Några gånger i månaden slukar jag en bok och pratar om den som om jag sitter med en polare: spontant, ärligt och utan akademiskt filter. Jag tänker inte efter så mycket heller innan jag pratar, så det kan spåra ur ibland, men vet ni vad? Jag gillar det så! Det blir ärligt, direkt och lite flummigt. Och stökigt :) Bu. Vad slog till rakt i bröstet? Vad fick mig att vilja kasta boken i väggen? Jag blandar högt och lågt, från kommersiella bestsellers till djupa, litterära tungviktare och slänger gärna in en och annan nobelpristagare också.