskussionerna kring ett svenskt medlemskap i Nato? Gäst i studion är Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid Uppsala universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Hon disputerade 2015 på avhandlingen "Window of opportunity: Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
May 05, 2022
Studio Anekdot: Kommer NFT att revolutionera konstmarknaden?
00:26:57
NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frågan om äkthet har en lång historia inom konsten. Redan renässanskonstnären Michaelangelo oroade sig för att träsnittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad är det som speciellt med ett original och så läskigt med en kopia? Vad kan vi lära oss av konsthistorien? Och är NFT-konst enbart en fluga – eller tröskeln mot en ny epok för konstmarknaden? Studio Anekdot diskuterar konstvärldens hetaste samtalsämne med konsthistorikern Håkan Nilsson. Håkan Nilsson, konsthistoriker och professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör framförallt samtida konst, och han är även verksam som konstkritiker vid Svenska Dagbladet. Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Apr 25, 2022
#146 Charles Darwin
01:10:04
Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdde Darwin helst på behörigt avstånd från all polemik. Men vad var det egentligen som Darwin hävdade? Var fick han sina teorier ifrån? Varför blev världsomseglingen med skeppet Beagle en så betydelsefull upplevelse för den unge naturalisten? Och hur kommer det sig att Darwins tänkande har använts i så radikalt olika syften efter hans egen död? Bildningspodden ger en introduktion till Charles Darwins liv och verk. Gäster i studion är Emelie Jonsson och Petter Hellström. Emelie är litteraturhistoriker verksam vid Universitetet i Tromsö, Norge, och aktuell med boken "The Early Evolutionary Imagination: Literature and Human Nature" (Palgrave Macmillan, 2021). Petter Hellström är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på vetenskapshistoria, och och disputerade 2019 på avhandlingen "Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Apr 22, 2022
Essä: Konsten att beklaga – av Johan Fredrikzon
00:37:55
Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentligen? Är det bäst att vara uppriktig eller att luta sig mot konventionen? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar över konsten att beklaga. JOHAN FREDRIKZON är doktor i idéhistoria, verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Han är också verksam som skribent och medverkar våren 2022 i en antologi om dödens idéhistoria som kommer ut på Appell förlag.
Apr 13, 2022
#145 Verdandis småskrifter (live)
00:39:52
Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskrifter” som började ges ut 1888 och utkom i över 500 häften. Ämnena spände från Voltaire till svampplockning, filosofi och konst till politisk opinionsbildning och gödslingsteknik. Vilket var Verdandis viktigaste bidrag till den svenska folkbildningskulturen? Hur kommer det sig att så vitt skilda ämnen ansågs ingå i genomsnittssvenskens allmänbildning? Och är arvet efter Verdandi levande idag? Veckans gäster är utbildningshistorikern Johanna Ringarp, idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Claudia Lindén. Avsnittet spelades in live inför publik i förlaget Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Mar 30, 2022
Studio Anekdot: Vem talar för "hjärtlandet"?
00:36:34
Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så angelägna om att hitta särskilda sätt att tala om “verklighetens folk”? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjärtlandet? Urbanhistorikern Håkan Forsell, statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen och språkforskaren Charlotta Seiler Brylla gäster Studio Anekdot. Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Mar 23, 2022
#144 Antiken
01:00:24
Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme - med antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Mar 17, 2022
Essä: Undergångspoeterna – av Sofia Roberg
00:33:38
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid. SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou
 Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Mar 15, 2022
#143 Deckare
01:07:16
Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet. Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Mar 02, 2022
Studio Anekdot: Hur mår riksdagsspärren?
00:32:40
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna Annika Fredén och Jan Teorell gästar Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer
Feb 25, 2022
#142 Pompeji
01:03:37
Pompeji är den romerska staden vid Vesuvius fot som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. På 1700-talet upptäcktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grävdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart välbevarad ruin som på ett unikt sätt lär oss hur antikens städer såg ut. Besökaren kan varandra runt i hela stadskvarter av tavernor, badhus, idrottsarenor och privatbostäder, dekorerade med målningar såväl som graffiti. Men vad vet vi egentligen om Pompeji? Hur såg människors liv i staden ut? Har den äldre arkeologiska forskningen varit för sensationalistisk när den gjort avgjutningar av de som dog i katastrofen? Och hur lyckades det stora svenska forskningsprojektet upptäcka stadens take away-matkultur? Veckans gäster är Anne-Marie Leander Touati och Henrik Boman. Anne-Marie Leander Touati är professor emerita i Antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, tidigare föreståndare för Svenska institutet i Rom och grundare av det svenska Pompejiprojektet. Henrik Boman är universitetsadjunkt i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, specialiserad på antik arkitektur, och har också varit mångårigt verksam i det svenska Pompejiprojektet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Feb 19, 2022
Essä: Lasse-Majas sexliv – av Sam Holmqvist
00:36:47
Lars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag skulle tolka som sexuella relationer. Hur kan vi förstå Lasse-Majas sexliv? Med vilka ögon betraktades Lasse-Majas identitet som ömsom man, ömsom kvinna av samtiden? Och hur såg Lasse-Maja själv på sex? Litteraturhistorikern Sam Holmqvist läser Lasse-Majas självbiografi och lyssnar efter sexet i konstpauserna. SAM HOLMQVIST är doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja. Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Sam Holmqvist Redaktör: Hedvig Härnsten Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Feb 10, 2022
#141 Lasse-Maja
00:58:57
Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. En Robin Hood-figur som iklädd kvinnokläder drog på äventyrliga rövarstråk genom landet – och till slut åkte fast. I 28 år satt sedan Lasse-Maja på Carlstens fästning. Lasse-Majas berömmelse har inte så lite att göra med den egna självbiografin, skriven under fängelsetiden och en av 1800-talets stora bästsäljare. Men mytbildningen kring Lasse-Maja är stor, inte bara för att Lasse-Maja själv var en skrävlare av stora mått. Vad kan vi egentligen veta om Lasse-Maja? Hur mycket av de äventyrliga historierna är sanna? Varför är det så lite känt att Lasse-Maja under stora delar av sitt liv levde som kvinna, också under perioder helt utan kriminalitet? Vad kan självbiografin lära oss om fattiga kvinnors situation under 1800-talet? Bildningspodden ger en introduktion till ett av 1800-talets mest fascinerande livsöden. Gäst i studion är Sam Holmqvist, doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen "Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt" (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Feb 03, 2022
Studio Anekdot: Hur varnar vi framtiden om det radioaktiva avfallet?
00:33:37
Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals år framåt i tiden? Frågan sysselsätter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnärer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bäst över tid? Och vad kan vi lära oss av historiska försök att varna framtida generationer om farligheter, som exempelvis sarkofagernas förbannelser? Studio Anekdot djupdyker i slutförvaringens hisnande kommunikationsutmaningar. Gäster i studion är Ola Wikander och Anna Storm. Ola Wikander är språk- och religionshistoriker vid Lunds universitet och författare till bland annat Ett hav i mäktig rörelse (Nordstedts, 2019). Han anlitades 2015 av Svenskt Kärnbränslehantering AB (SKB) för att studera utmaningarna med att överföra information om slutförvar för radioaktivt avfall till framtida generationer. Anna Storm är professor i teknik och social förändring vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund inom teknikhistoria och har även ägnat sig åt industrihistoria och industriellt kulturarv. Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Klippning: Anna Allergren
 Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Jan 26, 2022
#140 Friedrich Nietzsche
01:04:03
När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten. Gäst i studion är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han är aktuell med essäsamlingen "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" och som medredaktör till Nietzsches samlade skrifter, ett utgivningsprojekt som pågått i över 20 år och just kommit till sitt slut med det sista bandet ”Efterlämnade anteckningar”. Båda titlarna utkommer på Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Dec 22, 2021
Studio Anekdot: Personlighetstester – bluff eller vetenskap?
00:31:54
Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur mycket kan de här testerna säga om oss egentligen? Hur vetenskapliga är de? Och vad säger vår iver att göra dem om vår samtid?  Gäster i studion är Karin Villaume, Carin Franzén och Bo Melin. Karin Villaume är beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA. Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Bo Melin är professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Dec 16, 2021
#139 Humor
01:00:39
Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vår egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idé- och filosofihistoria. Gäst i studion är Ola Sigurdson, professor i tro- och livsåskådningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med det närmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (Glänta, 2021), om humorns idéhistoria och filosofi, och är nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson är även verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklara Avsnittsbilden är en illustration ur George Vaseys bok "The Philosophy of Laughter and Smiling" (1875). Foto: Wikimedia Commons.
Dec 01, 2021
#138 Miljöfrågans historia
00:53:19
Människans blick på miljön är uråldrig. Och medvetna om förändringar i naturen har vi varit i åtminstone ett par tusen år. Men när började vi förstå att naturen är hotad och att vi själva har en del i miljöförstöringen? När blev miljön en politisk fråga? Och hur tätt hänger det ihop med dagens stora mobilisering mot klimathotet? Bildningspodden tecknar miljömedvetenhetens moderna historia, från efterkrigstidens pionjärer till 70-talets stora folkrörelser och vår tids Greta-effekt. Gäst i studion är David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden (Nordic Academic Press, 2021). Heidenblad är biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria och driver sedan ett antal år en blogg om akademiskt skrivande, som utkommit i bokform både på svenska och engelska. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Nov 18, 2021
Studio Anekdot: Har demokratin blivit ett problem för klimatet?
00:43:28
Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men stämmer det verkligen? Måste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sätt att påskynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen på klimatets demokratiska status. Gäster i avsnittet är Folke Tersman och Sverker Jagers. Folke Tersman är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och lärostolsprofessor vid Institutet för framtidsstudier. Han utkom nyligen med boken "Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid" (Fri Tanke förlag, 2020), författad tillsammans med Torbjörn Tännsjö. Sverker Jagers är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Luleå tekniska universitet och specialiserad inom miljöpolitik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Nov 18, 2021
#137 Paris (live)
00:44:24
Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden haft en sådan dragningskraft? Och vilka är de viktigaste historiska pusselbitarna till att förklara hur Paris blev den stad den blev? Gäster är Cecilia Rosengren och Paula von Wachenfeldt. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur, och har under flera år gett kursen “Modets roll i fransk kulturhistoria” vid Stockholms universitet. Cecilia Rosengren är docent i idéhistoria, specialiserad på tidigmodern kulturhistoria och aktuell med den helt nya kursen “Paris som idéhistorisk miljö under 800 år” vid Göteborgs universitet. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet den 27 oktober, under en modehistorisk helkväll knuten till utställningen "Nordens Paris – om NK:s franska damskrädderi, 1902-1966". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Nov 03, 2021
Studio Anekdot: Har rykten fått oförtjänt dåligt rykte?
00:30:38
Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin. Mia-Marie Hammarlin är docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Oct 29, 2021
#136 Jaget
00:49:45
”Jag” är ordet vi använder för att tala om oss själva. Men frågan om vad ett "jag" verkligen är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Har jaget en historia? Varför är vår kultur så jag-fixerad – i allt från sociala medier till självbiografisk skönlitteratur? Och vad kan äldre tänkare som Descartes och Montaigne lära oss om hur vi framställer oss själva på Instagram? Bildningspodden synar jaget i sömmarna och tecknar jagets litteratur- och idéhistoria. Gäst i studion är Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tidigare Linköpings universitet. Hon är bland annat specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur, och är författare till boken När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén (Ariel förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar Parmigianinos "Självporträtt i en konvex spegel", ca 1524 (Wikimedia commons).
Oct 21, 2021
Smakprov: Verket #4 Bebådelsen – av Sigrid Blomberg
00:34:55
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Samtalsledare: Anna Jansson
 Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Producent: Magnus Bremmer Det här är ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna på Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, där poddar finns.
Oct 12, 2021
Studio Anekdot: Varför hårdare straff?
00:40:17
Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfråga i nästa års riksdagsval. Men vad säger forskningen? Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff – vill vi skydda, rehabilitera eller avskräcka? Studio Anekdot ger fördjupande perspektiv på en högaktuell debatt. Gäster i studion är Alva Stråge och Felipe Estrada. Alva Stråge är doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och disputerade 2019 på en moralfilosofisk avhandling om straffberättigande. Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Oct 07, 2021
#135 Brottslingen
00:52:24
Historien är full av inbrottstjuvar, mördare, snattare, sexförbrytare och andra brottslingar. Har de något gemensamt? Eller är historiens missdådare allra mest en spegel mot hur vår syn på rätt och fel förändrats? Bildningspodden diskuterar brottslingens historia. När skedde historiens första brott? Vad gör en människa till en brottsling? Och vilka är de vanligaste fördomarna om dagens brottslighet? Gäster i studion är Annika Sandén och Felipe Estrada Dörner. Annika Sandén är docent i historia, förlagsredaktör och författare till flera uppmärksammade böcker om 1600-talets kulturhistoria. Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Oct 06, 2021
Smakprov: Verket #3 Doktor Glas
00:38:43
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 29, 2021
#134 Toni Morrison
00:58:48
Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon skrev även noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning och fördjupar sig i romanen "Älskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mästerverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bästa amerikanska roman. Gäster i studion är Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros är författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman är fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad på en avhandling om Toni Morrison som inom kort utkommer som bok, "Toni Morrison and the Writing of Place" (Routledge, 2022). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 22, 2021
Smakprov: Verket #2 Karl XII:s likfärd – av Gustaf Cederström
00:40:17
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt.  Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag? Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 14, 2021
Smakprov: Verket #1 I rörelse - av Karin Boye
00:34:22
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap? Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017). Samtalsledare: Paulina Helgeson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 14, 2021
Ny podd! Verket – en podd om klassiker
00:12:46
Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket – en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? I den här förintervjun berättar programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och diskuterar vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 14, 2021
Studio Anekdot: 11 september - tjugo år efteråt
00:36:45
Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 09, 2021
Nyhet! Bildningspodden presenterar Studio Anekdot – med Frida Beckman
00:06:59
Idag är det premiär för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gång i månaden på ett halvtimmeslångt samtal där Sveriges främsta forskare diskuterar aktuella händelser och fenomen. Här nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. Samtalen leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap och ny redaktionsmedlem på Anekdot. I det här specialavsnittet berättar programledaren Frida Beckman om tankarna bakom det nya samtalsformatet och vad lyssnarna kan förvänta sig. I samtal med Magnus Bremmer.
Sep 09, 2021
#133 Utvandringen
00:53:51
Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam både för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka på en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning. Gäster i studion är Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade på svenska städer. Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad på svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Sep 01, 2021
#132 Renässansen
01:01:40
Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var det verkligt unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är Anders Cullhed och Sabrina Norlander Eliasson. Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap, specialiserad på medeltida litteratur och aktuell i höst med den första svenska biografin över Dante Alighieri. Sabrina Norlander Eliasson är professor i konstvetenskap, specialiserad på 16-1700-talets bildkonst och Italiens konsthistoria. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Jul 02, 2021
#131 Orientalism
00:48:21
Den palestinsk-amerikanske litteraturhistorikern Edward Saids bok Orientalism från 1978 tillhör det senaste halvseklets stora akademiska klassiker. I studien visar Said hur västerlandets förment fredliga intresse för det som kallats Orienten i själva verket var intimt sammankopplad med de koloniala och imperialistiska ambitionerna. Med början i Napoleons expedition till Egypten strömmade både nidbilder och exotiserande framställningar av Mellanöstern till Europa. Genom att framställa araben som antingen gåtfullt fascinerande eller dum och irrationell skapade orientalismen ”Österlandet” som en given motsats till det rationella, produktiva och demokratiska Väst. Boken blev lika hyllad som omdebatterad, och la grunden till vad som idag kallas postkolonial studier. Vilka är Saids viktigaste poänger? Och hur relevant är hans analys idag? Gäst i studion är Edda Manga, idéhistoriker, specialiserad på kolonial historia och postkolonial teori, och verksamhetsledare vid Mångkulturellt centrum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Jun 21, 2021
#130 Norrmalmstorgsdramat
00:55:15
På torsdagsmorgonen den 23 augusti 1973 gick en maskerad man in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Det fem dagar långa gisslandrama som följde blev en massmedial nagelbitare. Norrmalmstorgsdramat gått till historien som en av de första livesända brottshändelserna – och som urscenen för det så kallade Stockholmssyndromet. Sedan dess har dramat blivit ett populärkulturellt fenomen, dramatiserats i såväl böcker och dokumentärer som spelfilmer och operor. Vad var det egentligen som hände de där sensommardagarna 1973? Hur snabbt började mytbildningen att sätta sina spår på de verkliga händelserna? Vad säger hela händelsen om Sverige vid 70-talets början? Och är Stockholmssyndromet i själva verket allra mest ett patriarkalt påhitt? Gäster i studion är Ester Pollack och Cecilia Åse. Ester Pollack är medievetare och professor i journalistik, disputerad 2001 på en avhandling om relationen mellan kriminaljournalistik och rättsväsende, och har sedan dess fortsatt att studera bland annat brottsnyheter och polisens roll som nyhetskälla. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap och statsvetare som skrivit om Norrmalmstorgsdramat i boken Kris! Perspektiv på Norrmalmstorgsdramat (Liber, 2014) och forskningsartikeln "Crisis Narratives and Masculinist Protection. Gendering the Original Stockholm Syndrome" (International Feminist Journal of Politics, 2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Jun 02, 2021
#129 Demokrati
01:01:19
Demokratin är både lastgammal och högaktuell. Den har sina rötter hos de gamla grekerna på 500-talet före Kristus, men etablerade sig på allvar i sin moderna form först för drygt hundra år sedan. Just nu är demokratin hett omdebatterad och sägs befinna sig i en kris, utmanad av antidemokratiska och populistiska krafter. Hur mår demokratin? Hur har själva idén om folkstyre vuxit fram genom historien? Varför har demokratins historiska kritiker ofta sagt de mest intressanta sakerna om demokratins natur? Och har vår samtid tagit demokratin för given? Gäster i studion är Sofia Näsström och Anders Burman. Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med två böcker om demokrati, "Demokrati – en liten bok om en stor sak" (Historiska media) och "The Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal" på Oxford University Press. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och aktuell med boken "Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria" på Natur & Kultur. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
May 19, 2021
#128 Gigekonomin
00:40:32
Företag som Uber, Airbnb och Foodora har på kort tid förändrats människors sätt att utbyta tjänster. Via digitala plattformar, tillgängliga via mobilen, har de påverkat hur vi reser, bor och köper mat. Men till vilket pris? Den så kallade gigekonomin att kritiserats för att utnyttja utsatta människor som billig arbetskraft, med osäkra arbetsvillkor. Vad är egentligen sant om gigekonomin? Vilka människor verkar inom sektorn och vad har de för möjligheter? Hur nytt är gigekonomins sätt att organisera arbete? Är den fasta, trygga anställningen i själva verket dömd att bli en historisk parentes? Gäster i studion är Qian Zhang och Natasha Webster. Qian Zhang är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, specialiserad på frågor om migration, arbetskraft och globalisering. Natasha Webster är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet, specialiserad på ekonomisk geografi och kvinnligt entreprenörskap i relation till migration och integration. Tillsammans har de studerat invandrares arbetserfarenheter i den svenska gigekonomin. Avsnittet spelades in i september 2020, som en del av Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm. Ljudteknik: Henrik Nordgren.
May 04, 2021
#127 Carl von Linné
00:56:43
Han brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen? Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Windahl Pontén är idéhistoriker vid Uppsala universitet och disputerad på en avhandling om hushållet von Linné. Gunnar Broberg är idéhistoriker vid Lunds universitet och har skrivit flera verk om Linné, bland annat biografin ”Mannen som ordnade naturen” (Natur & Kultur, 2019). Jenny Beckman är vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på botanikens historia. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Apr 21, 2021
#126 Staden
01:00:34
Få moderna fenomen är så romantiserade som storstaden. Västerländska metropoler som New York och Paris blir ofta föremål för populärkulturella drömmar och nostalgiska blickar mot en svunnen guldålder. Men stadens världshistoria är i själva verket en komplicerad, mångtusenårig och i högsta grad global process, som sträcker sig ända tillbaka till civilisationens begynnelse. Vad är egentligen en stad? Hur gammal är den äldsta, ännu levande staden? Finns det någon universell kvalitet som är gemensam för alla städer? Och kommer pandemins folktomma städer att förändra vår syn på stadsmyllret? Gäst i studion är Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på urbanhistoria. Dessutom författare, kulturskribent och poddare – driver sedan 2013 den populära podcasten Staden tillsammans med arkitekturjournalisten Dan Hallemar. Aktuell med skriften ”Den föränderliga staden”, del av Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2020. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Apr 08, 2021
#125 Vaccinets historia
00:53:07
Jakten på ett vaccin för covid-19 har varit en akut fråga ända sedan influensan förvandlades till en global pandemi. Att människan utvecklar immunitet mot vissa sjukdomar är en mångtusenårig kunskap – men när utvecklades egentligen det första moderna vaccinet? Hur snart började balansgången mellan folkhälsans bästa och riskerna för att enskilda personer utvecklar allvarliga biverkningar bli en seriös läkaretisk och politisk fråga? Och vad kan 18- och 1900-talets stora vaccinationer lära oss i vägvalen under den nuvarande pandemin? Veckans gäster är Motzi Eklöf och Maria Josephson. Motzi Eklöf är medicinhistoriker och förläggare, som bland annat forskat på smittkoppsvaccinationen i Sverige under 1900-talet och skrivit boken "Variola & vaccinia: om massvaccination och folkhälsopolitik, vaccinforskning och läkaretik" (Exempla, 2016). Maria Josephson är medicinhistoriker, disputerad vid Uppsala universitet, nu verksam vid Södertörns högskola och Karolinska institutet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Mar 31, 2021
#124 Frihet
01:05:47
Vad innebär det att vara fri? Redan de gamla grekerna satte fingret på ett tillstånd av att vara befriad från förtryck, men när uppstod egentligen det moderna frihetsbegreppet? Och vad går det ut på? Är friheten individuell eller kollektiv? Handlar verklig frihet om att få leva sitt liv som man vill eller om att få vara delaktig i att forma samhället? Är vi inte alltid fria på någon annans bekostnad? Och har dagens debatt förenklat liberalismens historiska tankegods om friheten? Bildningspodden botaniserar i frihetsbegreppets historia och diskuterar dess möjligheter i vår egen tid. Gäster i studion är Lena Halldenius och Nina Björk. Lena Halldenius är filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Nina Björk är författare, skribent och fil. dr i litteraturvetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Inspelningsteknik: Peter Roslund, Lunds universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Dec 23, 2020
#123 Arbetarrörelsen
00:55:26
Arbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska revolutionen och industrialismens tidigaste skeden. I Sverige växte arbetarrörelsen under första halvan av 1900-talet till en ofantlig samhällsrörelse. Med bas i det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen (LO) samlade den allt ifrån ungdomsföreningar och folkparker till begravningsbyråer. Hur fick arbetarrörelsen en så stark ställning i Sverige? Vilken betydelse hade folkbildningsidealen och den starka arbetarkulturen? Vilka är de historiska milstolparna internationellt? Och går det ens att tala om en arbetarrörelse i dagens politiska landskap? Gäster i studion är Ulf Bjereld, Petra Pauli och Olle Edström. Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och aktiv socialdemokrat. Petra Pauli är historiker, disputerad på en avhandling om karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen. Olle Edström är professor emeritus i musikvetenskap, som bland annat forskat på folkrörelsernas och arbetarkulturens musik. Alla tre är verksamma vid Göteborgs universitet, där också podden spelats in. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Inspelningsteknik: Pär Nordlund, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Dec 17, 2020
Essä: Poeten i tunnelbanan – av Emma Eldelin
00:22:09
Vid början av 1900-talet började modernistiska poeter att skriva dikter från tunnelbanans plattformar och tåg. Tunnelbanedikten har sedan dess vuxit till en lika oväntad som tongivande lyrisk genre, med rötterna djupt rotade i den litteraturhistoriska underjorden. Litteraturvetaren Emma Eldelin tar tunnelbanan genom 1900-talets lyrik. EMMA ELDELIN är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och författare till "Att slå dank med virtuositet – Reträtten, sysslolösheten och essän". Eldelin forskar för närvarande om hur olika rum för resande och transporter i samtiden fungerar som litterära miljöer och utmanar traditionella föreställningar om skrivande, författarroller och litteraturens former. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Dec 09, 2020
#122 Immanuel Kant
01:03:47
Som privatperson sägs han ha varit tråkig, sjukligt rutinbunden och ätit senap till all mat. Som filosof blev han redan under sin egen livstid en av världens mest berömda tänkare. Den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kant (1724-1804) använde människan som mått på all kunskap och filosoferade inom alla discipliner, från moralfilosofi till kunskapsteori och estetik. Genom att finna en öppning i gränslandet mellan rationalismen och empirismen banade han på egen hand väg för den moderna filosofin. Men vad går Kants tänkande ut på? Vad säger hans idé om det "kategoriska imperativet" om hur vi ska handla som människor? Vad betyder begreppet "tinget-i sig" och vad säger det om vår kunskap om världen? Och vad kan Kants tänkande säga oss idag? Bildningspodden introducerar en av filosofihistoriens superstjärnor. Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola, specialiserad på estetisk teori, tysk idealism, fenomenologi och kritisk teori. Wallenstein är också översättare och har översatt en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Kants skrifter. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Nov 26, 2020
#121 Frida Kahlo (live)
00:50:18
Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Med sina självporträtt bröt Kahlo ny mark för den moderna porträttkonsten och vad som var möjligt att uttrycka på en duk. Men hur ska vi betrakta Kahlos surrealistiska självbilder idag? Vilket är hennes viktigaste arv till samtidskonsten? Och hur mycket är egentligen sant i mytbildningen kring Kahlo? Veckans gäster är Parasto Backman, Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe. Parasto Backman är lektor i grafisk design på Konstfack och är verksam som grafisk formgivare. Eva Zetterman är docent i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och disputerad på avhandlingen Frida Kahlos bildspråk (2003).  Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konsthistoria vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet, Frescati, i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Evenemangskoordinator och redaktör: Anna Frykholm. Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudteknik: Henrik Nordgren
Nov 11, 2020
Essä: Folkbildaren som försvann – av Johan Östling
00:26:54
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. De kom direkt från universiteten och blev experter i frågeprogrammen – men också programledare, scriptor, redaktörer, scenografer och nöjeschefer. Hur kom det sig att lärda akademiker blev ansvariga för tv-underhållning? Och vad var det egentligen som hände sen? Historikern Johan Östling stiftar bekantskap med akademikerna bakom kulisserna under televisionens första guldålder. JOHAN ÖSTLING är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Bland hans nyare publikationer märks böckerna Humboldt and the Modern German University (2018), Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020). Östling medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet och tidskriften Respons. Föreliggande essä springer ur ett pågående forskningsprojekt om humaniora i efterkrigstidens offentlighet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Nov 06, 2020
#120 Pornografi
00:52:46
Att framställa bilder med syfte att upphetsa och väcka lust är en företeelse lika gammal som civilisationen själv. Konstens och litteraturens historia är full av erotiska skildringar. Men var går egentligen gränsen till det vi kallar pornografi? Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Är det sant att pornografi är mer tillgängligt idag än någonsin tidigare? Och vad kan pornografin egentligen säga om människors uppfattning om sex? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i dagens samhälle. Gäster i studion är Klara Arnberg, Pernilla Myrne och Anna Hultman. Klara Arnberg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om den svenska porrbranschen. Pernilla Myrne är forskare och lektor i arabiska vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på medeltida arabiska sexmanualer. Anna Hultman är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där hon skriver på en avhandling om svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talen. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren
Oct 28, 2020
#119 Du-reformen
00:44:44
Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Historiskt brukar den dateras till ett par symboliska händelser i slutet av 60-talet, men det var egentligen en betydligt längre och mer komplicerad process. Vad kan du-reformen säga om samhällets modernisering? Hur svensk är den här historien? Och hur ska vi tolka det nya, hett omdebatterade "ni-andet"? Gäster i studion är Ingela Tykesson, Lena Lind Palicki och Catrin Norrby. Ingela Tykesson är docent i svenska vid Södertörns högskola och författare till avhandlingen Samtal i butik. Lena Lind Palicki är fil. dr och lektor i svenska vid Stockholms universitet, språkvårdare och språkskribent i Svenska Dagbladet. Catrin Norrby är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren
Oct 13, 2020
Essä: Fredrika Bremer i England – av Carina Burman
00:32:24
Fredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, feministisk föregångare och samhällsreformator. Med tiden blev hon också världsresenär, något som inte var helt självklart för den tidens kvinnor. Hennes populära reseskildringar nådde en enorm publik både i Sverige och utomlands. Men sina resor i England sammanfattade Bremer istället i en radikal följetong i Aftonbladet. Med skarp blick bevittnade hon alltifrån koleraepidemin, fattigskolor och barnarbete i Manchesters fabriker till Londons herrklubbar och drottning Victorias nya hundkojor. Hon följde kommunismens framväxt – och hennes försvar för kvinnosaken och arbetarrörelsen blev bara starkare. Carina Burman följer i Bremers fotspår och ser en politisk skribent ta form. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur och författare till bland annat en stor biografi över Fredrika Bremer, "Bremer. En biografi" (2001, Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Oct 09, 2020
#118 Gayatry Chakravorty Spivak
00:56:41
Gayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Hennes tankar om priviligierade, västerländska rösters komplicerade roll i representationen av de som saknar en röst, har varit lika inflytelserika som de har blivit missförstådda. Vad är det egentligen Spivak säger i sin klassiska text ”Kan den subalterna tala?” från 1983. Vilken roll har hon spelat i framväxten av det som idag kallas för identitetspolitik? Och hur kan vi använda hennes idéer för att bättre förstå varandras erfarenheter? Bildningspodden introducerar en av det sena 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är PAULINA DE LOS REYES, MIKELA LUNDAHL HERO och JULIA WILLÉN. Paulina de Los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Mikela Lundahl Hero är idéhistoriker vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Julia Willén är doktorand i migration och etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Oct 01, 2020
#117 Hjärnan (live)
00:41:36
Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet. Veckans gäster är HATICE ZORA och CHRISTIAN BROBERGER. Hatice Zora är postdoktor i lingvistisk, specialiserad på neurolingvistik, verksam vid Stockholms universitet. Christian Broberger är professor i neurokemi, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Avsnittet spelades in live inför publik på konsthallen Accelerator. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 16, 2020
Essä: Kvinnostaden – av Matilda Amundsen Bergström
00:32:55
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden", Livre de la Cité des Dames från år 1405, angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder och hätska ord om kvinnor. I dess ställe bygger hon en allegorisk stad där varje byggsten består av en exemplarisk kvinna från historien, samtiden eller mytens värld. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar de Pizans unika livshistoria – och förklarar hur ett verk som "Kvinnostaden" alls var möjligt år 1405. MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM är fil. dr i litteraturvetenskap, verksam vid Köpenhamns universitet. Hon disputerade 2019 vid Göteborgs universitet på avhandlingen "Som en Sapfo. Publiceringsstrategier, självframställning och retorik hos tre tidigmoderna kvinnliga författare". ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Sep 09, 2020
#116 Skyltfönstrets historia
00:59:34
Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag? Bildningspodden spanar in skyltfönstrets historia med ORSI HUSZ, CAROLINE HAUX och FREDRIC BEDOIRE. Orsi Husz är docent och universitetslektor i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, disputerade på en avhandling om Nordiska kompaniet och har forskat mycket om konsumtion. Caroline Haux är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på konsumtion och nya medier i den moderna litteraturhistorien. Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria, hedersledamot av Konstakademien och författare till en mängd böcker om Stockholms historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sep 02, 2020
Fredrika Bremer (repris)
00:49:28
Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är Anna Bohlin och Carina Burman. Anna Bohlin är litteraturvetare och Bremer-forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Carina Burman är författare, kritiker och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som 2001 utkom med "Bremer. En biografi" på Albert Bonniers förlag. Avsnittet publicerades ursprungligen i december 2015. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Aug 28, 2020
Harry Schein (repris)
00:54:41
Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017). Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Aug 21, 2020
Drottning Kristina (repris)
00:58:36
Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och hur levde hon i Rom? Veckans gäster är Elisabeth Wåghäll Nivre, Joakim Scherp och Stefano Fogelberg Rota. Elisabeth Wåghäll Nivre är professor i tyska vid Stockholms universitet och har forskat på biografier och andra historiska beskrivningar av drottning Kristina. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet och specialiserad på stormaktstiden. Stefano Fogelberg Rota är litteraturvetare vid Uppsala universitet och disputerade 2008 på avhandlingen ”Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna”. Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Aug 14, 2020
Vergilius (repris)
00:56:20
Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar? Veckans gäster är Moa Ekbom och Anders Cullhed. Moa Ekbom är universitetslektor i latin och programkoordinator för Liberal arts-programmet vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2014 vid Uppsala universitet på en avhandling om Sortes Vergilianae, en spådomskonst som utgick från Vergilius verk. Anders Cullhed är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på senantik litteratur, och mångårig litteraturkritiker i Dagens Nyheter. Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Aug 07, 2020
Rachel Carson (repris)
00:54:07
Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok ”Tyst vår” från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag. Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska – och publicerades första gången den 10 mars 2020. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Jul 31, 2020
Emanuel Swedenborg (repris)
00:56:31
Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av naturvetaren fanns kvar i andeskådaren? Hur originellt var det att ägna sig åt drömtydning på 1700-talet? Och vad betydde Swedenborgs kaffedrickande och särskilda andningstekniker för det andliga tänkandet? Veckans gäster är idéhistorikern David Dunér och litteraturvetaren Thomas Götselius. David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och disputerade 2004 på en avhandling om Swedenborg, ”Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi”. Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och skriver på en bok om Swedenborgs drömdagbok. Avsnittet publicerades ursprungligen i mars 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Jul 24, 2020
Mary Wollstonecraft (repris)
00:59:44
Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll ”manlighet” som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken Mary wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik (Thales). Avsnittet publicerades första gången i april 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Jul 17, 2020
Kleopatra (repris)
00:49:26
Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Veckans gäster är Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Avsnittet spelades in live på Bokmässan i Göteborg, september 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Jul 10, 2020
Frantz Fanon (repris)
00:40:52
Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. Bildningspodden diskuterar Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952. Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Christina Kullberg, forskare vid Uppsala universitet specialiserad på franskspråkig karibisk litteratur. Avsnittet publicerades första gången i november 2015. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Jul 03, 2020
Marie Curie (repris)
00:51:54
Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är Karl Grandin och Eva Hemmungs Wirtén. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken "Making Marie Curie" (2015). Avsnittet publicerades första gången i december 2019.
Jun 26, 2020
Sommarserie: Banbrytare – 10 historiska personer som bröt ny mark
00:00:49
Nu tar Bildningspodden och Anekdotredaktionen sommarlov. Vi är tillbaka igen den 2 september med nya poddar, essäer och filmer. Under tiden kan du lyssna på vår sommarserie BANBRYTARE: 10 repriserade bildningspoddar om historiska personer som tänkte nytt och bröt ny mark på olika sätt. Varje vecka, hela sommaren. - Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. - Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Jun 26, 2020
#115 Frihetstiden
00:49:42
En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830. Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.
Jun 25, 2020
Special: Kommer coronakrisen att förändra vår syn på döden?
00:19:33
Den palliativa vården har blivit brännande aktuell i debatten om den svenska hanteringen av coronapandemin. Ett värdigt slut på livet har varit ovanligt svårt att tillgodose för drabbade av covid-19. Vad säger allt detta om det svenska vårdsystemet? Vilka idéer var det som formade den palliativa vården när den växte fram under andra halvan 1900-talet? När föddes idén att ingen människa ska behöva dö ensam? Och kommer pandemin att förändra vår syn på livets slutskede? Hör medicinhistorikern Maria Josephson kommentera den aktuella debatten – och berätta mer om sin essä ”Den goda döden”, om den palliativa medicinens historia, just nu aktuell på anekdot.se.
Jun 11, 2020
#114 Ödet
00:50:02
Är vårt liv här på jorden förutbestämt av en högre makt – eller har vi möjlighet att påverka våra öden? Frågan har sysselsatt människan sedan människan sedan urminnes tider. Vilka betydelser har begreppet rymt genom idéhistorien? Hur har kulturen, konsterna och filosofin gestaltat föreställningar om ödet? Är slumpen ödets motsats, eller snarare en del av dess idé? Behöver öde och fri vilja verkligen stå emot varandra? Kan ödet vara politiskt? Och hur ödestroende är vi idag? Bildningspodden resonerar sig genom ödestankens historia. Veckans gäst är MICHAEL AZAR, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, specialiserad på kontinental filosofi och postkolonialt tänkande. Han håller just nu på att färdigställa ett större arbete om ödestanken i litteratur-, filosofi- och idéhistorien. Michael Azar gästar Bildningspodden på länk från Göteborgs universitet (ljudtekniker: Pär Nordlund). Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar ett manuskripft av Carmina Burana, föreställande Fortuna och lyckans hjul. Foto: Wikimedia Commons.
Jun 10, 2020
Anekdot essä #16 Döden på stranden – av Per Högselius
00:25:02
Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013) och den historiska reseskildringen Östersjövägar (2007). Hans essä för Anekdot är baserad på den aktuella essäboken Döden på stranden (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Jun 05, 2020
#113 DNA
00:52:20
Idag kan vem som helst skicka sitt DNA på analys och få ledtrådar om det egna släktträdet. Men vad kan egentligen DNA säga om en människa? Hur länge har DNA-tekniken funnits? Kommer forntida DNA att skriva om mänsklighetens historia som vi känner den? Riskerar de populära DNA-testerna att mynna ut i en ny form av rasbiologi? Och skulle Jurassic Park kunna bli verklighet? Bildningspodden beger sig till DNA-forskningens frontlinje och reder ut hur DNA används inom forskningen idag. Veckans gäster är MATTIAS JAKOBSSON och ANDREAS NYBLOM. Mattias Jakobsson är professor i genetik vid Uppsala universitet, specialiserad på populationsgenetik och människans evolution. Andreas Nyblom är litteratur- och mediehistoriker vid Linköpings universitet och Stockholms universitet, verksam inom projektet ”Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA”. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
May 20, 2020
Anekdot essä #15 | Järnvägsromanen – av Åsa Arping
00:28:19
Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhistorieskrivning. Tillsammans med fyra kolleger vid Göteborgs universitet har hon nyligen avslutat ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, som bland annat resulterat i antologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (LIR. Skrifter, 2019). Arping är bosatt ett par hundra meter från Västra stambanan, i ett samhälle skapat av SJ. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
May 11, 2020
#112 Iranska revolutionen
01:00:41
Revolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så starkt att monarken tvingades fly landet. Men vem skulle egentligen ta över när monarkin väl var störtad? Här började ayatollah Ruhollah Khomeinis historia. Händelseutvecklingen under revolutionsåret 1979 visade sig bli helt avgörande för Irans politiska framtid och har på många sätt definierat landets moderna historia. Vad var det egentligen som hände? Är det rätt att säga att islamisterna med Khomeini i spetsen kidnappade revolutionen från vänstern? Finns det händelser under 1900-talet som förebådade revolutionen? Och hur utvecklades det islamistiska styret under åren som följde? Bildningspodden återvänder till en av 1900-talets mest dramatiska samhällsomvandlingar. Gäster i studion är Rouzbeh Parsi och Hossein Sheiban. Rouzbeh Parsi är historiker, disputerad vid Lunds universitet, nu verksam vid Utrikespolitiska institutet som chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet. Hossein Sheiban är historiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Irans moderna historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Apr 30, 2020
#111 Sapfo
00:56:25
Den antika, grekiska poeten Sapfo (ca 630-570 f.Kr) är en av litteraturhistoriens mest berömda figurer. Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Men i själva verket vet vi nästan ingenting om Sapfos liv – och hennes diktning har överlevt endast i form av ett mindre antal fantasieggande fragment. Vad kan vi egentligen veta om Sapfo? Genom vilka källor överlevde hennes diktning? När i historien började mytbildningen kring Sapfos person? Vad i hennes poesi är det som gjort den odödlig? Hur låter den på antik grekiska? Och hur kommer det sig att Sapfos liv och kärleksdiktning gav upphov till litterär pornografi redan på 1500-talet? Bildningspodden introducerar en av världslitteraturens giganter. Gäster i studion är Niklas Haga och Matilda Amundsen Bergström. Niklas Haga är doktorand i antik grekiska vid Stockholms universitet, översättare och klassisk filolog. Matilda Amundsen Bergström är fil. dr i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerad 2019 på avhandlingen om Som en Sapfo, om tre tidigmoderna poeter och deras relation till bilden av Sapfo. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Apr 17, 2020
Anekdot essä #14 | Pestens musik
00:26:55
När pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller snart själv stod inför. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på toner från en döende värld, som plötsligt blivit skrämmande aktuell. MATTIAS LUNDBERG är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör huvudsakligen medeltidens och reformationstidens musik, samt kyrkomusik från alla tidsperioder. Lundberg är också verksam som skribent och folkbildare, bland annat med radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" i Sveriges Radio P2, för vilket han tilldelades Stora radiopriset 2015. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Apr 02, 2020
#110 Stress
00:57:04
Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia. Gäster i studion är Maria Josephson och Mats Lekander. Maria Josephsson är medicinhistoriker, verksam vid Karolinska institutet och Södertörns högskola. Mats Lekander professor vid Stressforskningsinstitutet, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Mar 27, 2020
#109 Rachel Carson
00:54:07
Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok "Tyst vår" från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag. Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska.
Mar 19, 2020
Anekdot essä #13 Månmätning
00:27:59
Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Rome and the Guidebook Tradition” om Rom och guidebokens historia, och är också verksam som skribent och essäist. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Anna Blennow
 Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Mar 05, 2020
#108 Månens historia
00:59:49
Månen har fascinerat människan i tusentals år. Den har gestaltats i allt från grottmålningar till science fiction-filmer. Men vad säger egentligen vetenskapen om detta ödsliga klot? När väcktes tanken på att kunna resa till månen? Hur blev det till slut möjligt? Och var kommer egentligen föreställningar som ”gubben i månen” och den kinesiska månkaninen ifrån? Bildningspodden riktar kikaren mot månens kulturella och vetenskapliga historia. Gäster i studion är Anna Blennow och Lars Nordgren. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet och Lars Nordgren är forskare i antik grekiska och forskningssekreterare vid Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbild: Månens baksida, fotograferad av Apollo 16 i april 1972. Foto: Nasa/Wikimedia commons.
Mar 05, 2020
#107 Runstenar
01:06:07
Runstenar var vikingatidens minnesmärken, konstverk och reklampelare. Då var de en färgstark närvaro längs landsvägen eller på gården. Idag är de ovärderliga källor till fornordiskt liv. Vilka vikingatida människor förärades med ett monument? Är stenarna kristna eller hedniska? Hur går det egentligen till när man tolkar en runinskrift? Och är det sant att Gustav II Adolfs armé använde runskrift som kodspråk? Bildningspodden reder ut begreppen om ett monumentalt skandinaviskt kulturarv. Gäster i studion är Olof Sundqvist, Torun Zachrisson och Henrik Williams. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Torun Zachrisson är docent i arkeologi vid Stockholms universitet och forskningschef på Upplandsmuseet. Henrik Williams är runolog och professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. Henrik Williams och Olof Sundqvist har både medverkat i det nyligen avslutade forskningsprojekt om Rökstenen, som visade att stenens budskap kan ha handlat om klimatförändringar. Forskningsresultatet blev en världsnyhet. Hör dem berätta mer i avsnittet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbild: Hovgårdsstenen, Wikimedia Commons.
Feb 20, 2020
Anekdot essä #12 | Södersalongen
00:27:57
Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”Bellman. Biografin” (Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou.
 Musik: Oskar Schönning/ Carl Michael Bellman
 Redaktör: Magnus Bremmer
Feb 12, 2020
#106 Diplomati
01:01:35
Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia. Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin "Tillit och diplomati". My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.
Feb 07, 2020
#105 Reklamens historia
00:54:38
"Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia – och konstaterar att sexism, stereotypa karaktärer och ett vasst bildspråk har präglat reklambilden sedan mycket länge. Gäst i studion är LEIF RUNEFELT, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, specialiserad på äldre tiders konsumtionskultur och i år aktuell med boken Den magiska spegeln. Kvinnan och varan i pressens annonser 1870–1914. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. 
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Dec 23, 2019
#104 Marie Curie
00:51:54
Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är KARL GRANDIN och EVA HEMMUNGS WIRTÉN. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken ”Making Marie Curie” (2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Dec 10, 2019
Anekdot essä #11 Kvinnodomstolen
00:29:52
I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet får tala. Dimitrios Iordanoglou och Johan Tralau reviderar historieskrivningen om grekernas syn på kvinnorna och intellektet. DIMITRIOS IORDANOGLOU är docent i grekiska och utbildningsledare vid Uppsala universitet. JOHAN TRALAU är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Redaktör: Magnus Bremmer
Dec 06, 2019
#103 Berlinmuren
01:13:57
Den restes på bara några dagar i augusti 1961. Under 28 år var sedan Berlinmuren den yttersta symbolen för järnridån mellan Väst och Öst. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att förstå varför Berlinmuren ansågs behövas? Vilket inflytande hade den på världspolitiken och kulturen under de år som den stod? Var det verkligen en ren slump som till slut fick den att falla? Och vad finns egentligen kvar idag av den gräns som Berlinmuren en gång så tydligt markerade? Veckans avsnitt av Bildningspodden förklarar och fördjupar sig i en av världshistoriens mest ökända gränslinjer. Gäster i studion är Jens Christian Brandt, Charlotta Seiler Brylla och Ann-Judith Rabenschlag Karpe. Jens Christian Brandt är litteraturkritiker, översättare och Tysklandskännare. Charlotta Seiler Brylla är professor i tyska vid Stockholms universitet. Ann Judith Rabenschlag Karpe är historiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: Dan Budnik/Library of Congress.
Nov 28, 2019
Anekdot essä #10 Drogprotokollen
00:20:35
Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter. ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers experiment med psykedeliska preparat under det sena 1920-talet. Ståhl är också verksam som författare, essäist och kritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Utdragen ur Walter Benjamins "Om hasch" (Ellerströms, 2019) är översatta av Linnéa Deurell. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Nov 14, 2019
#102 August Strindberg
01:02:41
Litterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Varför var han så provokativ? Hur kan vi förstå hans konstnärskap och naturvetenskapliga experiment? Och vem är dagens motsvarighet till Strindberg? Gäster i studion är Ulf Olsson och Alexandra Borg. Ulf Olsson är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkommer i höst med boken Paradoxografi. Strindbergs sena verk (Bokförlaget Faethon). Alexandra Borg är lektor och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och tillsammans med Nina Ulmaja aktuell med den Augustnominerade boken Strindbergs lilla röda. Boken om boken och typerna (Atlantis). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: Mats Landin/Nordiska museet.
Nov 03, 2019
Anekdot essä #9 Hemmets konst – en kvinnofälla?
00:23:40
När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”Kurragömma” från 1896 – och ser hur den kastar nytt ljus över ett av konsthistoriens mest missförstådda motiv. KATARINA MACLEOD är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. 2018 utkom hon med boken Bakom gardinerna. Hemmet i svensk konst under nittonhundratalet (Atlas förlag). För närvarande leder hon ett forskningsprojekt om internationella konstutställningar i Sverige under Kalla kriget. MacLeod är också verksam som kulturskribent och konstkritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Oct 24, 2019
#101 Integrationspolitik
00:52:57
Vad innebär det egentligen att integreras i ett samhälle? Måste segregation nödvändigtvis stå i motsats till integration? Hur väl förankrad är dagens politik i integrationsforskningen? Gör språkkrav och andra politiska åtgärder någon skillnad? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om integrationspolitik, hur dess historia ser ut och vad forskningen egentligen säger om integration i dagens samhälle. Veckans gäster är Andrea Spehar, Mikael Byström och Sirus Dehdari. Andrea Spehar är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Mikael Byström är docent i historia vid Uppsala universitet och Sirus Dehdari är postdok-forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Oct 14, 2019
Special: Bildningpodden på Bokmässan
00:33:45
I hundra program har Bildningspodden bjudit in forskare för att berätta om och analysera historiska och nutida fenomen. Men vad är det egentligen som driver forskare som går ut i offentligheten och delar med sig av sin kunskap? Varför är det nödvändigt? Och har det blivit svårare för forskare att nå ut i idag? På Bokmässan i Göteborg förra veckan var detta ett hett samtalsämne på flera håll. Bildningspodden gästade Dagens Nyheters scen för att höra hur forskare själva upplever saken. I detta specialavsnitt hör du några av samtalen från mässan. Filosoferna Jonna Bornemark och Åsa Wikforss pratar om varför filosofen behövs i debatten om sanning och kunskap. Idéhistorikern Sverker Sörlin och antikhistorikern Ida Östenberg debatterar bildningsarvets betydelse i samhällsdebatten. Och historikerna Brita Planck och Anna Carlstedt berättar om hur de använt sin humanistiska kunskap i olika förtroendeuppdrag i samhället. Ljudtekniker på DN-scenen: Mikael Thieme. Klippning och ljudproduktion: Christine Ericsdotter Nordgren. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Oct 03, 2019
#100 Bildning
01:11:18
Vad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning. Avsnittet spelades in live inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Gäster är Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Ruhi Tyson, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet, Carina Burman, författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Sep 18, 2019
#99 Guidebokens historia
00:52:27
Så snart människor i mängd började resa till en och samma plats uppstod behovet av praktisk och andlig vägledning. Guideboken föddes. Dess första riktiga guldålder kom mot slutet av 1800-talet, men genren har betydligt äldre anor än så. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lära oss om äldre tiders resenärer? Och är den tryckta guideboken utrotningshotad i de smarta telefonernas tidevarv? Bildningspodden tar en intellektuell promenad genom guidebokens historia. Gäster i studion är Anna Blennow och Stefano Fogelberg Rota. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Stefano Fogelberg Rota är docent i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Tillsammans har det lett ett forskningsprojekt om Rom och guidebokens historia, som resulterat i boken "Rome and the Guidebook Tradition" (De Gruyter, 2019). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion, Stockholms universitet.
Sep 04, 2019
#98 René Descartes
00:52:22
Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom tänkandet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo som, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker. präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än vad de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare. Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad innebär det mer konkret för hans filosofi? Hur rigid är uppdelningen mellan tänkandet och kroppen i Descartes kända dualism? Och hur hamnade han i Sverige? Varför trodde han sig vara förgiftad när han låg för döden vid drottning Kristinas hov? Och var tog egentligen hans skalle vägen när den försvann kort efter hans död? Gäster i studion är Marcia Sá Cavalcante Schuback och Jonna Bornemark. Marcia Cavalcante är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Jonna Bornemark är docent i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Jun 26, 2019
Anekdot essä #8 Selma Lagerlöf och läsarna
00:26:00
Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. De flesta av dem var vädjande och beskrev alla tänkbara sorters problem – ekonomiska knipor, moraliska dilemman, existentiella bryderier. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva till Selma Lagerlöf om sina mest privata bekymmer? Varifrån kommer den närhet de uppenbarligen kände till en så berömd författare? Jenny Bergenmar låter brevfloden teckna ett porträtt av författaren Lagerlöf – och av det tidiga 1900-talets Sverige. JENNY BERGENMAR är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2003 på en avhandling om Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga och arbetar för närvarande på både en bok och en digital utställning om allmänhetens brev till Lagerlöf. Bergenmar ingår också i projektet Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet som publiceras i bokform till hösten. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Jun 16, 2019
#97 Rokoko
01:02:15
Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Madame de Pompadour var några av rokokons mest inflytelserika namn. Hur känner du igen en rokokomålning eller rokokointeriör? Varför fick den här stilen sådant genomslag just då? Och vad kan rokokons porträttkonst egentligen lära oss om stereotyper kring kvinnligt och manligt idag? Bildningspodden ger dig en crash course i en av 1700-talets viktigaste stilar. Gäster i studion är Sabrina Norlander Eliasson och Merit Laine. Sabrina Norlander Eliasson är docent i konstvetenskap, specialiserad på 1700-talskonst, och föreståndare för programmet Teknisk konstvetenskap vid Stockholms universitet. Merit Laine är docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare intendent vid Kungl. Husgerådskammaren och Nationalmuseum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbilden visar ett klassiskt exempel på rokokomåleri: François Bouchers "Venus triumf" från 1740, som hänger på Nationalmuseum.
Jun 12, 2019
#96 Tutankhamon
01:07:34
Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en "egyptomani" i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen. Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt. Hela fem forskare medverkar i veckans avsnitt. I avsnittets första del berättar egyptologerna Sami Uljas och Anne Landborg om Tutankhamon, hans tid och den mäktiga grav som han lämnade efter sig. I avsnittets andra del förklarar konsthistorikern Anna-Maria Hällgren, egyptologen Sofia Häggman och arkeologen Ingrid Berg (th) hur vi ska förstå arvet efter Tutankhamon, hur egyptomanin tog fart och vad allt detta egentligen säger om den moderna västerländska synen på Egypten. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
May 29, 2019
Anekdot essä #7 Rumi och sufismen
00:30:20
Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet blev han djupt inflytelserik för andliga sökare också i västvärlden. I sin poesi utforskade han religionens betydelse för människan. Hans kreativa syn på islams regelverk har både provocerat och inspirerat. Simon Sorgenfrei läser en av världslitteraturens mest stilbildande mystiker – och ser ett poetiskt försvar för det ringaktade och låga. SIMON SORGENFREI är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid samt om religion och migration i Sverige. 2018 utkom han med boken ”Islam i Sverige. De första 1300 åren” (SST) samt ”Det monoteistiska landskapet. Ivan Aguéli och Emanuel Swedenborg” (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Inläsare av persiska dikter: Fataneh Farahani Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
May 27, 2019
#95 Tidsresor
00:59:17
Kommer det någonsin bli möjligt att resa i tiden? Litteraturen och konsten har fantiserat om frågan i åtminstone 250 år. Och fysikerna kommer allt längre i kalkylerandet på tidsresans teoretiska sannolikhet. Men varför är vi egentligen så fascinerade av tanken på att uppleva historien eller en avlägsen framtid? Vilken var den avgörande perspektivförskjutning i fysikens historia, från Newton till Einstein, som öppnade för tidsresan som teoretisk möjlighet? Har konsten någonsin förebådat vetenskapliga framsteg? Och skulle det ens vara teoretiskt möjligt att möta en yngre version av sig själv i en annan tid? Veckans bildningspodd ger sig i väg på ett hisnande tidsäventyr. Gäster i studion är Sören Holst, Sarah Ljungquist och Jerry Määttä. Sören Holst är teoretisk fysiker vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori. Sarah Ljungquist är litteraturvetare vid Högskolan i Gävle och disputerad på en avhandling om litterära utopier och dystopier. Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet som forskat på science fiction. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänh
May 15, 2019
Anekdot essä #6 Miles Davis, Grateful Dead och jazzrocken
00:35:39
I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen hade under det sena 60-talet börjat närma sig rockmusiken, och hippiekulturen hade gjort rocken alltmer mottaglig för kreativa improvisationer. Ett växande politiskt patos förenade också musiker över genregränserna. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria. ULF OLSSON är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, för närvarande gästforskare vid Department of Scandinavian, University of California Berkeley. Han är verksam som kritiker i Expressen och utkom 2017 med boken Listening for the Secret. The Grateful Dead and the Politics of Improvisation (University of California Press). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Ulf Olsson Musik: Miles Davis och Grateful Dead Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
May 13, 2019
#94 Cityomvandlingen
00:49:38
Under 1950- och 60-talen revs stora delar av centrala Stockholm för att göra plats för ett nytt modernt ”city”. Den stora omvandlingen inspirerade mindre städer till att göra plats för bilismen och centrumarkitektur i betong. Men moderniseringsivern väckte också motstånd. Klarakvarteren som försvann i Stockholm sörjs fortfarande av många, men den så kallade Almstriden i Kungsträdgården 1971 lyckades stoppa delar av rivningsarbetet. Hur ska vi förstå den här perioden i svensk historia? Historikern Anders Gullberg berättar om en omvälvande epok i Sveriges historia. ANDERS GULLBERG är  sociolog, teknikhistoriker och författare till tvåbandsverket City – drömmen om ett nytt hjärta, en kartläggning av den stora cityomvandlingen i Stockholm på 50-, 60- och 70-talen. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Apr 25, 2019
Anekdot essä #5 Freud, kokainet och jakten på normalitet
00:25:57
Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktuell ännu i vår egen tid. Daniel Berg spårar normalitetens droghistoria. DANIEL BERG är ekonomihistoriker, specialiserad på drogernas historia. Han disputerade 2016 på avhandlingen ”Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925” vid Stockholms universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Apr 25, 2019
#93 Emilie Flygare-Carlén
01:01:17
Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var 1800-talets mest framgångsrika svenska författare. Internationellt var hennes kriminal- och relationsromaner lika populära som Charles Dickens och Alexandre Dumas. Hon skrev in den bohuslänska västkusten i litteraturhistorien, men Flygare-Carlén var också en betydligt mer progressiv och politisk författare än vad historieskrivningen tidigare erkänt. Hennes författarhem i Stockholm var en samlingspunkt för 1840- och 50-talens publicister och kulturelit. Hur kom det sig att hon så plötsligt började skriva romaner och flyttade till Stockholm? Vilken roll spelade hennes författarskap i den svenska realismen? Och hur inflytelserik har hennes omedelbara prosa och snillrikt flätade intriger egentligen varit för den moderna deckargenren i Sverige? Veckans gäster är Monica Lauritzen och Yvonne Leffler. Monica Lauritzen är författare, litteraturvetare och mångårig radioproducent. Yvonne Leffler är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Apr 11, 2019
Anekdot essä #4 Bartholomeimassakern
00:34:17
På sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den katolska regimen i Frankrike utplåna stora delar av Europas protestantiska maktelit. Historiker menar att den så kallade Bartholomeinatten slutgiltigt tog död på renässansens drömmar om frihet, förnuft och tolerans. Men vad vet vi egentligen om vad som hände? Anna Carlstedt återbesöker ett ökänt blodsbröllop. ANNA CARLSTEDT är fil. dr i franska, författare och översättare. Hon är specialiserad på fransk renässanslitteratur och disputerade 2005 på en avhandling om Nostradamus. Carlstedt är verksam som utbildningsledare på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Svenska Röda korset. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Apr 10, 2019
#92 Surrealismen
00:57:21
Surrealismen uppstod i mellankrigstidens Paris som en del av det tidiga modernistiska avantgardet. Surrealisterna ville radikalt förnya såväl konsten som det moderna sättet att leva. Inspirerade av Sigmund Freuds psykoanalys lät de sin ofta slumpstyrda konst utforska det omedvetna och drifterna man ansåg att den borgerliga kulturen hade censurerat. Surrealistisk konst, litteratur och film skulle vara ”befriad från varje förnuftsmässig kontroll och från varje estetisk eller moralisk beräkning”, som den konstnärlige ledaren André Breton uttryckte det i ett berömt manifest från 1924. Men vad var egentligen det mest nyskapande med surrealismen som konströrelse? Finns det någon som kallar sig surrealist idag? Och varför stod regissören Luis Buñuel med stenar i fickorna på premiärvisningen av sin film ”Den andalusiska hunden” 1929? Gäster i studion är Cecilia Sjöholm och Kristoffer Noheden. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Kristoffer Noheden är forskare i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Mar 26, 2019
Anekdot essä #3 Rom – främlingarnas stad
00:31:15
Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom senast med boken ”Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom” (2016) och är inom kort aktuell med en stor biografi över Carl Michael Bellman. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Musik: Oskar Schönning Inläsare: Carina Burman Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Mar 22, 2019
#91 Kaffets historia
01:03:17
Kaffet har sina rötter i Afrika, fick sin första blomstringstid i den medeltida arabiska kulturen – och tog västvärlden med storm kring mitten av 1600-talet. Kaffebönans resa genom historien kan lära oss åtskilligt om kapitalismens och demokratins framväxt, men också om slaveriets utbredning. Många fenomen och institutioner vid idag tar för givet växte fram ur den myllrande miljön som uppstod på 1700-talets kaffehus. Men var bryggdes egentligen den första koppen kaffe? Var kommer smeknamn som "mocca" och "java" ifrån?Hur kommer det sig att de nordiska länderna är världens största kaffekonsumenter? Och är den traditionella kafékulturen på väg att dö ut? Gäst i studion är Daniel Berg, ekonomihistoriker specialiserad på drogernas historia. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925". Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Mar 13, 2019
Anekdot essä #2 Mary Wollstonecraft och revolutionen
00:33:14
Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista filosofiska resa. LENA HALLDENIUS är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. Hon är specialiserad på politisk filosofi och tidigmodern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Ljudproducent: Lars In de Betou Musik: Oskar Schönning Inläsare: Lena Halldenius Redaktör: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Mar 06, 2019
#90 Alva Myrdal
00:57:50
Alva Myrdal (1902–1986) var en av hjärnorna bakom det svenska folkhemmet. Tillsammans med sin make Gunnar Myrdal väckte hon många av de tankar om barnuppfostran, boende, befolkningstillväxt och välstånd som kom att forma den moderna välfärdsstaten. Deras bok "Kris i befolkningsfrågan" tillhör 1900-talets mest inflytelserika skrifter. Senare i sin karriär gjorde hon internationellt avtryck som nedrustningsförhandlare i FN, ett arbete som belönades med Nobels fredspris. Samtidigt är bilden av Alva Myrdal mångtydig. Var hon enbart en progressiv samhällstänkare eller också en av 30-talets iskalla socialingenjörer? Bildningspodden porträtterar en av det svenska 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäst i studion är Yvonne Hirdman, professor emerita i historia vid Stockholms universitet. Hirdman är genushistoriker, specialiserad på det svenska 1900-talet och utkom 2006 med biografin "Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal".
Feb 27, 2019
Anekdot essä #1 Mordet på Caesar
00:29:03
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Sammansvärjningen bakom mordet på Caesar ville rädda den romerska republiken, men banade i stället väg för kejsardömet. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 före Kristus – och följer svallvågorna genom kulturhistorien. Anekdot essä är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se ANEKDOT ESSÄ Ljudproducent: Lars In de Betou Redaktör: Magnus Bremmer Inläsare: Magdalena In de Betou. Musik: Oskar Schönning Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Feb 19, 2019
#89 Kroppsbyggandets historia
00:55:04
Vid sekelskiftet 1900 var kroppsbyggaren Eugene Sandow världens mest kända kropp. Hans muskler spreds på idolbilder, i medicinsk litteratur och i Sandows eget berömda träningsprogram. Hur länge har människan fascinerats av muskulösa kroppar? Finns det kopplingar mellan muskelknuttar i antikens Grekland och 1980-talets inoljade bodybuilder? Bildningspodden följer den muskulösa kroppens historia. Gäster i studion är Patrik Steorn, Helena Tolvhed och Emma Pihl Skoog. Patrik Steorn är konstvetare och museichef vid Thielska galleriet i Stockholm. Helena Tolvhed är docent i historia vid Stockholms universitet. Emma Pihl Skoog är fil. dr i historia och arkivarie vid Stockholms tingsrätt. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproducent: Christine Ericsdotter Nordgren Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Feb 19, 2019
#88 Universum
01:07:09
För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och när tar egentligen allting slut? Bildningspodden rundar av säsongen med en svindlande timme om universums historia och framtid. Gäst i studion är Erik Zackrisson, docent i astronomi vid Uppsala universitet. I avsnittet medverkar även Johan Kärnfelt, docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet och specialiserad på astronomins historia. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Dec 20, 2018
#87 Nostradamus
00:59:39
Så snart en katastrofal världshändelse inträffar kan man vara säker på att någon drar fram Nostradamus profetior. Hans profetiska renässansdikter påstås ha förutspått alltifrån Franska revolutionen till Hitler. Men vem var egentligen Nostradamus – eller Michel de Nostredame (1503-1566) som han egentligen hette? Bakom profeten finner vi den franske läkaren som ägnade ett yrkesliv åt att bekämpa pesten men förlorade hela sin familj till epidemin. Han var också astrologen som förutsåg tre kungars död och som ett resultat blev en av den franska drottningen Katarina av Medicis närmaste män. Bildningspodden fördjupar sig i en fascinerande livshistoria – och en makalös, 500-årig spåmanskult.  Gäst i studion är Anna Carlstedt, fil. dr i franska, författare och översättare. Hon disputerade 2005 på en avhandling om språket i Nostradamus texter. Carlstedt är utbildningsledare på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Svenska Röda korset. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Dec 05, 2018
#86 Äktenskapets historia
00:58:03
Idag gifter vi oss av kärlek. I äldre tider gifte man sig av tvång eller efter social status. Nej, riktigt så enkelt är det inte. Äktenskapets historia är betydligt mer nyanserad än vad vi kanske tänker oss. I tidigmodern tid kunde det vara otänkbart att låta två unga gifta sig som inte var kära, och kyrkan stod ofta på kvinnans sida i äktenskapliga konflikter. Och även lutherska präster kunde rekommendera skilsmässa om de äkta hälfterna bara bråkade och inte låg med varandra.. Och strategiskt valda äkta hälfter är en hyfsat tidlös företeelse. Bildningspodden fördjupar sig i äktenskapets västerländska historia. Hur förändrade den romantiska litteraturen synen på äktenskapet? Varför skapade den katolska kyrkan en kalender över dagar då det var tillåtet att ha sex inom äktenskapet? Och vad säger egentligen dagens dokusåpor som gifter ihop främlingar med varandra om vår tids syn på kärlek? Gäster i studion är Brita Planck och Malin Lennartsson. Brita Planck är fil dr i historia och aktuell med boken "Förnuft eller känsla: adel, kärlek och äktenskap". Malin Lennartsson är docent i historia vid Linnéuniversitetet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: William Hogarth, "The tète-à-tète", ur serien "Marriage à la Mode" (1743-45).
Nov 22, 2018
#85 Jean-Jacques Rousseau
00:58:00
Han hade idéer om alltifrån barnuppfostran till hur man skapar ett demokratiskt samhälle – och hävdade att den moderna civilisationen skulle få förödande effekter på det mänskliga själslivet. Därtill var han både musiker och teaterälskare. Filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var upplysningstidens stora humanist. Men vad gick hans tänkande i stort ut på? Varför tvingades han som femtioåring plötsligt fly Frankrike? Och hur relevanta är hans idéer idag? Bildningspodden lär dig allt väsentligt om en av den moderna historiens viktigaste tänkare. Gäster är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturvetaren Jennie Nell, båda verksamma vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in inför publik i Humanistvillans biblioteket på Stockholms universitets campus. Inspelningsteknik: Lars in de Betou och Roland Fredriksson. Redigering och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Nov 07, 2018
#84 Jane Austen
01:01:50
Jane Austen (1775-1817) hör till världshistoriens mest lästa författare. Romaner som Stolthet och fördom och Förnuft och känsla är klassiker som ständigt utkommer i nya upplagor, tolkningar och filmatiseringar. Samtidigt är relativt lite känt om privatpersonen Jane Austen. Myten säger att hon levde ett händelsefattig liv på den engelska landsbygden, men breven vittnar om både en vass tunga och en skarp blick på samhället omkring henne. Bildningspodden tar dig med till Jane Austens litterära landskap. Vad handlar hennes böcker om och vad säger de om sin tid? Är hennes romaner rentav samhällskritiska? Varför var hon då så intresserad av äktenskap? Hur kom det sig att hon själv endast var förlovad en enda natt? Och vad säger egentligen Colin Firths blöta skjorta om Austens syn på jämställdhet? Gäster i studion är Anette Svensson och Paulina Helgeson. Anette Svensson är litteraturdidaktiker och lektor i engelska vid Högskolan för kommunikation och lärande, Jönköpings universitet, och forskar om bearbetningar, tolkningar och filmatiseringar av Jane Austens verk. Paulina Helgeson är redaktör på Litteraturbanken, kulturskribent och utkom förra året med en svensk översättning av Jane Austens brev på Albert Bonniers förlag. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in på Göteborgs universitet. Inspelningsteknik: Oscar Oscarson. Redigering och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion, Stockholms universitet.
Oct 25, 2018
#83 Väckelsens historia
01:05:05
Den religiösa väckelsen var en av 1800-talets tre stora folkrörelser. Tillsammans med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen anses den ha banat väg för det moderna genombrottet i Sverige. Väckelserörelserna bidrog med sina demokratiska organisationer, sitt tidiga försvar för kvinnliga predikanter och sin pådrivande roll för religionsfrihet. Men i vår tid associeras väckelse också till bakåtsträvande ideal, moraliskt trånga miljöer och en ibland diskriminerande människosyn. Hur ska vi förstå väckelsens historia i stort? Hänger alla dessa företeelser på något sätt ihop? Vad var konventikelplakatet? Och hur långt klarade sig egentligen en frireligiös missionär i kolonierna med endast tungotal? Bildningspodden tar sig an väckelsens historia med fokus på 1800-talets demokratiska genombrott. Gäster i studion är Joel Halldorf och Gunilla Gunner. Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan i Stockholm, kulturskribent, driver Läsarpodden och har bland annat skrivit en biografi över pingstledaren Lewi Pethrus. Gunilla Gunner är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och har bland annat forskat om väckelseprofilen Nelly Hall. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Oct 11, 2018
#82 Stockholms blodbad
00:50:23
Under två kusliga novemberdagar 1520 avrättades stora delar av Sveriges maktelit på Stortorget i Stockholm. Händelserna utspelade sig omedelbart efter att kung Kristian II av Danmark – eller "Kristian Tyrann", som han kom att kallas efter blodbadet – hade intagit Stockholm och krönts till svensk kung på slottet. Vad var det egentligen som hände? Hur planerat var det fasansfulla dådet? Anade gästerna på Kristians kröningsfest någonsin att de snart skulle bli halshuggna? Vilka roller spelade ärkebiskopen Gustav Trolle och riksföreståndargemålet Kristina Gyllenstierna i dramat? Och hur påverkade allt det här svensk historia? Bildningspodden djupdyker i ett av de mest makabra och fascinerande händelseförloppen i europeisk medeltidshistoria. Gäster i studion är Elin Andersson och Bo Eriksson. Elin Andersson är latinist verksam vid Kungliga biblioteket. Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet, författare och driver den historiska podcasten Cliopodden. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Sep 26, 2018
#81 Richard Wagner
01:11:26
Hur ska vi förhålla oss till RICHARD WAGNER (1813-1883)? Han är kompositören och dramatikern som revolutionerade operakonsten med sina kolossala allkonstverk och banade väg för den moderna musiken. Många har liknat hans musikdramatik vid en drog, fullkomligt omöjlig att värja sig ifrån. Men Wagner är också förknippad med unkna ideologier. Hans antisemitism är omvittnad och efter hans död dyrkades hans germanska operadramer av nazisterna. Vem var egentligen Richard Wagner? Går det att lyssna på hans musik utan att ta ställning till hans åsikter? Är det en myt att att hans extremt krävande musik tagit död på både sångare och dirigenter? Hur fungerar Wagners banbrytande ledmotiv i operorna? Och uppfann han verkligen biomörkret? Bildningspodden inleder sin sjunde säsong med en mastodontmangling om ett av musikhistoriens mest fascinerade, komplicerade konstnärskap. Gäster i studion är CAMILLA LUNDBERG och AXEL ENGLUND. Camilla Lundberg är kulturjournalist och kritiker, författare till böckerna "Musikens myter" och "Musikens vingar" – och driver sedan 2016 SR-podcasten Klassiska podden tillsammans med Carl Tofft. Axel Englund är docent i litteraturvetenskap, utbildad tonsättare och operaforskare, verksam vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Sep 12, 2018
#80 Prostitutionens historia
00:57:08
Sedan 1999 är det förbjudet att köpa sex i Sverige, men tillåtet att sälja. När sexköpslagen trädde i kraft var den unik i världen med att lägga ansvaret hos köparen. Prostitutionens historia har annars allra mest handlat om kvinnan som säljer sig. Hon har stigmatiserats och kontrollerats, men enligt vissa också ofrivilligt gjorts till ett offer. Bildningspodden blickar tillbaka på prostitutionens historia, med särskilt fokus på 1800-talets Stockholm. Det handlar om "apelsinflickor", cigarrbodar, kommunala bordeller – och det så kallade reglementeringssystemet, som skulle göra den påstått ostoppbara prostitutionen så diskret och rumsren som möjligt. Gäster i studion är Rebecka Lennartsson och Yvonne Svanström. Rebecka Lennartsson är docent i etnologi, specialiserad på Stockholms prostitutionshistoria och verksam som chef för Stockholmia – forskning och förlag vid Stockholms stadsmuseum. Yvonne Svanström är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om prostitutionen i 1800-talets Stockholm, trafficking och lösdriveri. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
May 30, 2018
#79 Adam Smith
00:52:34
Den skotske filosofen Adam Smith (1723-1790) brukar kallas nationalekonomins fader. Lika ofta tillskrivs han en blind tilltro till marknadens förmåga att reglera sig själv. Men historien är egentligen betydligt mer nyansrik. Adam Smith var en liberal upplysningstänkare som skrev om alltifrån moralfilosofi och estetik till astronomi. Som ekonom trodde han starkt på kapitalismen – men föraktade giriga kapitalister. Han var övertygad om att friheten att göra affärer för egen vinning skulle gynna samhället i stort, men framhävde också statens ingripande roll och vikten av att arbetare hade rätten att organisera och bilda sig. Så, vad går hans klassiska verk "Wealth of Nations (1776) ut på? Vad menade han egentligen med sin kända metafor om "den osynliga handen"? Och hur kom det sig att han en gång ramlade i ett bad med djurfett på ett skotsk garveri? Gäst i studion är Bo Sandelin, seniorprofessor i nationalekonomi vid Handelhögskolan, Göteborgs universitet. Han har framför allt intresserat sig för det ekonomiska tänkandets historia och utkom 2010 med en bok om Adam Smiths liv och verk.
May 16, 2018
#78 Nell Walden
00:59:35
Hon växte upp i en prästfamilj i Landskrona, förlovade sig och utbildade sig till organist. Så plötsligt bröt hon upp. Flyttlasset gick till Berlin och den moderna avantgardistiska konstens epicentrum. Nell Walden (1887–1975) är en av den svenska konsthistoriens stora doldisar. Som en centralfigur på den expressionistiska tidskiften Der Sturm blev hon en av tidens mest inflytelserika konstsamlare, innan hon själv började odla ett eget konstnärskap. Waldens liv är en fascinerande komplex historia i korsdraget mellan konservatism och avantgardism, tradition och radikalitet. Gäst i studion är konsthistorikern Jessica Sjöholm Skrubbe. Hon är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet och är just på väg att avsluta ett längre forskningsprojekt om Nell Walden och tidskriften Der Sturm. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Klippning och inspelningsteknik: Christine Ericsdotter Nordgren.
May 02, 2018
#77 Carl Michael Bellman
00:57:32
Han brukar kallas den svenska visans fader. Carl Michael Bellman är söderkisen som växte upp i en högreståndsfamilj på dekis – och som tog till lutan för att återställa familjens ära. Genom att korsbefrukta religiös diktning med dryckesvisor, kombinerat med maskeradspel och en häpnadsväckande förmåga att härma ljud, revolutionerade Bellman visdiktningen. Men varför skrev han egentligen så mycket om alkohol? Var han själv en lika stor fyllebult som Fredman? Hur var hans förhållande till Gustav III? Har Bellmanhistorierna någonting alls med Bellman att göra? Veckans avsnitt lär dig allt väsentligt och oväsentligt om Carl Michael Bellman! Gäster i studion är Bellmankännarna Lars Lönnroth och Carina Burman. Lars Lönnroth är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Carina Burman är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik: Henrik Nordgren. Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Apr 18, 2018
#76 Postmodernismen
01:10:08
Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras "postmodernismen" fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är ANDERS BURMAN, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, och FRIDA BECKMAN, docent i engelska och litteraturvetare vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Apr 04, 2018
#75 Onkel Toms stuga
00:56:52
"Onkel Toms stuga" är boken som sägs ha startat det amerikanska inbördeskriget. Åtminstone om man får tro Abraham Lincoln. Harriet Beecher Stowes roman från 1852 skildrar slaveriets omänsklighet och hör till den amerikanska litteraturens mest inflytelserika böcker. Under hela 1800-talet var det bara Bibeln som sålde i fler exemplar i USA. Men på senare år har den historiska betydelsen överskuggats av en allt starkare kritik mot bokens stereotypa skildringar av svarta. Hur ska vi förhålla oss till "Onkel Toms stuga" idag? Vem var Harriet Beecher Stowe och hur inflytelserik var egentligen hennes bok i kampen mot slaveriet? Och vad var det nu Abraham Lincoln sa? Gäster i studion är Linda Haverty Rugg och Åsa Bharati Larsson. Linda Haverty Rugg är litteraturvetare och professor i skandinavistik vid University of California Berkeley. Åsa Bharati Larsson är konsthistoriker vid Uppsala universitet och forskar just nu om bildkulturen kring "Onkel Toms stuga". Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Mar 21, 2018
#74 Heliga Birgitta
00:44:33
Birgitta Birgersdotter (1303-1373) är den uppländska lagmansdottern som blev helgon i Rom. Redan som 6-åring kände hon enligt egen utsago den gudomliga kallelsen. Under resten av sitt liv drabbades Birgitta av syner, som nedtecknades och gav eko i sin samtid. I dessa "himmelska uppenbarelser" gestaltas alltifrån Jesu födelse som en förlossningsscen till samtida politiska intriger. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om Heliga Birgittas gärning, med fokus på hennes banbrytande texter och kontroversiella personlighet. Gäst i studion är Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, författare och debattör. Hon har publicerat ett urval av Heliga Birgittas himmelska uppenbarelser, "I dig blev den store Guden en liten pilt" (2003), och skriver om helgonet i den aktuella "Kulturkvinnan och andra texter" (2017). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Mar 08, 2018
#73 Franska revolutionen
01:00:12
Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Frihet, jämlikhet, broderskap. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion är historikern Jonas Nordin. Nordin är verksam vid Kungliga Biblioteket och specialiserad på tidigmodern tid i Sverige och Frankrike. Han disputerade 2000 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Ett fritt men fattigt folk" och är även författare till böckerna "Versailles" (2013) och "Frihetstidens monarki" (2009). Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Feb 20, 2018
#72 Mentalsjukhusets historia
00:58:25
Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att "dåren" snarare var en "sinnessjuk" som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion är idéhistorikerna Helena Ek och Annika Berg. Helena Ek disputerade hösten 2017 på en avhandling om Vadstena hospital, Sveriges första mentalsjukhus, med särskilt intresse för sexualiserade diagnoser som nymfomani och onani. Annika Berg är specialiserad på medicinhistoria och utkommer snart med en bok om diagnoserna psykopati och kverulansparanoia i mellankrigstidens Sverige.​ Båda är verksamma vid Stockholms universitet.
Feb 06, 2018
#71 Industriella revolutionen
00:57:24
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Veckans gäster är Malin Nilsson och Klas Nyberg. Malin Nilsson är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och disputerade 2015 på en prisbelönt avhandling om kvinnor i hemindustrin. Klas Nyberg är ekonomihistoriker specialiserad på tekoindustrins historia och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker och klippare: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Dec 06, 2017
#70 Platon
01:15:15
Han uppfann själva begreppet "begrepp", skapade filosofihistoriens mest berömda liknelse – och introducerade en radikalt ny syn på människan som full av motstridiga känslor och drivkrafter. Platon (428-348 f. Kr.) är den grekiska tänkaren som la grunden till hela den västerländska filosofin. Veckans avsnitt tar sig an hans tänkande, från idéläran och grottliknelsen till skriftkritiken, kärleksläran och kunskapsteorin. Men berättar också om hans uppväxt i Aten och relationen till Sokrates, hans mystiska karriär som brottare och samröret med diktatorn på Sicilien som höll på att kosta honom livet. Veckans gäster är Staffan Carlshamre och Jan Stolpe. Staffan Carlshamre är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Jan Stolpe är översättare och kritiker, som bland annat översatt Platons samtliga skrifter till svenska. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Nov 28, 2017
#69 Maoismen
01:01:07
Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut på? Hur kunde den kinesiska regimen stoppa informationsspridningen om katastroferna i landet? Varför var de maoistiska propagandaaffischerna så färgglada? Och vad var det egentligen som lockade den svenska vänsterrörelsen i det maoistiska tankegodset? Veckans gäster är Michael Schoenhals, professor i kinesiska vid Lunds universitet, Marja Kaikkonen, professor i sinologi vid Stockholms universitet och Anne Hedén, doktor i historia vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Nov 22, 2017
#68 Rösträttens historia
01:02:39
Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.
Nov 14, 2017
#67 Stormaktstiden
01:05:13
Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Veckans gäster är Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Anna-Maria Forsberg är historiker och forskningssamordnare på Armémuseum. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet. Åsa Karlsson är historiker och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Nov 08, 2017
#66 George Sand
00:55:19
George Sand (1804-1876) var en av 1800-talets mest lästa författare. Därtill en inflytelserik debattör, socialist och feminist. Ändå är det lika mycket hennes privatliv som hamnat i historieböckerna. Kärleksrelationerna var många och ofta med berömda män och kvinnor. Iklädd byxor och med cigarr i mungipan tänjde hon på sin tids kvinnoroll. Amantine Lucile Aurore Dupin, som hon egentligen hette, föddes i ett aristokratiskt hem på den franska landsbygden och gifte sig i unga år med en baron. Historien kunde ha slutat där. Så en dag bröt hon upp, flyttade till Paris, hängav sig åt bohemlivet och revolutionsidéerna – och debuterade som författare. Vad var det som hände? Vad handlar hennes viktigaste böcker om? Och vilken roll fick hon i sin tids kulturkretsar? Veckans avsnitt handlar om en av det franska 1800-talets viktigaste författare och mest fascinerande kulturpersonligheter. Gäster i studion är Sophie Guignard och Lena Kåreland. Sophie Guignard är forskare i franskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till biografin "Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt" (Atlantis, 2014). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Oct 31, 2017
#65 Frankfurtskolan
00:54:06
I början av 30-talet, på ett litet forskningsinstitut i Frankfurt, uppstod en av 1900-talets mest inflytelserika akademiska miljöer. Det brukar kallas Frankfurtskolan, den banbrytande marxistiska teoribildning som växte fram i forskarkretsen kring Institutet för socialforskning, med namn som Theodor Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse och Walter Benjamin. Frankfurtskolans tänkare mixade Marx och Freuds teorier i en radikalt ny blandning, med udden riktad mot kapitalismen och masskulturen. Deras böcker var obligatorisk läsning i 60-talets vänsterradikala kretsar och studentrörelse. Men vad går egentligen Frankfurtskolans kritiska teori ut på? Vilka är de viktigaste tankarna? Och hur livaktig är Frankfurtskolans idéer idag? Veckans gäster är Anders Bartonek, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, och Camilla Flodin, forskare i estetik vid Uppsala universitet. Båda har i sin forskning intresserat sig för Frankfurtskolan i allmänhet och Theodor W Adornos tänkande i synnerhet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Podden spelas in på Språkstudion och tekniker är Christine Ericsdotter Nordgren.
Oct 25, 2017
#64 Harry Schein
00:54:54
Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och i höst aktuella som redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons). Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Oct 18, 2017
#63 Encyklopedins historia
00:55:56
På hösten 1747 i Paris inledde matematikern D'Alembert och filosofen Diderot arbetet med att samla all världens vetande. Nästan tre decennier senare stod Encyklopedin klar, ett gigantiskt uppslagsverk i 28 band som kommit att bli själva sinnebilden för upplysningstänkandet. Varifrån kom idén till det djärva projektet? Vilken roll spelade det parisiska innekaféet La Procope i den här historien? Var börjar egentligen uppslagsverkets långa historia? Och hur mycket har Wikipedia med allt detta att göra? Veckans gäst är Linn Holmberg, idéhistoriker vid Stockholms universitet och specialiserad på encyklopedins historia. I hennes aktuella bok "The Maurists’ unfinished encyclopedia" (2017) studerar hon ett tidigare okänt encyklopediprojekt som drevs samtidigt som D'Alembert och Diderots arbete, på ett benediktinkloster bara ett stenkast från upplysningstänkarnas favorithak i Paris. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Oct 11, 2017
#62 Big data (live)
00:45:46
Varje dag bidrar våra vardagliga vanor till att spä på ett informationsöverflöd som saknar motstycke i världshistorien. Det brukar kallas big data, de enorma datamängder som vi dagligen skapar och som i allt större utsträckning påverkar vår tillvaro. Vilka nya upptäckter om människan och världen har det bidragit till? Har de nya sökmöjligheterna i vårt digitaliserade kulturarv redan börjat förändrat vår syn på historien? Överdriver vi konsekvenserna – eller har vi bara sett början? Bildningspodden reder ut ett av vår tids mest omdiskuterade begrepp. Veckans samtalsgäster är teknikhistorikern Nina Wormbs och medieforskaren Pelle Snickars. I avsnittet kan du också höra litteraturvetaren Cecilia Lindhé och it-forskaren Johan Magnusson. Avsnittet spelades in inför publik på Göteborgs universitetsbibliotek fredagen den 29 september. Ljudtekniker: Oskar Oscarsson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Oct 03, 2017
#61 Ellen Key
01:08:23
Hon var en av sin tids mest radikala tänkare. En feminist, pedagog och folkbildare lika mycket som skarp debattör och esoteriker. ELLEN KEY (1849-1926) växte upp i överklassmiljö på en småländsk herrgård, men ägnade ett liv åt att kämpa för de mindre privilegierade. Hennes radikala syn på barnuppfostran och pedagogik bidrog starkt till att driva igenom förändringar som vi idag tar för givna, som avskaffandet av barnaga, samskola för pojkar och flickor och rättigheter för oäkta barn. Som kvinnosakskämpe argumenterade hon tidigt för rätt till skilsmässa, ogift kvinnas myndighet och deltog aktivt i rösträttskampen. Allt detta bidrog till att hon blev en av 1800-talet internationellt mest kända svenskar. Säsongspremiären av Bildningspodden fördjupar sig i Ellen Keys liv och tänkande. Var hon verkligen en särartsfeminist? Varför ansåg hon att alla arkitekter borde vara kvinnor? Vad var det som fick henne att lämna Sverige i 10 år? Och hur ska vi förhålla oss till Ellen Keys arv idag? Gäster i studion är Claudia Lindén och Hedda Jansson. Claudia Lindén är litteraturvetare vid Södertörns högskola och disputerade 2002 på avhandlingen "Om kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key". Hedda Jansson är doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, på ett projekt om Ellen Keys livsfilosofi, och sedan 15 år tillbaka föreståndare för Ellen Keys Strand. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren.
Sep 26, 2017
#60 De intellektuella (live)
00:41:40
Säg ”intellektuell” och många får nog en kedjerökande Jean-Paul Sartre eller Simone de Beauvoir vid ett kafébord i Paris för ögonen. Men vad är egentligen en intellektuell? Hör de hemma på biblioteket, kaféet eller barrikaden? När myntades själva begreppet? Vilken betydelse hade författaren Émile Zolas utspel i Dreyfusaffären 1898 för den här historien? Har välfärdsstaten Sverige någonsin varit ett land för verkligt intellektuella? Och hur mår de intellektuella idag? Har de rentav ersatts av den tvärsäkra "experten"? Säsongens sista avsnitt skingrar cigarettröken kring fenomenet de intellektuella. Veckans gäster är Kim Salomon och Annika Olsson. Kim Salomon är professor i historia vid Lunds universitet och skriver på en bok om de intellektuellas historia. Annika Olsson är litteratur- och genusvetare vid Stockholms universitet och forskar om de intellektuellas roll i det moderna Sverige. Avsnittet spelades in live inför publik under Biblioteksdagarna 2017 på Växjö konserthus. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
May 17, 2017
#59 Medborgarrättsrörelsen i USA
01:02:35
Vid mitten av 1950-talet började någonting att hända i USA. Nio svarta elever började studera vid en tidigare rassegregerad skola i Arkansas, trots intensivt motstånd från delstaten och hätska protester från lokalinvånare. På en buss i Montgomery vägrade Rosa Parks upplåta sin sittplats åt en vit man. Hon arresterades, men den efterföljande bussbojkotten blev startskottet för en gräsrotsrörelse som saknar motstycke i amerikansk historia. Med civil olydnad och fredliga demonstrationer lyckades medborgarrättsrörelsen flytta fram gränserna för den svarta befolkningens rättigheter. Varför uppstod rörelsen just då? Hur hade arbetet för svartas rättigheter bedrivits tidigare? Hur stor betydelse hade egentligen talespersoner som Martin Luther King och Angela Davis? Och vilket arv har rörelsen lämnat efter sig i dagens USA, ett land fortfarande plågat av ojämlikhet och rasism? Gäster i studion är Gloria Ray Karlmark och Michele Micheletti. Gloria Ray Karlmark är patentingenjör och jämlikhetsförespråkare, född och uppvuxen i USA men bosatt i Sverige sedan 1969. Hon var en av "The Little Rock Nine", de första nio svarta studenter som under stora protester började studera vid den tidigare rassegregerade skolan Little Rock Central High School i Arkansas. Michele Micheletti är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på frågor om medborgarskap och demokrati. Avsnittsbilden visar Elisabeth Eckford som på sin väg till skolan Little Rock Central High School i september 1957 får utstå glåpord och trakasserier från en upprörd massa. Foto: Getty Images / Bettmann.
May 10, 2017
#58 Nya Sverige
00:59:53
Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets massutvandring till Amerika? Och hur ska vi förhålla oss till den här historien idag? Veckans avsnitt handlar om en komplex bit svensk kolonialhistoria. Gäster i studion är Gunlög Fur och Adam Hjorthén. Gunlög Fur är professor i historia vid Linnéuniversitetet, disputerade 1993 på en avhandling om svenskarnas relationer till lenapeindianerna i Nya Sverige-kolonin och har sedan dess intresserat sig brett för kolonisation och urfolksfrågor. Adam Hjorthén är historiker vid Stockholms universitet och disputerade 2015 på avhandlingen Border-Crossing Commemorations som handlar om minnesfiranden och historiebruk kring svensk kolonisering och emigration till Nordamerika. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
May 04, 2017
#57 Queer
00:53:15
"We're here, we're queer, get used to it!" Aktivistgruppen Queer nations slagord och engagemang för aidsfrågan i början av 1990-talet brukar betraktas som queerrörelsens urscen. Vad som ursprungligen hade varit ett skällsord mot homosexuella och könsöverskridare återtogs och blev symbolen för en ny, normbrytande könspolitik. Sedan dess har queerteori etablerats som en akademisk disciplin och blivit ett flitigt använt ord i offentligheten. Vad betyder egentligen begreppet och hur kan det användas? Hur queert var 1800-talet? Och hur mycket erkännande tål queerteorin innan den tappar sin omstörtande kraft? Gäster i studion är Sam Holmqvist, Fanny Ambjörnsson och Elin Abrahamsson. Sam Holmqvist är fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Fanny Ambjörnsson, docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Elin Abrahamsson är doktorand i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Apr 26, 2017
#56 Yttrandefrihet
00:56:06
Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare av Institutet för juridik och internet samt kolumnist i Svenska Dagbladet. Jonas Nordin är docent i historia, verksam vid Kungliga Biblioteket och bland annat specialiserad på tryck- och yttrandefrihetens historia.
Apr 19, 2017
#55 Klimatförändringarna
00:51:58
Klimatförändringarna hör till vår tids hetaste frågor. Läget är allvarligt, det är forskningen så gott som enig om – men det är också en omtvistad politisk fråga. Klimatförnekelse har dessutom blivit ett begrepp. Veckans avsnitt lär dig det viktigaste om klimathotet och forskningsläget om klimatförändringarna. Vilka är de enskilt viktigaste faktorerna bakom klimatförändringarna? Hur snabbt går det? Har översvämningar och andra naturkatastrofer blivit vanligare? Vilka tecken på klimatförändringar kan vi själva notera i vår omgivning? Och hur stor skillnad gör egentligen ett bilbyte eller en inställd flygresa för klimatet? Veckans gäster är Kjell Bolmgren och Nina Kirchner. Kjell Bolmgren är växtekolog, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet och specialiserad på medborgarforskning om årstidsväxlingar och hur de påverkas av klimatförändringarna. Nina Kirchner är glaciolog vid Stockholms universitet och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning. Avsnittsbilden är tagen av John Pitcher för iStock by Getty Images.
Apr 11, 2017
#54 Skillingtryck
00:55:33
Sorgliga kärlekshistorier, skeppsbrott, superi, avrättningar och skandaler. Skillingtryckens visor kunde handla om det mesta i snaskväg. Men genren var bred och samlade nyheter och berättelser som idag sprids över såväl tv-serier och dagspress som skvallertidningar och extremsajter. Hur uppstod egentligen själva trycksaken och musikgenren – och hur hänger de två ihop? Vilka skrev, sålde och läste trycken? Och hur snabbt efter en aktuell händelse fanns det en skillingtrycksvisa på temat på marknaden? Veckans gäster är Hanna Enefalk och Karin Strand. Hanna Enefalk är historiker vid Karlstads universitet och har skrivit boken "Skillingtryck! Historien om 1800-talets försvunna massmedium" (2013). Karin Strand är litteraturvetare, forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv och utkom förra året med boken "Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck" (Gidlunds). Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Apr 05, 2017
#53 Weimarrepubliken
01:07:11
Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Veckans gäster är Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Stefan Jonsson är professor i etnicitet vid Linköpings universitet och har bland annat forskat om demokrati och "massornas" kulturhistoria. Aris Fioretos är författare och professor i estetik vid Södertörns högskola, där han bland annat ger en kurs om Weimarrepubliken. Båda är verksamma som kritiker i Dagens Nyheter. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Mar 29, 2017
#52 Emanuel Swedenborg
00:56:36
Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av naturvetaren fanns kvar i andeskådaren? Hur originellt var det att ägna sig åt drömtydning på 1700-talet? Och vad betydde Swedenborgs kaffedrickande och särskilda andningstekniker för det andliga tänkandet? Veckans gäster är idéhistorikern David Dunér och litteraturvetaren Thomas Götselius. David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och disputerade 2004 på en avhandling om Swedenborg, "Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi". Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och skriver på en bok om Swedenborgs drömdagbok.
Mar 22, 2017
#51 Elin Wägner
00:51:53
Elin Wägner (1882-1949) var rösträttsaktivist, författare, journalist, fredsivrare och akademiledamot. Den mest koncisa beskrivningen myntade hon ändå själv: SBK, "Självförsörjande Bildad Kvinna" – som de kvinnliga journalisterna i Wägners moderna klassiker "Pennskaftet" (1910) kallar sig själva. Men på vilket av alla dessa områden var hon egentligen mest banbrytande? Vad betydde det tidiga mötet med suffragetterna i London för Wägners feministiska tänkande? Vad utmärkte hennes litterära stil? Och hur hanterade Wägners män hennes självständighet? Gäster i studion är Boel Hackman och Anna Bohlin. Boel Hackman är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkom 2005 med en biografi om Elin Wägner på Albert Bonniers förlag. Anna Bohlin är universitetslektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2008 på avhandlingen "Röstens anatomi", som bland annat undersöker Elin Wägners politiska prosa. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten.
Mar 15, 2017
#50 Spanska inbördeskriget
00:59:08
Det brukar kallas för ett av de första verkligt moderna krigen. Dessutom ett av de mer splittrade och blodiga, men också väldokumenterade. Den moderna fotojournalistiken fångade döden vid frontlinjerna och en stor mängd författare och konstnärer har förevigat dess effekter. Men vad gick egentligen spanska inbördeskriget ut på? Vilka var det som stred, och varför? Hur kommer det sig att så många frivilliga reste från hela världen för att ansluta sig? Och varför blev deras insats kriminaliserad i många länder? Hur minns man kriget i dagens Spanien? Veckans avsnitt ger en introduktion till en av 1900-talets mest omdiskuterade konflikter. Gäster i studion är Soledad Miguel och Henrik Berggren. Soledad Miguel är doktor i spanska vid Göteborgs universitet, där hon disputerade 2016 på avhandlingen "Revolution o reforma", om upptakten till det spanska inbördeskriget. Hon är författare till kursboken "España – historia, literatura y arta" (2002) och har fortsatt att forska och föreläsa om inbördeskriget. Henrik Berggren är historiker, journalist och författare till flera historiska biografier. Han disputerade 1995 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Seklets ungdom" och utkom 2014 med romanen "Det röda arvet" som utspelar sig under spanska inbördeskriget. Avsnittbilden är ett utsnitt ur Pablo Picassos målning "Guernica" från 1937. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Mar 08, 2017
#49 Drogernas historia
00:59:08
I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att börja hallucinera? Daniel Berg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och disputerade nyligen på avhandlingen "Giftets värde" som handlar om opiumhandeln i Sverige 1870-1925. Kristian Pettersson är religionshistoriker vid Uppsala universitet och forskar om bruket av psykedeliska droger i andliga syften. Isabelle Ståhl är idéhistoriker vid Stockholms universitet och forskar om experiment med hallucinogena droger inom psykiatrin i 1920- och 30-talens Tyskland. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Mar 01, 2017
#48 Vergilius
00:56:22
Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil?  Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar? Veckans gäster är Moa Ekbom, latinist vid Uppsala universitet, och Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Feb 22, 2017
#47 Drottning Kristina
00:58:33
Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och vad gjorde hon Rom? Gäster i studion är litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota, tyskprofessorn Elisabeth Wåghäll Nivre och historikern Joakim Scherp. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Feb 15, 2017
#46 Häxprocesserna
00:59:32
Det brukar kallas "det stora oväsendet", den period mellan 1668 och 1676 då häxförföljelserna rasade som värst i Sverige. Under de åren avrättades omkring trehundra personer för häxeri, men långt många fler ställdes inför rätta för trolldom, bortförande av barn till Blåkulla och allmän vidskepelse. Vad var det egentligen som hände? Vilka var de drivande krafterna bakom förföljelserna? Vad utmärkte de svenska processerna? Vilken roll spelade barnens vittnesmål i domarna? Hur lät de vanligaste försvaren och bekännelserna? Och vad var en "visgosse"? Veckans avsnitt fördjupar sig i en av historiens värsta rättsskandaler. Gäster i studion är Göran Malmstedt, Helena Bodin och Hjalmar Fors. Göran Malmstedt är professor i historia vid Göteborgs universitet, Helena Bodin är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och Hjalmar Fors är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.  Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Feb 08, 2017
#45 Ingmar Bergman (live)
01:07:49
Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av sin egen image? Och vilken betydelse hade egentligen de där "dämonerna"? Veckans bildningspodd reder ut fenomenet Ingmar Bergman. Veckans gäster är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman. Avsnittet spelades in live på Göteborgs filmfestival den 30 januari. Vi beklagar den dåliga ljudkvalitén. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Foto: Bengt Wanselius/Stiftelsen Ingmar Bergman.
Jan 31, 2017
#44 Einsteins relativitetsteori
00:59:53
Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna. Gäster i studion är Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Eriksdotter Nordgren.
Dec 14, 2016
#43 Modeindustrins historia
00:56:31
Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna. Gäster i studion är Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, och Paula von Wachenfeldt, universitetslektor i modevetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Dec 07, 2016
#42 Hegel
00:59:01
Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och Simone de Beauvoir till Frantz Fanon och Judith Butler. Veckans avsnitt introducerar Hegels filosofi, fokuserar på det stora verket "Andens fenomenologi" (1807) och hans så kallade dialektiska tänkande. Och så reder vi ut Hegels mest citerade anekdot, om herren och slaven. Gäster i studion är Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Victoria Fareld, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Nov 30, 2016
#41 Den svenska synden
00:54:48
I april 1955 publicerade den amerikanska tidskriften Time ett reportage av journalisten Joe David Brown under rubriken "Sin & Sweden". Det blev startskottet på en internationell mytbildning kring svenskarnas (och i synnerhet svenskornas) frigjorda, rentav omoraliska förhållande till sex. Ulla Jacobssons nakna bröst i Arne Mattssons film "Hon dansade en sommar" (1951) spelade en inte så liten roll – men var kom egentligen myten om den svenska synden ifrån? Och hur mycket av den stämmer egentligen? Vad har den betytt för svenskarnas självbild? Veckans avsnitt spårar mytens seglivade historia och kryssar mellan svensk neutralitetspolitik, sexgalna lapplisor, lagstiftning om pornografisk press, blonda Ingor och progressiv sexualupplysning. Gäster i studion är Nikolas Glover, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet, och Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Nov 23, 2016
#40 Hannah Arendt
00:56:35
Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veckans avsnitt introducerar Hannah Arendts verk och viktigaste idéer. Gäster i studion är Shamal Kaveh, idéhistoriker vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och Anders Burman, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Nov 16, 2016
#39 Monstrets historia (live)
01:00:52
Vad är ett monster? Ett sjöodjur, en zombie, en siren – eller vad som helst som skrämmer genom att avvika från normen? Veckans avsnitt djupdyker i monstrets historia, från en 35 000 år gammal mammutskulptur fram till höstens skräckinjagande clowner. Däremellan antika vidunder, drakar, gengångare, Frankenstein, nazistiska zombier och mycket, mycket annat ... Veckans gäster är Eva Kingsepp, medie- och kommunikationsvetare vid Karlstads universitet, och Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Avsnittet spelades in live inför publik den 6 november på hotell Scandic Haymarket i Stockholm. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Nov 09, 2016
#38 Aristoteles
01:03:03
Aristoteles är tillsammans med Platon den antika grekiska filosofins två absoluta storheter. Han levde på 300-talet f Kr, skolades i Platons akademi, arbetade några år som privatlärare åt Alexander den store, innan han återvände till Aten och bildade sitt eget banbrytande lärosäte, Lykeion. Aristoteles formulerade tankar på alla tänkbara filosofiska områden och lade grunden till den västerländska vetenskapen. Veckans avsnitt försöker sammanfatta Aristoteles tänkande och reda ut hans viktigaste idéer. Vad är en syllogism? Hur blir vi lyckliga, enligt Aristoteles? Varför anlade han en botanisk trädgård i Lykeion? Och vad skulle retorikern Aristoteles egentligen säga om de amerikanska valdebatterna mellan Trump och Clinton?
Nov 02, 2016
#37 Alkemins historia
00:58:52
Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia. Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare, kritiker och förläggare. Avsnittet spelades in på på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm. Inspelningstekniker: Klas Ekman. Biildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Oct 26, 2016
#36 Selma Lagerlöf
00:59:09
Sagoberätterska. Samhällsskildrare. Nobelpristagare. Politiker. Herrgårdsägare. Spiritist. Fredsivrare. Nationalklenod. Selma Lagerlöf (1858-1940) har många ansikten. Utan tvekan är hon en av den svenska litteraturens viktigaste och mest folkkära författare. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om denna litterära gigant. Vad handlar Lagerlöfs viktigaste böcker om? Vilka är hennes återkommande teman och berättartekniska grepp? Vad vet vi om hennes uppväxt? Hur politisk var Lagerlöf som författare? Och vad står egentligen i de 40 000 bevarade läsarbreven till författaren? Gäster i studion är Maria Karlsson, lektor och forskare i litteraturvetenskap, och Anna Nordlund, litteraturhistoriker och universitetslektor i pedagogik. Båda är specialiserade på Selma Lagerlöfs författarskap och verksamma vid Uppsala universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren, Språkstudion.
Oct 19, 2016
#35 Den grekiska tragedin
00:57:15
Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt? Gäster i studion är Lars Nordgren, fil. dr i antik grekiska vid Stockholms universitet, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och författare till boken The Antigone Complex (2004). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Oct 12, 2016
#34 Romancelitteratur
00:50:08
Någon måste ha baktalat romancelitteraturen, för den har kallats både tantsnusk och blivit föremål för en mängd myter om såväl böckernas innehåll som de som läser dem. Men genren – i Sverige mest känd genom förlaget Harlequins böcker – är bred, har en rik flora av subgenrer och kanske lika många bilder av kärlek som det finns läsare. Dessutom har den en lång historia – från 1700-talets pionjärverk, över föregångare som Jane Austen och Borta med vinden, fram till samtida bästsäljare som Fifty Shades of Grey. Veckans avsnitt reder ut begreppen om romancelitteraturen. Var börjar romancelitteraturens historia? Vad måste en rikitig romancebok innehålla? Och hur explicita är egentligen sexscenerna? Gäster i studion är Ann Steiner, docent i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, och Pamela Schultz Nybacka, lektor i företagsekonomi med inriktning mot konsumtionskultur och föreståndare för utbildningen i förlagskunskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Oct 05, 2016
#33 Kleopatra
00:49:32
Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Avsnittet spelades in live under helgens bokmässa i Göteborg. Gäster på scen var Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Sep 28, 2016
#32 Studiecirkeln (live)
00:25:48
Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. Gäster är Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och Per Sundgren, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Avsnittet spelades in live den 4 juli på Gotlands Museum under Almedalsveckan i Visby. Inspelningstekniker: Roland Fredriksson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Jul 06, 2016
#31 Michel Foucault
00:42:44
Han var under sin livstid en lika excentrisk som medial personlighet. Men Michel Foucault (1926–1984) är framför allt känd för att ha förändrat vår syn på makt. Själv liknade han sina teorier vid en verktygslåda – och den har använts så flitigt av samhällsvetare och humanister att han blivit världens mest citerade forskare. Veckans avsnitt försöker sig på att sammanfatta hans liv och tänkande. Vad betyder egentligen ”diskurs”? Hur viktig var den tidiga vistelsen i Uppsala för insikten att maktstrukturer kan genomsyra även tillsynes fria samhällen? Och vad är egentligen likheterna mellan ett universitet och ett fängelse? Gäster i studion är Magnus Hörnqvist, docent i kriminologi, och Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitetet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Jun 28, 2016
#30 Alkohol
00:44:33
Svenskarna har ett komplicerat förhållande till alkohol. Varför är det så? Veckans avsnitt spårar föreställningar om alkohol från Bibeln till Sällskapsresan, diskuterar motbokens och Systembolagets inflytande liksom seglivade stereotyper kring kvinnligt och manligt drickande. Gäster i studion är Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, och Lisa Wiklund, lektor och fil. dr i etnologi, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Jun 22, 2016
#29 Koranen
00:49:20
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Jun 14, 2016
#28 Digital litteratur
00:42:33
Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Jun 07, 2016
#27 Lyx
00:46:21
Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Jun 01, 2016
#26 Ostindiska kompaniet
00:47:17
Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Gäster i studion är Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och Hanna Hodacs, lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
May 24, 2016
#25 Kändisens historia
00:49:29
I början av 1900-talet kunde skvallerjournalister tvingas försvara sin heder i duell med värja. Men var börjar egentligen kändisens historia? ”Berömdhet”, ”celebritet”, ”omtalad”, ”kulturpersonlighet” är alla ord som dyker upp i svenskan under 1800-talet. Varför blev man så fascinerad av celebriteter just då? Vad skiljer 1800-talets celebritetsvurm från vår tids paparazzikultur? Och varför behöver vi egentligen kändisar över huvud taget? Gäster i studion är Andreas Nyblom, kulturhistoriker och litteraturvetare vid Lunds och Linköpings universitet, Louise Wallenberg, filmvetare och docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, och Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Linköpings universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
May 18, 2016
#24 Dostojevskijs "Brott och straff"
00:53:54
"Brott och straff" har kallats den första psykologiska thrillern och världens bästa deckare. Dostojevskis febriga skildring av antihjälten Raskolnikovs mord på en pantlånerska och dådets rättsliga och psykologiska efterspel fyller 150 år i år. Vad säger romanen om 1860-talets Ryssland? Hur påverkades texten av Dostojevskijs prekära situation vid skrivandet? Och vad kan dagens deckarförfattare lära sig av berättartekniken? Veckans avsnitt av Bildningspodden dyker ner i en av världslitteraturens absoluta klassiker. Gäster i studion är Susanna Witt, docent i slaviska språk vid Uppsala universitet, och Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Läs mer på www.bildningspodden.se
May 10, 2016
#23 Hippierörelsen
00:49:50
Peace, love and understanding. Långt hår och blommiga folkabussar. Zenbuddism, droger och psykedelisk rockmusik. Till ytan är hippiekulturen ganska enkel att ringa in. Men vad var det egentligen för en rörelse? Var den bara flum och "far out" – eller hade den också en mer medveten och ideologisk, rentav politisk sida? Var uppstod fenomenet? Och hur mycket av hippiens värderingar finns kvar i vår tid? Gäster i studion är Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Kim Salomon, professor i historia vid Lunds universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
May 03, 2016
#22 Exilförfattare
00:44:13
Vad händer med en människa när hon tvingas lämna sitt hemland och drivs på flykt? Litteraturhistorien är full av författare som vittnat om landsflykt och exiltillvaro – från gamla greker till amerikaner i Paris och vår tids politiska flyktingar. Hur har exilerfarenheten påverkat litteraturen genom tiderna? Gäster i studion är Astrid Ottosson al-Bitar, forskare och lektor i arabiska, och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Apr 26, 2016
#21 Berättelsen om Genji
00:37:36
Den har kallats världshistoriens första roman. Berättelsen om Genji är den stora japanska klassikern, ett mastodontverk som skrevs redan i början av 1000-talet av hovdamen Murasaki Shikibu och som blivit såväl film och opera som "mobiltelefonroman". Vad är det i Genji Monogatari som gör sig aktuellt i varje ny tid? Hur har den tolkats genom historien? Och hur kan vi läsa den idag? Kan skildringen av prins Genjis kvinnoerövringar och erotiska eskapader rentav sägas ha feministiska motiv? Gäster i studion är Stina Jelbring, lektor i japanska, och Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanska – båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Apr 19, 2016
#20 Upptäcktsresande
00:42:12
Svunnen är den tid då västerländska upptäcktsresande kunde resa över världshaven och påstå sig ha upptäckt nya kontinenter. Är upptäcktsresandet en utdöd företeelse? Veckans bildningspodd utforskar upptäcktsresandets historia och nutid – från machoideal och crossdressing till kartläggande konstnärer och de senaste inredningstrenderna. Gäster i studion är Henrik Höjer, historiker vid Uppsala universitet och redaktör på tidskriften Forskning & framsteg, Staffan Bergwik, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Karolina Uggla, konstvetare vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Apr 12, 2016
#19 Mary Wollstonecraft
00:59:34
Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll "manlighet" som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge Wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken "Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik" (Thales). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Apr 05, 2016
#18 Naken konst
00:49:57
Nakna kroppar hör till konstens äldsta motiv. Ändå kan naken konst fortfarande provocera, och den censureras regelbundet på sociala medier. Är nakenhet mer laddat idag än vad det var under antiken eller renässansen? Vilka olika betydelser har nakna kroppar haft i konsthistorien? Hur mycket har de med sexualitet att göra? Och är en naken kropp alltid objektifierad? Veckans bildningspodd kikar in i den avklädda konsthistorien. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe, konstvetare vid Stockholms universitet, och Patrik Steorn, konstvetare och museichef vid Thielska galleriet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mar 29, 2016
#17 Sigmund Freud
00:50:44
På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken "Drömtydning". Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med Freuds idéer? Hur togs de emot i hans egen tid? Varför var han så intresserad av det sexuella? Och vad betyder egentligen "narcissism", "dödsdrift", "oidipuskomplex" och andra freudianska begrepp? Bildningspodden diskuterar en av 1900-talets mest inflytelserika figurer. Gäster i studion är Cecilia Sjöholm, professor i estetik, och Jakob Staberg, psykoanalytiker, litteraturvetare och lektor i estetik – båda verksamma vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mar 22, 2016
#16 Edith Södergran
00:44:02
Hon är en av de mest lästa och älskade diktarna i den svenska litteraturen, ofta betraktad som dess första verkligt modernistiska poet. Men i den tidiga forskningen förminskades finlandssvenska Edith Södergran (1892-1923) till lungsjuk dagboksdiktare, helt isolerad på det karelska näset. Vem var hon? Hur viktig var egentligen sanatorievistelsen i Schweiz för hennes skrivande och kontakten med det europeiska avantgardet? Hur har hon tolkats under 1900-talet – och hur ska vi närma oss hennes dikter idag? Veckans bildningspodd handlar om en högst levande litterär gigant. Gäster i studion är Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap som disputerade på avhandlingen "Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning" (Söderströms, 2000), och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, kritiker och ledamot av Svenska Akademien som skrivit om Edith Södergran i boken "Läsningar av intet" (Bonniers, 2000). Båda är verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mar 16, 2016
#15 Kokbokens historia
00:43:43
Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige idag. Men när skrevs egentligen den första kokboken? Skulle vi våga laga de recepten idag? Vilken är den viktigaste kokbok som någonsin skrivits? Och finns det politiska eller rentav moraliskt tvivelaktiga exempel i genren? Bildningspodden frossar i kokbokens historia. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker verksam vid Örebro och Stockholms universitet, och Sven Isaksson, arkeolog och mathistoriker vid Stockholms universitet som medverkat i ett aktuellt forskningsprojekt om kokbokens utveckling under 800 år. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mar 08, 2016
#14 Opera
00:47:23
Få kulturyttringar doftar lika mycket finkultur som opera. Alla städer med självaktning har ett operahus. Genren är samtidigt lika flitigt omdebatterad som den är klassisk. Bildningspodden nystar i operans historia och samtid. När uppfördes den första operan? Vad var egentligen en kastratsångare? Och stämmer det att operagenren är sexistisk – eller är det snarare en konstform som leker med könsrollerna? Gäster i studion är Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap, och Axel Englund, litteratur- och musikvetare, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mar 02, 2016
#13 Versailles
00:44:09
Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia.  Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mar 02, 2016
#12 Latin
00:41:24
Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Hur kunde ett latinskt skämt låta? När slutade vetenskapsmän att tala med varandra på latin? Och hur dött är egentligen språket idag? Veckans avsnitt av Bildningspodden botaniserar i latinets historia – från romarriket till vår tids floror och tatueringstrender. Gäster i studion är Erika Kihlman, docent i latin vid Stockholms universitet, Olle Ferm, professor emeritus i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och Jenny Beckman, docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Jan 05, 2016
#11 Alltings slut – från apokalypsen till klimathotet
00:44:05
Hot om undergång och mänsklig förödelse har skuggat alla tidsåldrar. Vare sig hotet kommit från pesten, kärnvapen eller klimatet, varit verkligt eller mest av allt en inbillning, har våra rädslor gestaltats i berättelser. Vad kännetecknar dessa undergångsberättelser? Hur har de förändrats genom historien? Vilken relation har de till verkligheten? Och fyller de någon särskild funktion för oss? Den här veckan tacklar Bildningspodden ett ödesmättat tema – och konstaterar att klassisk undergångsretorik har satt sina spår även i höstens debatter kring flyktingmottagandet. Gäster i studion är Helena Hörnfeldt, etnolog vid Stockholms universitet, och Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Dec 30, 2015
#10 Nykterhetsrörelsen
00:45:34
Kafferepet. Luciafirandet. Systembolaget. Studiecirklarna. Flera självklarheter i vår tid kan spåras tillbaka till nykterhetsrörelsens storhetstid. I början av 1900-talet gick rörelsen från att vara en angelägenhet för de lägre klasserna till att bli en maktfaktor i samhällets elit. Vad var det för en rörelse? Hur har den verkat och moderniserats över tid? Och när fick den sin tråkighetsstämpel? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av de stora svenska folkrörelserna. Gäster i studion är Kerstin Rydbeck, litteratursociolog och professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, och Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Dec 23, 2015
#9 Universitetet
00:52:58
Vad är ett universitet? En läroanstalt för högre utbildning, om du frågar ordboken. Men sedan när och för vem? Varför behövdes de från första början? Och hur mycket av de första universiteten finns kvar i dagens? Den här veckan nystar Bildningspodden i universitetets historia, från Platon och till Harry Potter-kurser. Gäster i studion är Annika Ullman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, Anders Burman, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och Uppsala universitet, och Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Dec 16, 2015
#8 Fredrika Bremer
00:49:13
Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Bohlin och Carina Burman. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik Nordgren.
Dec 08, 2015
#7 Hembiträdet
00:40:44
Våra dagars diskussioner om RUT och hushållsnära tjänster har sin föregångare i folkhemstidens debatter om hembiträdet. Samtidigt som tjänstefolket kämpade för synlighet i dåtidens samhälle drog hembiträdesfilmerna storpublik på biograferna – likt motsvarigheter till dagens Downton Abbey. I filmens värld utmanade hembiträdet ofta klassgränserna, men på arbetsmarknaden var strukturerna sega och i Sverige var socialdemokratin lika kluven då som nu. Den här veckan handlar Bildningspodden om en lika kontroversiell som ständigt fascinerande yrkesgrupp. Gäster i studion är historikerna Lisa Öberg och Ulrika Holgersson. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Dec 01, 2015
#6 Frantz Fanon
00:40:47
Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. I veckans avsnitt diskuterar vi Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952. Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Christina Kullberg, forskare vid Uppsala universitet specialiserad på franskspråkig karibisk litteratur. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik Nordgren.
Nov 24, 2015
#5 Kurortens historia
00:40:06
Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behandlingarna verkligen någon effekt? Veckans avsnitt handlar om kurortens historia. Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Anneli Jordahl, författare och litteraturkritiker.
Nov 17, 2015
#4 Mai Zetterling
00:47:31
Hon föddes i ett arbetarklasshem i Västerås 1925, gjorde internationell skådespelarkarriär på 50-talet – innan hon blev en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om Mai Zetterling. Gäster i studion är Mariah Larsson och Maaret Koskinen, filmvetare vid Stockholms universitet.
Nov 10, 2015
#3 Karl Marx
00:49:13
Hur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Det tredje avsnittet av Bildningspodden handlar om Karl Marx liv och tänkande. Gäster i studion är Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.
Nov 03, 2015
#2 Cykeln – från kvinnlig frigörelse till machosport
00:32:14
Cykeln fick en symbolisk roll i 1800-talets kvinnliga frigörelse. Men cykelsporten har länge tillhört de mer mansdominerade. I det här avsnittet tar vi oss an cykelns historia ur ett genusperspektiv. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Ekström, Uppsala universitet, och idrottshistorikern Helena Tolvhed, Stockholms universitet.
Nov 03, 2015
#1 Det ockulta sekelskiftet
00:41:02
Det första avsnittet av Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena Blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med idéerna under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg, alla verksamma vid Stockholms universitet.
Nov 03, 2015