Vetenskapsradion Historia

By Sveriges Radio

Listen to a podcast, please open Podcast Republic app. Available on Google Play Store.


Category: Social Sciences

Open in Apple Podcasts


Open RSS feed


Open Website


Rate for this podcast

Subscribers: 525
Reviews: 4

Classe
 Jun 3, 2021
Fantastiskt spännande!


 Jan 5, 2021


 Oct 16, 2018

katta
 Aug 1, 2018

Description

Vi är där historien är. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Episode Date
När hieroglyferna knäcktes
00:44:45
För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok.

För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 27, 2022
Bulverket – medeltidens sjunkna Atlantis
00:44:45
Följ med till Bulverket - medeltidens sjunkna Atlantis - en gigantisk träplattform full av hus som nu kan avslöja 1000-åriga byggnadstekniker och vad plattformen en gång haft för funktion.

I början av medeltiden byggdes en enorm plattform av timmer ute i den grunda sjön Tingstäde träsk på Gotland. En kort tid senare övergavs platsen men ännu idag är bygget synligt som ett gigantiskt plockepinn någon meter under vattenytan. Tobias Svanelid hoppar i gummibåten tillsammans med arkeologen Peter dAgnan för att ta reda på vad Bulverket kan ha fyllt för funktion och för att fascineras av de extremt välbevarade träresterna som kan avslöja medeltidens byggnadstekniker.
Sep 20, 2022
1600-talets dödliga våld utreds
00:44:45
En bonde med en kniv eller yxa i handen. Så såg 1600-talets typiska mördare ut visar den senaste forskningen som också försöker förstå varför dödligt våld blivit så mycket ovanligare i vår egen tid.

Antalet mord och dråp i Sverige har minskat avsevärt de senaste 400 åren. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kommer sig och hur det dödliga våldet såg ut på 1600-talet. I en ny forskningsrapport undersöker historikern Dag Lindström hur det dödliga våldet såg ut på 1640-talet, och kan visa att den typiska mördaren då var en bonde som tog livet av en nära vän eller granne i sitt eget hem med hjälp av ett skarpt föremål.Dessutom berättar historikern Gunnar Wetterberg om prästernas långa historia i Sverige landets kanske viktigaste och mest inflytelserika yrkesgrupp som har tröstat och förmanat, begravt, vigt, döpt och predikat i tusen år. I hans aktuella bok Prästerna lyfts deras insats upp i ljuset.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 13, 2022
Gustav III:s statskupp
00:44:45
Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt.

För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 06, 2022
Livesändning om historiska svenska val
00:44:45
Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor.

Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.Programledare är Tobias Svanelid.
Aug 30, 2022
November 1942 – världskrigets vändpunkt
00:44:45
I november 1942 vände andra världskriget och Peter Englund vill nu ta reda på hur vanliga människor upplevde denna tumultartade tid. Dessutom tar vi reda på vad Facebook gör med vår historiesyn.

Hur kändes det att leva under en av de mörkaste och mest tumultartade månaderna under 1900-talet? Historikern Peter Englund har i aktuella boken Onda nätters drömmar samlat berättelserna från ett 40-tal helt vanliga människor som på olika sätt påverkades av krigets vändpunkt frontsoldater, journalister, sexslavar, koncentrationslägerfångar och helt vanliga hemmafruar. Tobias Svanelid träffar författaren för att ta reda på vad dessa erfarenheter kan säga oss idag och vilken ny bild de ger av andra världskrigets vändpunkt.Dessutom uppmärksammar vi pinfärska forskningsfältet digital minnes- och historiekultur, där historiker och andra forskare nu vill ta reda på vad Facebook och andra sociala medier gör med våra minnen och vår historiekultur. Robin Ekelund vid Malmö universitet är en av få svenska forskare som fördjupat sig i ämnet.
Aug 23, 2022
Kärlek och industriromantik förgyller sommaren
00:44:45
Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning?

Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.Böcker och spel som nämns i programmet:Historiska kärlekspar av Sara GribergSveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia LingDe kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena BergSvarta St Barthelemy av Fredrik ThomassonSveriges långa historia av Jonathan LindströmTusen år i Uppåkra av Dick HarrisonKlart skepp av Ann Pålsson (redaktör)Ruths garderob av Ingela BendtExtas i folkhemmet av Leonidas AretakisJakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas PalmaerFurnace av Ivan LashinBrass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace
Jun 21, 2022
Lyssnarfrågemarathon med toyotakrig, fotbollskrig och körsbärskrig!
00:44:45
Hör om stridshingstar, fotbollskrig, 1200-talets Vietnamkrig och mycket annat i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon där Dick Harrison svarar på lyssnarnas egna frågor i ett helt program.

Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 14, 2022
Flottan fyller 500
00:44:45
Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år.

För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 07, 2022
Hemlighetsfulla neanderthalaren i rampljuset
00:44:45
Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap.

Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.Programledare är Tobias Svanelid.
May 31, 2022
Sveriges första muslimer
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion.

Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.
May 24, 2022
Kalla krigets vikingakatastrof
00:44:45
Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.

Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?Programledare är Tobias Svanelid. 
May 17, 2022
Porten till Stormakts-Sverige
00:44:45
1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder.

Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.Programledare är Tobias Svanelid. 
May 10, 2022
Polisarbete på Bellman noir-tiden
00:44:45
Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt!

1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.Programledare är Tobias Svanelid.
May 03, 2022
Knarklandet Sveriges historia
00:44:45
Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium!

Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.Programledare är Tobias Svanelid. 
Apr 26, 2022
Slottet – från lyxhem till turistdestination
00:44:45
Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.

Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 19, 2022
Påsköns hemligheter och kollaps
00:44:45
Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan?

På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?
Apr 12, 2022
Uppsalas medeltid och Roms värste kejsare
00:44:44
Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit.

Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 05, 2022
Slavkolonin Sankt Barthélemy
00:44:45
Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den.

För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 29, 2022
Forntiden i helt nytt ljus
00:44:45
Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen.

Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Mar 22, 2022
Slagen om Kiev 1941 och 2022
00:44:45
Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag.

Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 15, 2022
Ryssland offer för sin egen krigshistoria
00:44:45
Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 08, 2022
Ukrainas historia under attack
00:45:03
Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut?

Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.  
Mar 01, 2022
Myten om tvångsdöpta muslimer
00:44:45
Varför uppkom myten om stormakts-Sveriges tvångsdöpta muslimer? Vetenskapsradion Historia undersöker historien bakom berättelsen, och uppmärksammar försöket att ärerädda ärkeskurken Anckarström.

Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 22, 2022
Skattplundrare eller hobbyarkeolog?
00:44:45
Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras.

Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 15, 2022
Honungsvalla, nationalism och tremetersskidor när Vasaloppet fyller 100 år
00:44:45
Nu ska 139 moderna skidåkare fira Vasaloppets 100-årsdage genom att åka det på tidstrogna skidor. Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss.

Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!
Feb 08, 2022
Nu måste vi tänka i 100 000-årsperioder!
00:44:45
Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande.

Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.
Feb 01, 2022
Preussen - från korsriddare till pickelhuvor
00:44:45
Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är.

Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.
Jan 25, 2022
Struenseeaffären lockar med otrohet, maktspel och galenskap
00:44:45
Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände.

För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.
Jan 18, 2022
Historikerns ansvar för samtiden
00:44:45
Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut?

Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.
Jan 11, 2022
Klockstaplarnas hemligheter och framtidens historia
00:44:45
Klockstaplarna har ringt in det nya året, men vi behöver veta mer om hur de mår idag och vad de har för historia. Följ med till utforskandet av Njutångers klockstapel, och hör om framtidens historia!

De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 04, 2022
Vetenskapsradion Historias årskrönika flyger vilse med Andrée
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid på en resa genom historien i Vetenskapsradion Historias årskrönika!

Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.
Dec 31, 2021
När vi dansade nakna runt snögubben
00:44:45
Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer.

På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.
Dec 21, 2021
Hövisk kärlek och gladporr i årets julklappstips
00:44:45
Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips.

Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy
Dec 14, 2021
Marco Polos kändisskap började i fängelset
00:44:45
Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa.

Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella Drottning Margareta den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.
Dec 07, 2021
Fotbollsfeber och monstermanifest
00:44:45
Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien.

Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 30, 2021
Så mörk var medeltiden
00:44:45
Medeltiden var verkligen en mörkertid om man betraktar antalet fönster i hus och kyrkor. Vetenskapsradion Historia försöker föreställa sig medeltidsmörkret och låter Panelen diskutera samhällsfrågor.

Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 23, 2021
Vapenlobbyn firar 150 och krisar
00:44:45
National Rifle Association försvarar benhårt rätten att äga vapen. Från början ville man lära amerikaner att skjuta, men idag har NRA förvandlats till en enorm lobbyorganisation ansatt från alla håll.

För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 16, 2021
När Stanley mötte Livingstone
00:44:45
Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.

För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett. Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 09, 2021
Osmundvrakets hemligheter blottläggs
00:44:45
Följ med ner till Osmundvraket där jakten fortsätter på Sveriges okända järnexport och man hittar märkliga föremål på det extremt välbevarade vraket. Hör också om livet på stormaktens krigsskepp!

Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna. Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.
Nov 02, 2021
På jakt efter ett historiskt kulturlandskap
00:44:45
Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern.

I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år. Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.
Oct 26, 2021
Svaneholms slott – Sveriges experimentverkstad
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid till Svaneholms slott där Sverige omformades i grunden. Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean.

Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.
Oct 19, 2021
Han upptäckte vikingastaden Birka
00:44:45
Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser.

Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.
Oct 12, 2021
Vikingafiktion och vendelrevansch
00:44:45
Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?

Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.
Oct 05, 2021
Hallands Ivanhoe-borg grävs ut
00:44:45
Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier.

Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.
Sep 28, 2021
Vraken får eget museum
00:44:45
Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin.

På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli ett Norge utanför unionen med Sverige!
Sep 21, 2021
Sydligaste sameboplatsen grävs ut
00:44:45
Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem.

I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 14, 2021
Musik för kung, fosterland och kvinnlig rösträtt
00:44:45
Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda.

Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet. Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 07, 2021
Freden i Nystad 1721 lär oss om dagens konflikter
00:44:45
Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.
Aug 31, 2021
Vikingakungar och romerska köpmän – Bohusläns historia
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts.

På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska. Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!
Aug 24, 2021
Bästa historiska sommarböckerna!
00:44:03
Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram.

Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red) Raiders of Scythia av Shem Phillips World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates
Jun 22, 2021
Spartacus, Ladulås och Mozart samsas i årets lyssnarfrågemarathon
00:43:50
Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra!

Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild. Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 15, 2021
Andrées galna ballongflygningar
00:44:07
Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien!

När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.
Jun 08, 2021
Jakten på den glömda krigsflottan
00:43:57
Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier.

Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där? Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!
Jun 01, 2021
Stormakts-Sveriges sista fältslag
00:43:43
Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen.

I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.
May 25, 2021
Kossornas historia
00:44:45
Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur.

Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!
May 18, 2021
Rasbiologiska institutet 100 år
00:44:45
Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga.

Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.
May 11, 2021
DNA revolutionerar släktforskningen
00:44:45
Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras.

Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.
May 04, 2021
Historien i en sträng DNA
00:44:45
Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet?

DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder. Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.
Apr 27, 2021
1600-talskroppen under lupp
00:44:45
Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade.

1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag. Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.
Apr 20, 2021
Verklighetens Ulla Winblad
00:44:45
Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv.

Maria Christina Kiellström hette hon kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol. Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering. Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 13, 2021
Pariskommunen – socialismens blodiga experiment
00:44:45
Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände?

Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss. Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.
Apr 06, 2021
Så befriade antiken Grekland
00:44:45
Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan.

I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga. Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.
Mar 30, 2021
Järle kvarn ska rivas
00:44:45
Striden mellan musslor och människor vid Järle kvarn är nu avgjord. Kvarndammen får rivas, vilket kan få stora konsekvenser för platsens kulturvärden och andra dammars skydd, menar kritiker.

Vill du höra vårt första program om Järle kvarn - klicka HÄR. Dammen vid Järle kvarn ska rivas. Det beslutade Mark- och Miljödomstolen i förra veckan och Vetenskapsradion Historia återvänder till ärendet som engagerat tusentals personer och riktat sökarljuset på striden mellan naturvärden och kulturvärden i vårt land. Dessutom om staden Venedig, som i veckan firar en märklig födelsedag sin 1 600-årsdag! Författarna Carl Tham och Carin Norberg berättar om stadens märkvärdiga ursprungsmyt och om hur staden i tusen år kämpat mot såväl smittor som klimatförändringar för sin överlevnad. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den baktalade kejsaren Caligula förklarade krig mot havsguden Neptunus. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 23, 2021
Så föddes vikingen
00:44:45
En äventyrlig upptäckare, en sävlig bonde eller self made man. Vikingen har bytt karaktär många gånger genom historien, men föddes 1811 när man behövde en superhjälte som skulle återerövra Finland.

När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet. Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.
Mar 16, 2021
När vi offrade människor
00:44:43
Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb!

Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren. Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.
Mar 09, 2021
Riddarnas värld
00:44:44
Hur kom det sig att lanssvingande ryttare förvandlades till artiga gentlemän som skrev höviska kärleksdikter? Vi undersöker riddarnas historia och hur mycket av deras värld som lever kvar idag.

De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så. Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 02, 2021
Skyddsrummens Sverige på dekis
00:44:45
Från att ha varit världsledande i att bygga skyddsrum är de svenska skyddsrummen nu i dåligt skick. Allt för lite görs för att underhålla skyddsrummen, menar kritiker.

Sverige är världsledande på skyddsrum omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag. - Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 23, 2021
Adolf Fredrik och semlorna
00:44:45
Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia!

Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 16, 2021
Guldets historia
00:44:45
Guldets historia är lika gammal som de äldsta civilisationerna och Vetenskapsradion Historia reder ut vad som fascinerat oss med ädelmetallen och vilken historia Sveriges guldskatter berättar.

Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia. Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 09, 2021
Blodbadet i Nydala kloster
00:44:45
Varför dränkte Kristian Tyrann abboten och flera munkar vid Nydala kloster? Vetenskapsradion Historia åker till platsen för brottet för att nysta i historien som förvandlade Kristian II till tyrann.

I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann. Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 02, 2021
När Tyskland föddes
00:44:45
För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar?

Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien. Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.
Jan 26, 2021
Vårt eviga behov av brädspel
00:44:45
Tobias Svanelid testar Gustav II Adolfs schack och kortlekar för att komma barockmänniskan närmre. Spelande är ett uråldrigt mänskligt intresse och idag blir historiska brädspel allt mer populära.

I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia. Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia och för att utveckla vår hjärna! Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.
Jan 19, 2021
Livgardet 500 år
00:44:45
Från början var de 16 morska dalkarlar som skulle skydda Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i drygt trettio krig och räknas nu som ett av världens äldsta militära förband.

I januari 1521 avdelades 16 dalkarlar att vakta den blivande kungen Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i över trettio krig och deltagit i flertalet internationella insatser. Urban Björstadius besöker femhundraåringen för att ta reda på det rekordgamla regementets historia och hur man idag arbetar för att bevara historien. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om ättestuporna har de någonsin funnits? Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 12, 2021
Tvåkammarriksdagen – från adelsnäste till folkhemsbygge
00:44:45
För femtio år sedan gick det svenska tvåkammarsystemet i graven, ett politiskt system som skulle modernisera Sverige men istället konserverade en gammal ordning, men till slut stärkte folkhemsbygget.

Den skulle modernisera ett Sverige som på 1800-talet fortfarande använde sig av ett medeltida politiskt system, men i och med demokratins genombrott kom tvåkammarriksdagen istället att bana vägen för en stark socialdemokrati. Tobias Svanelid vandrar tillsammans med historieprofessor Torbjörn Nilsson från nya till gamla riksdagshuset för att berätta om ett parlamentarisk modell som gick i graven för femtio år sedan och som idag sörjs av få tvåkammarriksdagen. Dessutom om 2020 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Urban Björstadius har botaniserat bland mammuthus och Romulustempel för att utse de tio mest iögonenfallande fynden.
Jan 05, 2021
Vetenskapsradion Historias årskrönika 2020
00:44:45
Luta dig tillbaka och återupplev historieåret 2020 - följ med Vetenskapsradion Historia i dansens virvlar, på kyrkvindar, i iskalla slott och plumsa ned i Fyrisån för att testa 1500-talets simdynor!

Det har varit ett galet år, med coronapandemi och ett dramatiskt amerikanskt presidentval, men i Vetenskapsradion Historia står dåtiden snarare än nutiden i fokus. Ta chansen att återvända till de arkeologiska utgrävningsgroparna, testa 1500-talets simdynor, sväng dina lurviga på Svenska Amerikalinjens fartyg och lyssna till Fredrika Bremers flöjtur. Allt det och mycket mer i Vetenskapsradion Historias årskrönika över historieåret 2020. Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 29, 2020
Stockholms blodbad
00:44:45
På grund av presidentval och pandemi utgick vårt program om Stockholms blodbad - Sveriges politiska massmord. Under julhelgen sänds det igen, och i samband med det återpublicerar vi också poddfilen.

REPRIS FRÅN NOVEMBER 2020 Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.
Dec 22, 2020
Bygg Eiffeltornet och erövra England – julklappsböcker och spel i Vetenskapsradion Historia
00:44:45
Är du rädd för en tråkig corona-jul? Vetenskapsradion Historia har räddningen för dig med sina traditionsenliga tips på julklappsböcker och historiska brädspel som passar att spela i litet sällskap!

Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer. Böcker och spel som nämns i programmet: Växternas Stockholm fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red) Fem kvinnor den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold Kvinnosaker ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson Augusta Lundin haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red) Att forma en ny tid kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red) Ghost Ships Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham De små båtarna och den stora flykten arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav Skulpturerna på Vasa en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red) Den bekväma vardagen kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén Bortrivna sidor ur historien från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer The King is Dead av Peer Sylvester
Dec 15, 2020
Nazisternas fröstöld i Sovjet
00:44:45
Nazisternas lebensraum i öster skulle odlas upp med hjälp av sovjetiska supergrönsaker. Hör om växtförädlingens våldsamma historia och om Gustav Vasas sista äventyr - men åkte han verkligen skidor?

Supergrödor skulle föda det nya tusenårsriket hoppades nazisterna problemet var bara att världens främsta fröbank fanns i Sovjetunionen. I den aktuella boken Den stora fröstölden beskriver Jens Nordqvist växtförädlingens våldsamma historia, där sovjets Indiana Jones Nikolaj Vavilov la grunden för en enorm genbank som sedan plundrades av SS-officeren Heinz Brücher. Dessutom fortsätter resan i Gustav Vasas fotspår, där Bo Eriksson berättar om äventyren i Mora som hade kunnat sluta illa för den blivande kungen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför just Dalarna fått en sån central roll som bondeupprorens födelseplats i Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 08, 2020
Mumier som medicin
00:44:45
Hör om den magstarka traditionen att mala ner mumier till medicin - medicinsk kannibalism som frodades i Sverige på 1700-talet. Och om Gustav Vasas äventyr i Isala på hans flykt undan dansken!

På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag. Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou. Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 01, 2020
Gustav Vasas äventyr i Dalarna
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson på en coronasäker resa till Dalarna, där Gustav Vasa för 500 år sedan flydde undan dansken.

För 500 år sedan satte Gustav Vasa av mot Mora på ett svindlande äventyr bland dasstunnor och i hölass på flykt undan danska knektar. Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson följer honom i spåren för att ta reda på vad som är myt och sanning i den svenska historiens mest välkända resa. Dessutom en lyssnarfråga om bondeuppror i våra grannländer.
Nov 24, 2020
De tre kungadömenas tid
00:44:45
Följ med till kinesernas blodiga älsklingsperiod - de tre kungadömenas tid på 200-talet då fältslag och övermänskliga fältherrar dominerade ett kaotiskt Kina.

Det var den kanske blodigaste epoken i Kinas historia, men också en av de mest populära. Det har gått 1800 år sedan de tre kungadömenas tid inleddes i Kina en tid av palatsintriger, stora fältslag och påstådda superhjältar, och Tobias Svanelid träffar kinakännaren Bengt Pettersson för att diskutera vad den här perioden innebar för Kina och vad den betyder för kineser idag. För faktum är att historieverket som skildrade epoken, och som i sig skrevs för 700 år sedan, fortfarande är en av Kinas mest populära böcker. Och så uppmärksammar vi Sveriges hemliga försök att lägga under sig Kinas enorma råvarutillgångar. I början av 1900-talet blev Johan Gunnar Kina-Gunnar Andersson konsult för Kinas försök att få sin industri på fötter, men han hade en dold agenda tillsammans med medlemmar ur Wallenbergfamiljen att för svensk räkning ta kontrollen över Kinas naturresurser, inte minst landets järn- och kolfyndigheter. En dold svensk kolonialhistoria, menar forskarna.
Nov 17, 2020
Mayflower skapade Amerika
00:44:45
Såväl Thanksgiving och känslan av att vara ett utvalt folk härstammar från Mayflowers resa över Atlanten 1620. Tobias Svanelid granskar en 400-årig myt för ta reda på vad den betyder i USA idag.

För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider. Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.
Nov 10, 2020
Stockholms blodbad
00:44:45
Stockholms blodbad för 500 år sedan är ett närmast unikt politiskt massmord och Tobias Svanelid försöker ta reda på hur det kunde hända, men också hur det påverkade en stad som Stockholm.

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.
Nov 03, 2020
Det bekväma 1700-talshemmet
00:44:45
Ett bekvämt hem har blivit allt viktigare för oss under coronapandemin, och hemmens stora bekvämlighetsrevolution slog igenom på 1700-talet visar en aktuell bok. Dessutom om 1700-talets Sverigebild!

På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen. Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 27, 2020
På Bellmans bakgata
00:44:45
En unik barockträdgård från 1600-talet gömmer sig på Södermalm i Stockholm och nu gräver arkeologerna ut parken och kvarteret där Bellman lekte som barn.

Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje. Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla. Programledare Tobias Svanelid.
Oct 20, 2020
300 år av spabad
00:44:45
Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen.

Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som uslingar samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän! Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen. Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!
Oct 13, 2020
Granskogsfolket svenskarna
00:44:45
Följ med på en promenad i granskogen, som länge haft en särskild och närmast religiös betydelse för svenskarna. Det menar i alla fall den religionshistoriker som nu söker naturdyrkandets rötter.

För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås! Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 06, 2020
Ströja – Rohan i Östergötland
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid till vendeltidens Ströja längst in i Bråviken, en tidigare okänd handelsplats och mäktig stormannahall från en tid som gav Tolkien inspirationen till sitt Rohan!

Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid. Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella Ingenjörerna. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?
Sep 29, 2020
Slagen vid Thermopyle och Salamis
00:44:45
300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag?

För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.
Sep 22, 2020
Hur blev Sverige världens jämlikaste land?
00:44:45
Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program.

Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren. Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid? Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 15, 2020
Stenåldersbyn som dränktes
00:44:45
För 8000 år sedan var jägarna och samlarna i södra Sverige bofasta halva året. Vid Sölvesborg har man hittat unika lämningar som avslöjar en helt ny bild av vår äldsta forntid.

Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden. Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.
Sep 08, 2020
Kritpipsfabriken i Karlskrona
00:44:45
Spåren efter 1700-talets rökare är vanliga, men en hel kritpipsfabrik är ovanligt att stöta på. Tobias Svanelid besöker utgrävningen av kritpipsfabriken i Karlskrona, och testar att puffa på en kopia!

De ibland halvmeterlånga kritpiporna i skör, vit lera var 1700-talets beroendeframkallande och påstått hälsofrämjande favoritlast. I Karlskrona tillverkades tiotusentals kritpipor närmast på löpande band för att mätta inte minst den svenska flottans behov av rökvaror, och nu grävs för första gången resterna av en kritpipsfabrik fram. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om den komplicerade tillverkningsprocessen och om tobaken som förenade människor från världens alla hörn. Dessutom smakar han på en nytillverkad kritpipa, för än är inte hantverkskunnandet helt utdött! Och så berättar Dick Harrison vilka kulturella spår vikingarna lämnade efter sig under sina resor österled.
Sep 01, 2020
Guldgubbarnas rike
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid till Guldgubbarnas (och gummornas!) rike i Västra Vång i Blekinge. Här har en mäktig släkt levt och verkat i hundratals år och lämnat ett mäktigt arv efter sig.

I Västra Vång strax norr om Ronneby har arkeologerna hittat spåren efter ett spännande maktcentrum. Tobias Svanelid reser till platsen för vad som kan ha varit ett hednatempel prytt med guldgubbar, små guldbleck som avslöjar nära kontakter mellan Blekinge, Öland och Bornholm. Hör också om hur Blekinge nu, efter upptäckten av Västra Vång och andra unika arkeologiska fynd, planerar ett nytt arkeologiskt museum. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga faktum att det finns så många fler runstenar i Sverige än i något annat land.
Aug 25, 2020
Gotlandstinget lade grunden för svensk demokrati
00:44:45
Det gotländska alltinget i Roma undersöks nu av arkeologer för att ge kunskap om hur vikingatidens tvistlösande lade grunden för en nordisk demokratisk tradition.

Vid Roma på Gotland har arkeologerna hittat spåren efter det stora gotländska alltinget. Gutnaltinget som det kom att kallas samlade alla gotläningar en gång om året till viktiga beslut, men också till lekar, spel och giftermålsplaner och här tycks också ha funnits en vikingatida standardiseringsmyndighet. Tobias Svanelid besöker platsen som varit en av grundstenarna för en nordisk demokratisk tradition och träffar arkeologerna som för första gången försöker förstå en av svensk historias mest ikoniska platser.
Aug 18, 2020
Historieläsning och spel i coronasommaren
00:44:45
Kristina har en crush på Felix Mendelssohn, precis som Jenny Lind hade. Om det och mycket mer när Vetenskapsradion Historia läser och spelar sig igenom coronasommaren!

Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Böckerna och spelen vi tipsar om är: Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru Magnusson Vi människor av Frank Westerman Frödjelekar av Annika Sandén Komikerns historia av Peter K Andersson Kungar av Erik Petersson Näktergalen av Ingela Tägil Jag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de Wind Människor i rörelse av Henrik Höijer Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow 200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars Gyllenhaal Från det inre av Västergötland av Egil och Anders Josefson Den bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson Hundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun Nyberg Nybyggarnas liv av Rolf Kjellström Ovan valven av Robin Gullbrandsson Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld Historiens ansikten av Kent Andersson Crusader Kings av Fria Ligan Sails of Glory av Ares Games
Jun 16, 2020
Har Zorro, Haddock och Ben Hur funnits?
00:44:45
Hör om Sveriges sämste kung, om förlagorna bakom Zorro och kapten Haddock, om Ragnar Lodbroks historiska sanningshalt och Isabellas smutsiga trosor i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon.

Dags igen för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon lyssnarnas egen storfavorit som i två år toppat antalet nedladdningar. Återigen bänkar sig historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet med energidryck och svettband för att svara på så många lyssnarfrågor han mäktar med på 45 minuter. Hör om historiska b-kändisar och fantasifoster, om Ragnar Lodbrok och Kung Salomo, om Isabella med de smutsiga underkläderna och verklighetens Kapten Haddock. Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 09, 2020
Nedbrunna medeltidskyrkan återuppstår
00:44:45
Följ med Vetenskapsradion Historia till Södra Råda där den nedbrunna medeltidskyrkan nu återuppstår med hjälp av 700-åriga hantverkstraditioner.

Hösten 2001 brann den världsberömda medeltidsträkyrkan i Södra Råda ner men efter många års arbete står nu en rekonstruktion snart klar. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius åker till platsen för det speciella kyrkobygget, där medeltida metoder används i såväl stort som smått. - Det handlar om att lära sig av medeltidens byggmästare, berättar timmermannen Kalle Melin som guidar runt bland 700-åriga yxor och sotade måttband. Dessutom om hur jakten på själva timret till medeltidskyrkan också blivit en utmaning i Sveriges modernt brukade skogar. - Att hitta stammar som kan tjäna som 11 meter långa plankor är svårt i skogar som inte fått växa fritt, menar timmermannen Bengt Bygdén. Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 02, 2020
Striden om Järle kvarn
00:44:45
Musslor står mot mänskligt kulturarv vid Järle i Nora. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på striden där naturen står mot kulturen.

Järle kvarndamm i Nora kan komma att rivas. Naturvårdsverket vill se bättre livsförutsättningar för musslor och fiskar, men många motsätter sig rivningen. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius tar pulsen på striden om Järle Kvarn, där naturvärden står mot kulturvärden och där ingen lätt lösning tycks kunna skönjas. Enligt Birgitta Johansen vid Örebro Läns Museum är Järle kvarn ett unikt kulturarv som kan berätta om ett nära tusenårigt bergsbruk, men också om tiden då Järle höll på att bli en viktig svensk stad. Hembygdsrörelsens Eva Järliden befarar att den levande landsbygden som Järle hjälpt till att skapa i trakten nu hotas, och får medhåll av keramikern Moa Rudebert som har sin verksamhet och ett café vid Järle. - Jag tror att det kommer att komma färre besökare om dammen rivs och den här miljön förändras, säger hon. Naturvårdsverkets Maria Tiricke menar att myndigheten är tvungen att agera för att förbättra situationen för Järleåns hotade djurarter. I veckan går fristen ut för att komma med synpunkter i ärendet som nu hamnat hos Mark- och miljödomstolen. Programledare är Tobias Svanelid.
May 26, 2020
Alla tiders sex
00:44:45
Snuskiga stenyxor och pornografiska hällristningar har lett arkeologen Jonathan Lindström på en resa genom sexualitetens långa historia. Dessutom om aztekernas undergång för 500 år sedan.

SR-spanaren och arkeologen Jonathan Lindström är aktuell med en ljudbok om sexets historia, från Aylas erfarenheter i Grottbjörnens folk, via snuskiga stenyxor och hällristningar till närtidens kamp för preventivmedel. Men kan vi egentligen lära oss av historien i det här fallet? Och så handlar det om hur Andra världskriget bara fortsatte, även i Europa, även efter att freden formellt undertecknats. De sista tyska soldaterna lade inte ner vapnen förrän i september 1945 på Svalbard! Och så reder Dick Harrison ut hur spanjorerna kunde besegra det mäktiga aztekerväldet för 500 år sedan. Programledare Tobias Svanelid.
May 19, 2020
Helgonet och bruden
00:44:45
Jeanne d'Arc är Frankrikes "Grande Dame", 100 år efter att hon blev helgon och nära 600 år sedan hon brändes på bål. Möt henne, och hör om 1700-talets dyraste fest, Marie-Antoinettes bröllop.

Två franska kvinnliga historiska fixstjärnor står i fokus denna vecka. Det har gått 100 år sedan Jeanne dArc förärades helgonstatus, och hennes resa från visionär, krigare, crossdresser och kätterska till helgon är en makalös resa som än idag präglar fransmännen. Tobias Svanelid granskar helgonets status inför hundraårsdagen tillsammans med Dick Harrison. Dessutom uppmärksammas 1700-talets dyraste party Marie Antoinettes bröllop med den franske kronprinsen Louis Auguste. Fyrverkerier, festbanketter och ett sprillans nytt operahus i Versailles markerade starten på ett komplicerat äktenskap och början till slutet för den franska monarkin berättar historikern Jonas Nordin.
May 12, 2020
Freden i Europa 75 år
00:44:45
Hur upplevdes freden i Europa för 75 år sedan? Tobias Svanelid söker sig bortom festyran på Kungsgatan i maj 1945 för att närma sig känslor av skam, svek och den förfärande insikten om krigets fasor.

Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.
May 05, 2020
Kungarnas historia (och drottningarnas)
00:44:45
Fina anor och ett gudomligt mandat präglade historiens kungligheter, förutom det faktum att det var ett av historiens farligaste jobb. Tobias Svanelid bekantar sig med kungarnas världshistoria!

Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag. Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.
Apr 28, 2020
Osmundvraket skriver om Sveriges historia
00:44:45
Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck.

På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket. Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare. Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.
Apr 21, 2020
Flerspråkighetens Skokloster
00:44:45
Följ med till stormaktstidens Skokloster och försök tyda ordspråk och familjebiblar på tyska, latin och italienska! Dessutom om kommande dokumentären om stölderna vid Myntkabinettet.

Latin, tyska, franska, italienska och svenska pryder väggarna i stormaktstida barockpärlan Skokloster. Tobias Svanelid besöker slottet för att försöka förstå vad alla dessa språk betydde för slottets invånare och hur väl man egentligen kunde läsa och tala dem. Språkforskaren Susanne Tienken menar att de målar upp ett språkligt landskap som gör att vi kan komma 1600-talsmänniskan närmre och bättre förstå hur Sverige försökte ta en plats i världen som nybliven stormakt. Dessutom om kommande dokumentärserien Guldfeber på SVT Play, berättelsen om stölderna på Kungliga Myntkabinettet Sveriges största kulturarvsbrott genom tiderna. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de tyska områdena Pfalz och Zweibrücken som på ett mycket krångligt sätt tillhörde Sverige på 1600-talet.
Apr 14, 2020
Kyrkornas bortglömda bokskatter
00:44:45
I landets kyrkor finns bokskatter som utgör ett okänt men viktigt kulturarv som nu inventeras. Dessutom om Venus från Milo som kom att ta en hel värld med storm när hon återfanns för 200 år sedan.

Dammiga pergament och malätna böcker utgör en bortglömd kulturskatt i våra kyrkor. Idag är riskerar de att slängas som skräp, men i ett aktuellt forskningsprojekt försöker historikern Martin Kjellgren inventera de svenska kyrkornas bortglömda kulturskatter i form av några av våra äldsta och mest värdefulla böcker. I tornrum, sakristior och pastorsexpeditioner hittar han 1400-talsvolymer och malätna offentliga kungörelser som utgör ovärderliga delar av vårt kulturarv. Dessutom om ikoniska statyn Venus de Milo som hittades för exakt 200 år sedan, och om varför just Karl XII och inte Gustav II Adolf kom att bli vår hjältekung nummer ett.
Apr 07, 2020
Maskeradbalerna var 1700-talets frirum
00:44:45
Galna tidningskostymer och eldfester med tusentals deltagare. 1700-talets maskerader var fantastiska fester som nu undersöks i aktuell forskning.

Askungen, Gustav III och Casanova älskade dem och de har blivit symboler för 1700-talets uppsluppna festande. Följ med Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid på maskeradbal på Stockholms slott, i Gamla Stan och vid Kungsträdgården, bland utklädda grekiska gudar, galna tidningskostymer och eldfesten som var Sveriges största maskerad. Dessutom om 1700-talets kanske mest ikoniska politiska slagord frihet, jämlikhet och broderskap. Men vem myntade egentligen begreppet och vad betyder det för oss idag, undrar en lyssnare. Historieprofessor Dick Harrison vet svaret.
Mar 31, 2020
Museernas skelett i garderoben
00:44:45
Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder.

Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben. Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna. Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 24, 2020
1600-talets galna lekar
00:44:45
Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd.

I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad. Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 17, 2020
Komikernas historia
00:44:45
Historiens dom över komikerna har varit hård, men i alla tider har de ändå arbetat för att få oss att skratta. Vilka de egentligen var reds nu ut i en ny bok om komikernas historia.

Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords. Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.
Mar 10, 2020
Svenska 1700-talsmusiken klingar igen
00:45:40
Ett flöjtur var 1700-talets jukebox och nu klingar återigen denna märkliga apparat på Årsta Slott. Samtidigt ser projektet om Stockholms dolda musikhistoria 1600-1900 dagens ljus.

På Årsta Slott spelar återigen Fredrika Bremers pappas flöjtur, precis som det gjorde för drygt 200 år sedan. En snillrik och komplicerad mekanisk musikmaskin, 1700-talets jukebox, där förmögna svenskar kunde byta låtar precis som vi idag gör spellistor på våra musikappar. Vetenskapsradion Historia dyker ner i flöjturets klingande värld. Dessutom uppmärksammas initiativet att föra ut den glömda svenska musikhistorien i ljuset. Bernt Malmros är musikern som ägnat en stor del av sitt liv i arkiv för att leta fram en bortglömd svensk musikhistoria från 1600-talet fram till 1800-talet och tycker att det är viktigt att vi idag får ta del av musiken som en gång var svenskarnas greatest hits. Du kan lära dig mer om det musikhistoriska projektet Musik Tre Sekler här. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om hur mycket vi egentligen hatat danskarna efter de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 03, 2020
Så bröts fångarnas isolering
00:44:45
Knackningar och hemliga lappar bröt de isolerade fångarnas monotona tillvaro i svenska fängelser vid förra sekelskiftet. Dessutom om Svenska Amerikalinje-festen som får Tobias Svanelid att dansa jazz.

För hundra år sedan var det isolering som gällde för många av landets fångar. Det så kallade Philadelphiasystemet stipulerade att internerna skulle sitta tre år i total avskildhet från andra fångar, men verkligheten såg annorlunda ut. I en aktuell avhandling visar historikern Viktor Englund hur knackningar i väggarna och hemliga lappar skapade ett fångsamhälle som inte skulle finnas. Dessutom svidar Tobias Svanelid på sig 20-talskostymen för att gå på Svenska Amerikalinje-baluns på Sjöhistoriska museet. Inspirerade av ett av Sveriges mest ikoniska företag lockades hundratals historiefestare till museet för att dansa och låtsas leva i marin lyx. Och så svarar Dick Harrison på frågan varför man hurrar tre och inte fyra gånger i Lund.
Feb 25, 2020
Mysteriet Anastasia vill aldrig lösas
00:44:45
Mysteriet med tsardottern som mirakulöst överlevde arkebuseringen har fascinerat oss i hundra år. Tobias Svanelid går till botten med historien om den främsta av alla Anastasiakopior - Anna Andersson.

I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker? Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!
Feb 18, 2020
När Tyskland brann – bombningen av Dresden 1945
00:44:45
Kulturstaden Dresden jämnades med marken i februari 1945 och i lågorna omkom minst 25 000 människor. Tobias Svanelid undersöker om bombningen var strategiskt befogad och hur man minns händelsen idag.

Den 13 februari 1945 drog flyglarmet igång i tyska staden Dresden. Ett dygn senare skulle minst 25 000 människor ha omkommit i brandbombernas lågor och av kulturstaden vid Elbe återstod bara rykande ruiner. Tobias Svanelid diskuterar bombningen av Dresden, ett av världskrigets stora tvisteämnen, med historikern Lars Ericson Wolke. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan välkänd brandkatastrof, den på Stockholms Slott 1697, och vad den branden innebar för vår kunskap om svensk historia.
Feb 11, 2020
Jaltakonferensen 1945 beseglade världens öde
00:44:45
Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959.

I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan. Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.
Feb 04, 2020
Dödens hav – Östersjön 1945
00:44:45
Världshistoriens värsta fartygskatastrof inträffade i Östersjön för 75 år sedan. Hör om Wilhelm Gustloffs undergång och de andra fartygsförlisningarna som 1945 förvandlade Östersjön till Dödens hav.

För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945. Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga.
Jan 28, 2020
Maror och antikens Freud – om drömmarnas historia
00:44:45
Hör om drömtydaren Artemidoros av Daldis, antikens Freud, om hur häxprocesserna påverkade vår syn på hur drömmar kunde påverka människokroppen och om den fruktansvärda Maran som smög in om natten.

Vi sover en tredjedel av våra liv, men trots det har våra drömmar sällan stått i fokus för historisk forskning, trots att de inte sällan påverkat våra liv. Först nu börjar olika forskarlag undersöka drömmarnas historia och hur olika vi förstått och tolkat drömmar under de senaste tvåtusen åren. Tobias Svanelid träffar forskarna som undersöker allt ifrån antikens Freud Artemidoros av Daldis till häxprocessernas mystiska drömresor och den fruktansvärda Maran som red gårdsfolket om natten.
Jan 21, 2020
Rockefellers Standard Oil – olja, makt och rikedom
00:44:45
Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern.

För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen. Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 14, 2020
Tobias Svanelid om Vetenskapsradion Historias första 20 år
00:14:34
Hör Magnus Viktorins intervju med Tobias Svanelid med anledning av Vetenskapsradion Historias 20-årsjubileum, där programmets och programledarens historia står i fokus.

13 januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. 20 år och närmare 900 program senare träffar Magnus Viktorin programledaren Tobias Svanelid för att diskutera programmets historia och höjdpunkter.
Jan 13, 2020
Vetenskapsradion Historia fyller 20 år!
00:44:45
Fira med Tobias Svanelid att Vetenskapsradion Historia nu fyller 20 år! Hör ett program späckat av nostalgi men också diskussioner om historieforsknings framsteg sedan programstarten år 2000.

I januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. Två decennier och nära 900 program senare firar programledaren Tobias Svanelid att hans program fyller 20 år. Häng med på en nostalgikavalkad och få reda på vilka stora genombrott den svenska historiska och arkeologiska forskningen har gjort de senaste tjugo åren. Sveriges historikers Brangelina-par: Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson guidar i den aktuella forskningen och diskuterar hur historiens roll förändrats i Sverige från år 2000 till idag.
Jan 07, 2020
Backhoppningsbackarnas kulturarv
00:44:45
Häng med Vetenskapsradion Historia till resterna av backhoppningsbacken i Slottsskogen i Göteborg för att höra om tiden då det svenska folkhemmet var backhoppningstokigt.

I början av 1900-talet byggdes uppemot 70 backhoppningsbackar i södra Sverige. Enorma ingenjörskonster låg bakom de prestigefulla anläggningarna som på sin tid drog tiotusentals åskådare. Idag söker arkeologen Magnus Ljunge efter backarnas borttynande rester för att förstå vad de kan berätta om folkhemmets Sverige. Urban Björstadius vandrar med honom uppför Bragebacken i Slottsskogen i Göteborg. Dessutom om 2019 års tio viktigaste arkeologiska upptäckter, och hur det kommer sig att Närke blivit ett så bortglömt landskap i svensk historieskrivning. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 03, 2020
Vetenskapsradion Historias årskrönika 2019
00:44:45
Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2019 bland hälsingska runor, Noas ankarstenar, tjejgänget Forty Elephants och många andra platser, från Mora och Dalsland till Ljungsarp och Hadrianus mur.

Runmysterier i Hälsingland, arkens ankarstenar vid Ararat, gigantiska katedraler i Mattisskogens Dalsland och vandringar längs murarnas mur i England. Vetenskapsradion Historia har haft ett händelserikt år och sammanfattar sin rapportering i årets krönika. Återse platserna som programmet besökt, eller passa på att få ett smakprov av det du kanske missat av historieåret 2019. Dessutom hinner Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om de svenska jultraditionerna, och vad i dem som egentligen är kristna och inte hedniska. Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 24, 2019
Giftiga svärd nya ledtrådar till Singapores historia
00:44:45
Giftiga svärd och konstnärliga statyutsuddningar vill nu berätta en helt ny historia om Singapores moderna historia. Tobias Svanelid fortsätter sin resa i supermoderna mångmiljonstadens förflutna.

När Singapore fyller 200 år gör man upp med sin historia. Den brittiska kolonialtidens hjälte Sir Thomas Stamford Raffles har fått konkurrens av många andra människor som har haft del i den supermoderna djungelstadens utveckling och för historikern Peter Borschberg vid Singapores Nationella Universitet är det lite av ett mysterium att Rafflesstatyn fortfarande står kvar i staden. Tobias Svanelid undersöker Singapores modernare historia och hur den nu omvärderas, och dyker också ner i Singapores traumatiska andravärldskrigshistoria i Slaget om Singapore som Churchill kallade för Storbritanniens värsta militära nederlag genom historien. Dessutom testar Tobias den buginesiska stridskonsten med förgiftade svärd som kan berätta en helt ny historia om Singapores tidigare okända kulturarv.
Dec 17, 2019
Singapore firar 200 år men söker äldre rötter
00:44:45
När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol

Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.
Dec 10, 2019
Biografiorgie och slaverismugglare i årets julklappstips
00:44:45
Ta hjälp av Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och hans bokpratare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att hitta den rätta historiska julklappen att lägga under granen i år!

Det har varit en biografitung höst och det smittar av sig på Vetenskapsradion Historias julklappstips. Hör Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsa om läsning om maktgalna drottningar, grötrimmande nobelpristagare, liderliga 17-åringar och en ständigt fascinerande Bellman. Dessutom om tomteblossindustrier, den mystiska bronsåldern och ständigt bortglömda Korea. Och så testar Spelpanelen två 1800-talssimuleringar, dels kring stormaktsstridernas Afghanistan och slaverimotståndets USA. Böcker och spel som du hör om i programmet: "Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm "Bellman. Biografin" av Carina Burman "Mamsell Bohmans fall" av Rebecka Lennartsson "Historien om New York" av Henrik Berggren "Små industrier - hundra år i Göteborg" av Gudrun Nyberg, Wanda Klintberg och Johannes Daun "Himmelsskivan från Nebra" av Harald Meller och Kai Michel "Tisdagar med tolfterna" av Lisbeth Håkansson Petré "Winston Churchill - de tvåhundra bästa citaten" red Andreas Nyberg "Andra Världskriget i Sverige" av Lars Gyllenhaal "Koreakriget" av Artur Szulc "Korea - en civilisation i kläm" av Lars Vargö "Lovisa Ulrika - konst och kuppförsök" av Claes Rainer "Trogen in i döden" av Catarina Lundegårdh "Pax Pamir" av Cole Wehrle "Freedom" av Brian Mayer
Dec 03, 2019
Fet-Mats fantastiska äventyr
00:44:45
Följ med Vetenskapsradion Historia till de underjordiska gruvgångarna i Falun där historien om Fet-Mats berättar om romantisk kärlek, mystisk förstening och vår längtan till bergens djup.

För exakt 300 år sedan halades en död kropp upp ur Falu koppargruva. Mannen såg ut som om han omkommit helt nyligen, men en äldre kvinna kunde berätta att det rörde sig om Fet-Mats Israelsson som försvunnit i gruvgångarna drygt 40 år tidigare. Vetenskapsradion Historia berättar den smått osannolika och kusligt romantiska historien om Fet-Mats, som kom att fascinera en hel värld och som inspirerat såväl Carl von Linné som Richard Wagner. Dessutom förklarar Dick Harrison hur det hade kunnat gå till att Sverige hade blivit muslimskt på vikingatiden. Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 26, 2019
Hadrianus mur präglar britterna
00:44:45
Britterna älskar och hatar sin mur. En symbol för imperiet, men också för förtrycket av kelter och det urbrittiska. Följ med Tobias Svanelid på hans fortsatta vandringar längs Hadrianus mur.

Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.
Nov 19, 2019
Expedition Hadrianus mur
00:44:45
Samtidigt som Berlin firar murens fall och Trump reser nya murar mot Mexico reser Tobias Svanelid till murarnas mur - Hadrianus romerska gränsmur mot barbarerna i Skottland.

Följ med Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne till Hadrianus mur i norra England. Tvåtusen år efter att den byggdes är den fortfarande Storbritanniens största byggnadsverk som idag kan berätta om livet vid Romarrikets yttersta utpost, om mångkulturella möten, om kalasinbjudningar och om soldatliv, men också om vad muren kan berätta om vår egen tids syn på vad som är England och vad en mur gör med vår syn på gränser och kulturer.
Nov 12, 2019
När Evert Taube slog igenom
00:44:45
För hundra år sedan kom Evert Taubes första vissamling och Vetenskapsradion Historia diskuterar hur stort inflytande den fick över den svenska vistraditionen. Och så lär vi känna The Forty Elephants!

I november 1919 utkom Evert Taubes vissamling Sju sjömansvisor och Byssan Lull visdiktarens första alster som markerade starten på Taubes långa bana som visartist och på hans inflytande över den svenska vistraditionen. Vetenskapsradion Historia diskuterar händelsen och inflytandet med musikvetaren Johanna Broman Åkesson. Dessutom återvänder vi för sista gången till Londons skuggsida, där Tobias Svanelid och Peter K Andersson bekantar sig med The Forty Elephants de kvinnliga snattarna som gjorde ständiga räder på varuhuset Selfridges på jakt efter pälskappor, pengar och status. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om var Sveriges statsmän egentligen hittade inspirationen till den smått revolutionerande författningen för 300 år sedan.
Nov 05, 2019
Spöksamtal och hypnotisörer
00:44:45
Om telefoner funkar borde väl också andekommunikation fungera med hjälp av psykografer, tänkte sig förra sekelskiftets spiritister. Tobias Svanelid bekantar sig med dem och deras samtida hypnotisörer.

Halloween väcker spökena till liv varje år, och samma förmåga hade förra sekelskiftets spiritister. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Julia Falk som undersöker spiritisternas gyllene era, då andekommunikation och psykografer var högsta mode. Och så reder vi ut i den komplicerade historien från 1700-talets animala magnetism, via hypnosen och dagens psykoanalys. I vår serie om Londons skuggsida guidar Peter K Andersson runt i det fattigaste Spitalfields, no-go-zonen som stod i fokus i en stor fattigdomsundersökning. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 29, 2019
Horbaler och gayklubbar
00:44:45
1700-talets horbaler och nattlöperskor, liksom 1800-talets engelska homoskandal på Cleveland Street står i fokus när Tobias Svanelid undersöker storstädernas syndigare historia.

1747 ställdes snickardottern Lena Cajsa Bohman inför rätta i Stockholm. Därmed nystades Stockholms undre värld med så kallade nattlöperskor och kopplare upp och Vetenskapsradion Historia tar pulsen på Bellmans syndiga huvudstad tillsammans med Rebecka Lennartsson, författare till aktuella Mamsell Bohmans fall. Dessutom besöker Tobias Svanelid Londons Cleveland Street, platsen för en omtalad skandal 1889 som avslöjade homosexuella prostituerade med relationer högt upp i den brittiska aristokratin. Historikern Peter K Andersson guidar vid ytterligare en av det viktorianska Londons skuggsidor. Och så reder Dick Harrison ut varför vi egentligen skiljer mellan vendel- och vikingatid inom svensk historieskrivning.
Oct 22, 2019
När runorna byttes mot latin
00:44:45
Häng med på en road trip till Falköpingsbygden, på jakt efter spåren efter tiden då runorna gav vika för latinet. Dessutom besöker vi Jack the Rippers favoritpub - Ten Bells.

I Falköpingsbygden finns spåren av en av de mest ikoniska brytningstiderna i Sveriges historia när den hedniska vikingatidens runor ersattes av den nya kristendomens latin. Men runforskaren Alessandro Palumbo och latinaren Anna Blennow menar att inskrifterna i bygdens många stenhällar visar hur båda skriftspråken samexisterade och inspirerade varandra, vilket också ger en helt ny bild av 1100-talets Sverige. Följ med Tobias Svanelid på en road trip runt Västergötland på jakt efter spåren. Dessutom fortsätter serien om livet på Londons skuggsida med historikern Peter K Andersson. På puben Ten Bells hittade Jack the Ripper tre av sina offer och länge huserade ett litet Rippermuseum i byggnaden. Men om man vänder blicken bort från mördaren, mot offren, framträder en oväntat detaljerad bild av stadens skuggsida.
Oct 15, 2019
När zeppelinaren kom på besök
00:44:45
Gärdet i Stockholm hade kunnat bli platsen för ett enormt zeppelinarhangar. Hör om zeppelinarhistorien 1919 och om Jack the Rippers London där Tobias Svanelid letar efter stadens skuggsidor.

Den 8 oktober 1919 landade för första och enda gången en zeppelinare i Sverige. Förhoppningarna inför det nya flygande miraklet lockade stora massor till Gärdet i Stockholm och tidningarna skrev att Sverige snart skulle inlemmas i zeppelinarnas världsomspännande luftnätverk. Så blev det aldrig och Tobias Svanelid träffar flyghistorikern Karl Rönn för att förstå varför. Dessutom inleds en serie om Jack the Rippers London, om livet i Londons skuggsida under det brittiska imperiets viktorianska storhetstid. Historikern Peter K Andersson har intresserat sig för gatuliv, ficktjuvar, skandaler och seriemördare i 1800-talets London och guidar runt på platserna som en gång var Londons ruffigaste.
Oct 08, 2019
De första vegetarianerna
00:44:45
Ät inte kött och skippa kaffet, alkoholen och kryddorna! Det var stridsropet för de tidiga vegetarianerna, som hoppades att fruktdieten kunde ge fred på jorden. Tobias Svanelid bekantar sig med dem.

1903 drog Svenska Vegetariska Föreningen igång sin verksamhet för att få svenskarna att äta mer grönsaker, frukt och nötter, och skippa inte bara kött utan också helst alkohol, tobak, kaffe, te och kryddor. Några som tidigt hakade på den vegetariska trenden var tidens kvinnliga bantare, som förväntades äta mest frukt och grönt och hoppa över kaffet. Tobias Svanelid träffar historikerna Marie Jonsson och Emma Hilborn för att diskutera vilka de första vegetarianerna var och hur de hoppades att världen kunde förbättras om alla bara åt vegetariskt. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga med freden i Brömsebro 1645, när Halland tillföll Sverige på 30 år. Var det en enda dansk som verkligen trodde att Sverige skulle lämna tillbaka landskapet?
Oct 01, 2019
Så pratade vikingarna
00:44:45
Þungur hnífur heter det i vikingafilmen Korpen flyger, men andra vikingafraser har vi sämre koll på. Vetenskapsradion Historia träffar runologen Maja Bäckvall för att dechiffrera vikingarnas språk.

Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade. Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk. Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen? Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 24, 2019
Södertäljes livsnerv firar 200
00:44:45
Häng med till 200-åriga Södertälje kanal och hör om kringelgummor, Engelbrekt och hur kanalen format Södertäljes historia. Dessutom om Suezkanalen som också fyller jämnt och reformationens vårdkris.

Redan under vikingatiden var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren genom Telge en av Sveriges viktigaste och efter att den slammat igen försökte mängder av kungar gräva en kanal på platsen. Först 1819 blev Södertälje kanal verklighet och Vetenskapsradion Historia besöker den 200-åriga livsnerven för att höra om äldre kanalbyggen, om kringelgummor och hur kanalen påverkat Södertälje som stad. Dessutom om vad som hände med vård, skola och omsorg i 1500-talets Sverige när Gustav Vasa stängde alla kloster i samband med reformationen. Dick Harrison målar upp en mörkertid, inte minst för bildningsnivån i landet, men också för alla munkar och nunnor som plötsligt blev flyktingar i sitt eget land. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 17, 2019
Riddarnas vapensköldar under lupp
00:44:45
Följ med till Riddarhuset och hör om dråpliga motiv och billiga lösningar på husets drygt 2 300 vapensköldar som nu studerats. Och hör hur stormakten Sveriges krig finansierades av Frankrike.

Skelögda ugglor och halshuggna troll är några av motiven på de drygt 2 300 vapensköldar som hänger i Riddarhuset i Stockholm. Den svenska adelns grafiska profiler har nu hamnat under luppen när heraldikern Magnus Bäckmark som förste forskare skärskådat detta bortglömda kulturarvs estetik och historia. Vetenskapsradion Historia följer med honom till Riddarhuset för att fascineras av både vackra och tokfula motiv. Dessutom om att den svenska stormaktstiden nu måste omvärderas efter att historikern Svante Norrhem undersökt de enorma summor som Sverige erhöll av Frankrike. Under närmare 170 år var Sverige närmast en klientstat till Frankrike, där närmare 20 procent av svensk ekonomi bestod av franska subsidier. Tobias Svanelid undersöker hur förhållandet påverkade länderna och hur mycket av den svenska stormaktstiden som egentligen var fransk.
Sep 10, 2019
Okända katedralen i Dalsland
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid till Sveriges äldsta tegelkyrka, till Edsleskog mitt i den dalsländska granskogen, där ett religiöst skrytbygge skulle resas över ett skändligt brott.

I Edsleskog i Dalsland gräver arkeologerna nu ut vad som en gång verkar ha varit en av Sveriges största medeltidskyrkor, och kanske också den äldsta som byggts i tegel, 1200-talets high-tech-material. Tobias Svanelid reser dit för att höra historien om den märkliga och bortglömda kyrkan som grundlades på platsen för ett prästmord och dessutom kan ha varit Skarabiskopens försök att lägga beslag på det vilda Dalsland. Dessutom om sjudagarsveckan idag ett välkänt koncept runt hela världen, men hur gammal är egentligen veckans historia? Dick Harrison vet svaret.
Sep 03, 2019
Electrolux och folkhemmets Elon Musk
00:44:45
Electrolux firar hundra år av att ha dammsugit folkhemmet rent. Följ med Tobias Svanelid genom företagets historia och hör om dess grundare Axel Wenner-Gren - folkhemmets Elon Musk.

1919 drog Axel Wenner-Gren igång företaget som skulle komma att städa rent i folkhemmet Sverige och samtidigt göra sin grundare ofantligt rik. Författaren Ronald Fagerfjäll har färdigställt Electrolux jubileumsbok och guidar runt bland hundraåriga dammsugare och kylskåp. Men Wenner-grens sista projekt skulle bli ett fiasko, i Wennergrenland i British Columbia krossades de flesta av entreprenörens drömmar berättar den kanadensiske historikern Frank Leonard. Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Julius Caesar fått gå på plankan.
Aug 27, 2019
Häxprocesserna i Mora
00:44:44
Följ med Tobias Svanelid till häxbålen i Mora för 350 år sedan, en av de första stora häxprocesserna under "Det stora oväsendet" då sammanlagt bortåt 400 människor skulle brännas för häxeri.

För exakt 350 år sedan tändes eldarna vid Österdalälvens strand i Mora. 17 människor skulle mista livet i en av de blodigaste häxprocesserna i Sveriges historia. Tobias Svanelid reser till platsen för att tillsammans med historikern Soili Olli försöka förstå varför häxprocesserna fattade greppet om Sverige och vad som egentligen hände i Mora i augusti 1669. Dessutom svarar Dick Harrison på alla femåringars stora bryderi har enhörningar funnits på riktigt?
Aug 20, 2019
Sherlockmysterier och prostataingrepp
00:44:45
Ikläd dig rollen som Sherlock Holmes eller en romersk legionär för att göra sommaren roligare. Eller läs om blodig kirurgi och trånga korsetter - något av det som Vetenskapsradion Historia tipsar om.

Romarrikets fall och kladdiga kirurgiska ingrepp är några av ämnena som intresserat sommarens bokpratare i Vetenskapsradion Historias traditionsenliga boktipsprogram. Hör om tipsen som gör dig nylärd om etrusker, kyrktak, ransoneringsmat och korsettkrig. Och missa inte tipsen på vilka historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Två guldklimpar har vaskats fram ur den digra historiska brädspelshögen. Programledare är Tobias Svanelid. Böckerna och spelen som du hör om i programmet är: Martin Kylhammar Ett hemligt liv Lindsey Fitzharris Konsten att skära i kroppar Kyle Harper Roms öde Barbro Santillo Fritzell Myternas etrusker Allan Klynne Antikens sju underverk Kajsa Nyström Rudling Mellan himmel och helvete Tomas Andersson och Peter Sandberg Göteborgs historia Martin Giertz Så bodde officerarna Folke Schimanski Mat: en krigisk historia Henric Bagerius Korsettkriget Gary Grady, Suzanne Goldberg och Jérôme Ropert Sherlock Holmes Consulting Detective: Jack the Ripper & West End Adventures Matt Leacock och Paolo Mori Pandemic Fall of Rome
Jun 18, 2019
Har Napoleon funnits?
00:44:45
Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på lyssnarnas egna frågor om allt från Pippi Långstrump till Napoleon, från dalahästar till ormkulter.

Det är återigen dags för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågespecial, där historieprofessor Dick Harrison tar sats i startblocken för att svara på frågor om allt ifrån ormkulter till långbågar, från Pippi Långstrump till färgen orange. Och dessutom reder ut huruvida Napoleon någonsin har funnits. Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 11, 2019
När skärgården brändes
00:44:45
För 300 år sedan brände ryssarna Sveriges kust. Tusentals människor blev hemlösa och många dödades. Tobias Svanelid undersöker vilka spår som finns kvar av händelsen och hur man minns historien idag.

De kom från havet. Hundratals ryska galärer som stävade in mot Stockholms skärgård sommaren 1719. Vetenskapsradion Historia letar efter spåren av ryssarnas våldsamma plundringsräd och undersöker hur denna traumatiska händelse än idag påverkar skärgårdsbefolkningen. Dessutom berättas om Slaget vid Stäket, den våldsammaste drabbningen mellan svenskar och ryssar under sommaren 1719 och som gått till historien som slaget då Stockholm räddades från att gå samma öde till mötes som skärgårdsöarna. Men vad hände egentligen vid Baggenstäket och vilka krigsmål hade ryssarna?
Jun 04, 2019
Södermalmsupplopp och kväsarkvantingar
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid till det bråkiga Södermalm i Stockholm för att vandra i kvarteren där Södermalmsupploppet bröt ut för 300 år sedan, och där kväsare och rynkor drog omkring på 1890-talet.

Sommaren 1719 bröt helvetet lös i Stockholm. Hundratals män, kvinnor och barn samlades spontant under en helg för att kasta sten, vandalisera och plundra ett antal hus på Södermalm där prostituerade kvinnor hade sina hem. Tobias Svanelid vandrar i samma kvarter 300 år senare tillsammans med historikern Mats Berglund för att försöka förstå vad som hände och vad som orsakade det så kallade Södermalmsupploppet. Dessutom stiftar vi bekantskap med Stockholms första ungdomsgäng - kväsarna. På 1890-talet väckte de såväl fruktan som glada skratt, där kväsarkvantingarna och rynkorna drog omkring med utsvängda byxor och bredbrättade hattar. Peter K Andersson har studerat kväsarnas dolda historia.
May 28, 2019
Eken - hatad och älskad
00:44:45
Den gav oss ollon till svinen och skyddades i lag. Den hatades av bönder som i lönndom förgiftade dess stam. Den blev hopplöst omodern i den svenska flottan. Tobias Svanelid diskuterar ekens historia.

Eken har under tusen år varit ett träd som väckt extra starka känslor bland oss svenskar. Under medeltiden skyddades träden och dess ollon, Gustav Vasa förbjöd bönderna att hugga ner ekar när han ville bygga Sveriges flotta och 1819 skickades Johan Aron af Borneman ut för att inventera det krisande behovet av ekar inom militären. Tobias Svanelid vandrar runt på Djurgården tillsammans med historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken Träd - en vandring i den svenska skogen, för att diskutera ekens kulturhistoria. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om européerna också blev sjuka när de kom till Nya Världen eller om det bara var de amerikanska urinvånarna som dog?
May 21, 2019
Bortglömda torpeder och sjunkna skepp
00:44:45
Följ med på dykbåten Nessie i jakten efter Landsortsfarledens sjunkna mysterier. Sjökrogar, stenstöldsvrak och 100-åriga torpeder är några av fynden.

Vid Landsortsfarleden som leder in mot Södertälje hamn dyker nu marinarkeologerna efter historiska lämningar i syfte att kartlägga kulturarvet på bottnen innan det muddras bort. Tobias Svanelid följer med på dykbåten Nessie och ner i djupen för att höra om sjunkna fartyg, rester efter sjökrogar och fyndet av en bortglömd torped som ger en ny bild av filmen Sound of Music! Dessutom reder Dick Harrison ut frågan om huruvida relationen mellan män och kvinnor var mer jämställt före industrialiseringens tidevarv.
May 14, 2019
Hälsingerunor avslöjar Kensingtonstenens historia
00:44:45
I Ersk-Matsgården i Hälsingland har nyupptäckta 1800-talsrunor gett nya ledtrådar till att förstå den mytomspunna Kensingtonstenens historia. Skolbarn har hjälp till att lösa chiffret.

På Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland finns mängder av märkliga runor, de flesta helt nyligen upptäckta och nu tolkade av Anna Björk och hennes fjärdeklasselever i Hassela. Runorna visar sig vara identiska med de man hittat på den mystiska Kensingtonstenen som 1898 hittades i Minnesota och som har hävdats bevisa att nordbor besökt Nordamerika på 1300-talet. De nyupptäckta och dechiffrerade runorna från Hälsingland ger nu en klarare bild av Kensingtonstenens historia. Dessutom besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om huruvida fenicier kan ha rest till Botswana för att grunda en stad där under antiken.
May 07, 2019
Expedition Noa - vingrottans hemligheter
00:44:45
Följ med Tobias Svanelid och Richard Holmgren till Areni i Armenien där världens äldsta vinframställningsplats upptäckts. Hör om Noas vin, om urgamla dryckesoffer och om hur 6000-årigt vin smakar.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning. 6000 år gamla vinkar blandat med gravar, halshuggna människor och fladdermusavföring. Var det Noas vin som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat?
Apr 30, 2019
Expedition Noa – Jakten på arken
00:44:45
Följ Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Armenien och deras jakt efter de historiska spåren efter Noa och arken. Expedition Noa söker efter lämningarna bland megaliter och kloster.

Tobias Svanelid reser tillsammans med arkeologen Richard Holmgren till Armenien i jakt efter dom historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad.
Apr 23, 2019
Antikens sju underverk
00:44:45
Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn.

Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben. Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.
Apr 16, 2019
Kulturarvet angår oss alla
00:44:45
Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid.

Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid. Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.
Apr 09, 2019
Rekordkungen Magnus Eriksson in från kylan
00:44:45
Korrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders.

Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål.
Apr 02, 2019
Kyrkvindarnas hemligheter
00:44:45
Kyrkvindarna är några av Sveriges äldsta rum och i Västergötland inventeras nu dessa nära tusen år gamla utrymmen som gömmer många hemligheter. Dessutom om hur arkeologin påverkat skönlitteraturen.

Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan. Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 26, 2019
Fascismens födelse
00:44:45
Den blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes för exakt 100 år sedan och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren.

I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska. Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse.
Mar 19, 2019
Rökt bäver med rovor – vi testar medeltidsdieten!
00:44:45
Hur mår man om man lever en vecka på svensk medeltidsmat? Det ska arkeologer vid Lödöse Museum nu testa, och Urban Björstadius reser dit för att få sig en smakbit.

Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka. Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia. Programledare är Tobias Svanelid.   Recept på Färsk torsk á la jance Sjud torskfiléer i vitt vin. Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp.
Mar 12, 2019
Nordenkärlek i 100 år
00:44:45
I hundra år har Föreningen Norden jobbat för närmare band mellan de nordiska länderna. Tobias Svanelid uppmärksammar jubilaren, medan Urban Björstadius testar bulgariska och medeltida säckpipor.

Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år. Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv. Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 05, 2019
Den samiska triumfen i Vasaloppet 1929
00:44:45
Tobias Svanelid snör på sig skidorna för att berätta historien om Vasaloppen 1929 som vanns av fiskesamen J A Persson. Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik.

J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot äkta svenskar. Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då. Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik?
Feb 26, 2019
Bombningarna över Södermalm och Strängnäs 1944
00:44:45
Följ med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna.

Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan. Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 19, 2019
Drottningbråk på bion
00:44:45
Missa inte bråket mellan Maria av Skottland och Elisabeth av England - 1500-talets ikoniska maktkamp som nu är aktuell på bioduken. Och hör om vad antika och medeltida kartor kan berätta om historien.

Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer. - De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern. Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor? Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 12, 2019
Jakten på naziguldet
00:44:45
Vad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder.

I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer. Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen.
Feb 05, 2019
Göteborg fyller 400
00:44:45
Göteborg fyller 400 år, men borde staden fira nu i dagarna snarare än 2021? Vetenskapsradion Historia reder ut stadens historia på plats vid Gamla Älvsborgs fästning.

Göteborg förbereder sig för sitt 400-årsjubileum som uppmärksammar att staden fick sina stadsprivilegier 1621, men kanske var det redan i januari 1619 som staden kom till? Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Älvsborgs fästning som för exakt 400 år sedan återigen blev svenskt efter att landet betalat ett skyhögt krigsskadestånd. Historikern Håkan Strömberg berättar om Älvsborgs andra lösen och om de första planerna på det moderna Göteborg. Dessutom reder Dick Harrison ut Norrlands tidiga historia som alltför länge varit bortglömd av svenska historiker. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 29, 2019
Förintelsens sista vittnen
00:44:45
Vad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret.

Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen berättelser som också är en del av Sveriges historia. Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück. Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.
Jan 22, 2019
Operation Palmen – sälar i svensk krigstjänst
00:44:45
Följ med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras.

Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige. Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 15, 2019
Välkommen till medeltidens närmaste stad!
00:44:36
Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp!

En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 08, 2019
Karolinernas dödsmarsch
00:44:44
Följ med Tobias Svanelid till fjällen mellan Norge och Sverige där tusentals karoliner frös ihjäl för 300 år sedan. Och hör om vad Sveriges äldsta fotografier om samer kan berätta om folkgruppens liv.

För trehundra år sedan frös tusentals svenska soldater ihjäl i fjällen mellan Norge och Sverige. Karolinernas dödsmarsch var stormaktens Sveriges stora tragedi som frusit sig fast i vårt historiemedvetande och Tobias Svanelid diskuterar händelsen med historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke. Dessutom tittar vi på de äldsta fotografierna av samer i Sverige. Bilderna som nyss fyllt 150 år är lika knivskarpa idag och ger förbluffande insikter om samernas värld på 1800-talet och idag, menar etnologen Jan Garnert. Dessutom listar vi 2018 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Följ med oss likt Indiana Jones till egyptiska mumieverkstäder och sjunkna antika skepp.
Jan 01, 2019
Historieåret 2018 summeras
00:44:19
Missa inte Vetenskapsradion Historias årskrönika där Tobias Svanelid summerar det viktigaste, allvarligaste och roligaste som hände i historiebevakningen under det gångna året!

Bronsålderskollapser, fånglägerhelvete och unika ögonvittnesskildringar av mordet på Axel von Fersen. När Tobias Svanelid summerar årets historiska år blandas högt och lågt, komik och allvar. Lyssna och återvänd till tågolyckans Getå, tungvattenaktionens Rjukan, reconquistans Covadonga och en alldeles för liten riddarrustning som programledaren pressar sig in i. Och missade du berättelserna när de sändes får du nu chansen att höra om den dråpliga kastmaskinsolyckan och om en drygt 100-årig bulle!
Dec 25, 2018
Lägg Beowulf och mammutar under granen!
00:44:45
Historiska brädspel och dussintalet böcker är några av tipsen från Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappsprogram. Hör om Beowulf, sabeltandade tigrar och gäckande indoeuropéer!

Nya rön om hjälten Beowulf, livsfarliga istidsutmaningar och ett 400-årigt giftmord har alla en självklar plats under årets julgranar. Allt enligt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid som samlar boktipsarna Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius samt spelpanelen i denna 800:e upplaga av programmet. Hör om Dalslands historia, om historiska kartor, om 200-årsjubilerande Stilla Natt och få tips om vad du ska ge historienörden i julklapp i år. De böcker och spel som nämns i programmet är: Horet i Hälsta av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson Allt är gift, om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle Matsson Människan har alltid vandrat av Jeanette Varberg Källan på botten av tidens brunn av Anders Kaliff Dalslands historia av Dick Harrison Geografins makt, tio kartor som förklarar världen av Tim Marshall Kartornas historia av Thomas Reinertsen Berg Lydia Wahlström av Ingrid Pärletun Den kvinnliga tvåsamhetens frirum med redaktörerna Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist Träd, en vandring i den svenska skogen av Gunnar Wetterberg Väggarnas vittnesbörd av Dominic Ingemark Det dunkla pusslet, spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspaning av Wilhelm Agrell Beowulf - den nordiska bakgrunden av Bo Gräslund Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne av Lena Kättström Höök Neanderthal av Phil Eklund, Sierra Madre Games History of the World av Gary Dicken, Steve Kendall och Phil Kendall, Z-Man Games
Dec 18, 2018
Rösträtt inte något för alla
00:44:35
Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform.

Den 17 december 1918 fattades beslutet som skulle förvandla Sverige till en demokrati. Allmän och lika rösträtt skulle införas i framtida val och i år firas jubileumsdagen med en extrainsatt flaggdag. Men rösträtten var egentligen inte allmän och Vetenskapsradion Historia undersöker vilka grupper som länge skulle fortsätta att stå utanför rösträtten också efter reformerna socialbidragstagare, kriminella, så kallade sinnesslöa, utlänningar och alla under 23 års ålder. Fia Sundevall och hennes kollegor i projektet Allmän rösträtt? menar att rösträttens begränsningar säger mycket om hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om hur Ungerns förflutna som migrationsmakt präglar det moderna Ungerns inställning till invandring. Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 11, 2018
Från sylta till lyxrestaurang
00:44:35
Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige.

Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news.
Dec 04, 2018
När krigarkungen dog
00:44:27
Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel.

Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid. Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna.
Nov 27, 2018
Fartygskatastrofen Per Brahe
00:44:42
Följ med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll?

Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten. Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter. Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet.
Nov 20, 2018
Muslimska sexhandböcker och nazizombies
00:44:33
Medeltida sexmanualer tipsade arabiska män hur de kunde bli bättre älskare och avslöjar också en liberal syn på homosexualitet i 900-talets Bagdad. Dessutom om aktuella nazizombiefilmen Overlord.

Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen. Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr. Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 13, 2018
När det Stora Kriget tog slut
00:44:24
Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid.

Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig. Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.
Nov 06, 2018
Livet vid borgen
00:44:22
Följ med till Biskopstuna - en av Sveriges mäktigaste medeltidsborgar som arkeologerna nu undersöker för att få veta mer om livet vid borgen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen - skorporna!

Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste. - Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten primae noctis att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar.   Recept på Karl XII:s succariebröd: Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl. Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader. När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn. Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak!
Oct 30, 2018
Historisk rättvisa för vem?
00:44:31
Vad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare.

De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt? I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och  slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv. Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson.
Oct 23, 2018
Så lät Stockholm 1701
00:44:46
Skalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud.

På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät. - Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701. I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud. Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 16, 2018
Slaget vid Covadonga
00:44:40
Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet.

För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.
Oct 09, 2018
Rustningsmakeriet är tillbaka
00:44:30
Tobias Svanelid pressar sig in i en rustning modell 1600 för att diskutera rustningsmakeriets återkomst i Sverige. Från att ha varit utdött sedan 1700-talet vill dagens smeder nu återinföra yrket.

Tobias Svanelid provar riddarrustningar och stormhattar från 1600-talet i Albert Collins rustningssmedja i Mölnbo. Albert och hans kollegor hoppas nu återinföra rustningssmidet som ett etablerat hantverksyrke i Sverige, med egna gesäll- och mästarprov och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar rustningsmakeriets ädla konst. Dessutom om tiden då den mångtusenåriga traditionella västerländska medicinen gav vika för modern läkarvetenskap. Idéhistorikern Annelie Drakman har undersökt hur skiftet egentligen gick till när praktiker som åderlåtning och koppning plötsligt sågs som föråldrade och farliga.
Oct 02, 2018
Tågkatastrofen i Getå
00:44:44
Urban Björstadius går ombord på olyckståget F1200 som var med om Sveriges värsta tågolycka för 100 år sedan. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa.

Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media. Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 25, 2018
Tillbaka till Djävulsön
00:44:31
Följ med Tobias Svanelid till frukade Djävulsön, platsen där Papillon sonade sina brott. Och till istidens Europa där vargen Alpha banade vägen för människans nära relation till hundar.

Vetenskapsradion Historia bänkar sig i biofåtöljen för att granska två aktuella filmer. Historieprofessorn Roddy Nilsson reder ut hur jobbigt det egentligen var att sitta fången på Djävulsön, den fruktade franska fångkolonin där Papillon hamnar i filmen med samma namn. Och varför inrättades fångkolonier över huvud taget? Dessutom om bioaktuella Alpha, där en stenålderspojke blir bästis med en varg och därmed inleder en mångtusenårig relation mellan människan och hunden. Men vad säger egentligen forskarna om filmens teorier och vad vet vi idag om hur hundens domesticering gått till? Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida romarna motionssimmade i sina romerska bad. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 18, 2018
Barkbrödets tid
00:44:38
Följ med Tobias Svanelid till barkbrödens och lavpannkakornas Sverige och hör om hur svälten på 1860-talet avslöjade ett Sverige som vi inte vill kännas vid idag.

Nödårens Sverige på 1860-talet kan berätta mycket om hur ett samhälle fungerar i en extrem krissituation. Författaren Magnus Västerbro har undersökt missväxtens och svältens Sverige och hittar flera paralleller mellan det samhället och dagens. - Det är när ett samhälle hamnar under stress som man märker hur det ser på vilka människor som är värda något och vilka som inte är det, säger han. Dessutom om det kvinnoförtryckande systemet med reglementerad prostitution som upphörde för 100 år sedan. Ett system som påstod sig vilja skydda svenskarna från könssjukdomar, men som i praktiken lade all skuld på kvinnorna. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 11, 2018
Bland 200-åriga ångbåtar och misslyckade ångflygplan
00:44:39
Följ med Tobias Svanelid ombord på ångbåtsparaden som firar den första reguljära ångbåtstrafiken i Sverige för 200 år sedan. Och hör om Flugan - ett svenskt försök att få ett ångflygplan att fungera.

För 200 år sedan stävade hjulångaren Amphitrite på sin jungfrutur till Drottningholm. Det markerade starten för Sveriges första reguljära ångbåtstrafik, en händelse som nu firats stort med en ångbåtsparad längs samma rutt. Tobias Svanelid hoppar ombord för att undersöka ångbåtens framgångsrika historia och nutida charm. Dessutom om det misslyckade försöket med ett svenskt ångflygplan. Nyligen hängdes Flugan upp i Tekniska museets entréhall, uppfinnaren Carl-Richard Nybergs försök att komma upp i luften med hjälp av en ångdriven flygmaskin. Flyghistorikern Carl Rönn berättar om experimenten, och varför Flugan aldrig fick luft under vingarna. Och så svarar Dick Harrison på frågan om jesuiterna verkligen var så onda intrigmakare som populärkulturen velat göra gällande.
Sep 04, 2018
Arnhem – ett allierat fiasko
00:44:31
Makthungriga befäl skapade ett blodigt fiasko under Operation Market Garden menar militärhistorikern Antony Beevor som mnu är aktuell med en bok om slaget. Dessutom om medeltidens skrytbygge Norrtil.

Den allierade förlusten vid Arnhem under Operation Market Garden under september 1944 var en dåligt planerad katastrof enligt författaren Antony Beevor, som nu är aktuell med en historik över slaget som vill tvätta bort ett äldre heroiskt skimmer. Dessutom om de dryga 1 500 svenska medborgare som stred i den amerikanska krigsmakten under andra världskriget, men vars historia berättas först nu av författaren Lars Gyllenhaal. Och så besöker vi de aktuella arkeologiska utgrävningarna vid Norrtil vid Sigtuna det välbevarade hemmet för en mäktig vikingatida familj och senare en av medeltidens rikaste män. Programledare är Tobias Svanelid.
Aug 28, 2018
Säljägarna i Nynäshamn
00:44:35
För 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig.

Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer den jordbrukande och den säljagande? Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen. Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?
Aug 21, 2018
Pyttefolk och tigerstekar i hängmattan
00:44:37
Hör Tobias Svanelid och hans bok- och spelpaneler tipsa om de bästa historiska böckerna och spelen att njuta av i sommar!

Hör Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid tipsa tillsammans med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om de bästa böckerna att ta med till hängmattan i sommar. Något för alla utlovas såsom stormande 1700-talskärlek, seglivade småfolk och kvinnliga bågskyttar under korstågen. Dessutom tipsas om två historiska brädspel, där spelarna i det ena förflyttas till medeltidens Orléans, i det andra ska överleva på Robinson Kruses öde ö, bland annat genom att tillaga tigerstek! De böcker som nämns i programmet är: Völvor, krigare och vanligt folk av Kent Andersson Kvinnliga krigare av Stefan Högberg De små folkens historia av Ingmar Karlsson Jugoslaviens undergång av Sanimir Resic Venedig: En vägvisare i tid och rum av Carin Norberg och Carl Tham Samlare, jägare och andra fågelskådare av Susanne Nylund Skog Ebba Hochschild: Att leva efter döden av Caroline Ranby 68 av Henrik Berggren Förnuft eller känsla av Brita Planck Finanskrascher av Lars Magnusson   Spelen som testas är: Orléans av Reiner Stockhausen Robinson Crusoe - Adventures on the Cursed Island av Ignazy Trzewiczek
Jun 19, 2018
Bronsåldersstadens kollaps
00:44:26
Tobias Svanelid besöker den svenska arkeologiska expeditionen på Cypern där man nu söker efter svaret på vad som drabbade bronsåldersstäderna för 3000 år sedan och orsakade bronsålderns kollaps.

- Det är som att jobba som Indiana Jones, berättar Alfred Sjelvgren som är en av arkeologerna som gräver på platsen. I Hala Sultan Tekke vid Larnaca på Cypern har svenska arkeologer under ledning av Peter Fischer grävt sedan 2010. Det de hittat är en av bronsålderns största och rikaste städer, där brons och purpurfärgade textilier en gång exporterades runt Medelhavet och ända upp till Sverige för drygt 3000 år sedan. Men den rika handelsstadens öde blev våldsamt. I likhet med så många andra Medelhavsstäder gick Hala Sultan Tekke under i en våldsam händelse som beskrivits som bronsålderns kollaps och kanske kan fynden från utgrävningen ge svar på vad som hände. - Jag tror att det är en kombination av bidragande orsaker som orsakade kollapsen, menar Peter Fischer, arkeologiprofessor vid Göteborgs universitet. Klimatförändringar, revolutioner och folkvandringar gjorde att många av bronsålderns högkulturer, inklusive den på Cypern, gick under.
Jun 12, 2018
Lyssnarfrågemarathon med Dick Harrison
00:44:09
Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på så många lyssnarfrågor som möjligt. Hör om hovnarrarnas, gräsklippningens och Les Misérables historia i årets lyssnarfrågemarathon!

Vad skiljer en galler ifrån en kelt? Vilken revolution pågår i Les Misérables och hur odlades bin på medeltiden? Det har blivit dags för årets lyssnarfrågefest i Vetenskapsradion Historia där historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet tar sats för att svara på så många av lyssnarnas frågor som han mäktar med. Hör honom reda ut frågor om människoätande muränor, om Lillbritannien och om hovnarrarnas viktiga funktion. Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 05, 2018
Postdemokrati och rösträttskamp
00:44:06
Vi lever i ett postdemokratiskt samhälle, där latteval blir viktigare än ett politiskt engagemang. Tobias Svanelid tecknar vägen från kampen för allmän och lika rösträtt till dagens postdemokrati.

Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti. Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor. Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten. Programledare är Tobias Svanelid.
May 29, 2018
När Norge inte fick fira 17 maj
00:44:28
Sverige kallade in militär för att slå ner nationaldagsfirare i Oslo. Så har Torgslaget 1829 beskrivits, men Tobias Svanelid reder ut vad som egentligen hände. Dessutom om reformationens flyktingar.

Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen. Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv? Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer. Programledare är Tobias Svanelid.
May 22, 2018
Gamla Uppsalas sju underverk
00:44:32
Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar. Dessutom om barbarhistoria och vikingasvenska.

I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar. Dessutom om barbarfolkens historieskrivning en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia. Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa. Programledare är Tobias Svanelid.
May 15, 2018
Singelmingel för historienördar
00:44:32
Livrustkammaren hjälper historietokiga singlar att hitta kärleken. Vi hände med på singelminglet. Dessutom om 30-åriga krigets märkliga fönsterkastning och hur Riksarkivet kan förvandlas till musik.

Vetenskapsradion Historia var med när historieälskande singlar sammanstrålade på Livrustkammaren. En succé enligt museet och där ett och annat par redan hittat varandra bland riddarrustningar och ringbrynjor. Dessutom om den märkliga fönsterkastningen som inledde 30-åriga kriget. Dick Harrison berättar om Defenestreringen i Prag för exakt 400 år sedan som drog igång världens första storkrig. Och så undersöker vi hur Riksarkivet egentligen låter. Myndigheten, som också fyllt 400 år, har fått ett egenkomponerat verk baserat på ljud inspelade bland samlingarna. Programledare är Tobias Svanelid.
May 08, 2018
Minnet av gruvstrejken
00:44:24
Följ med till Malmfälten vintern 1969 när hela Sverige följde den vilda gruvstrejken. Och så undersöks den nyupptäckta ögonvittnesskildringen av mordet på Axel von Fersen.

Vintern 1969 gick nära 5000 gruvarbetare ut i vild strejk i Kiruna och Malmberget. Snart samlades också författare, dokumentärfilmare och vissångare som sympatiserade med arbetarnas sak och berättelsen om den stora gruvstrejken har länge kommit att prägla historien om det moderna Sverige. Historikern Robert Nilsson Muhammadi har undersökt hur minnena och berättelserna idag skapar mening för de som var med. Dessutom om mordet på Axel von Fersen 1810 ett av Sveriges mest omdebatterade politiska mord, där nya historiska ögonvittnesskildringar nu kan sprida nytt ljus på händelsen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Ronneby blodbad. Programledare är Tobias Svanelid.
May 01, 2018
På jakt efter scouternas historia
00:44:37
Följ med Vetenskapsradion Historia på jakt efter scouternas historia i Sverige och hör hur katolska kyrkan löste sin värsta kris för 600 år sedan - genom tre påveavsättningar och en kättarbränning.

Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter scoutrörelsens svenska historia tillsammans med historikern Björn Lundberg. Bland granar, skärgårdklippor och sädesfält finns spåren efter scouternas tidiga år i Sverige, då ungdomen skulle fostras att bli dugliga medborgare med hjälp av lägereldssånger och knopkunskap. Dessutom om Konciliet i Konstanz som avslutades för exakt 600 år sedan och då äntligen fick ordning och reda på det krisande katolska Europa. Från att ha haft tre konkurrerande påvar löste konciliet katolicismens värsta kris och väckte tanken på en parlamentarisk demokrati. Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 24, 2018
Japansk kolonialism inspirerade 1800-talets imperier
00:44:01
Japans supersnabba väg till världsmakt var inte bara ett resultat av att landet imiterade västmakterna, lika ofta var det Japan som inspirerade Europas stormakter visar ny forskning.

På bara ett halvsekel gick Japan från att vara ett av världens mest slutna länder till att bli en respekterad stormakt med koloniala ambitioner. Ny forskning av historikern John Hennessey visar att det japanska undret inte bara berodde på efterapning och kopierande av västmakter, utan att Japan tidigt blev en medspelare på samma planhalva som Europa och USA. Ett av verktygen för den japanska kolonialismen var tidens stora världsutställningar platser där erövrade folk skulle visas upp, men också den japanska konsten och kulturen. Hur detta inspirerade Europa, och inte minst konstnärerna i värmländska Rackstadgruppen visas nu på Thielska galleriet i Stockholm. Dessutom författaren Maja Hagermans kommentar till den pågående utredningen av rasbiologiska undersökningar av tornedalingar, samt veckans lyssnarfråga om Gustav V:s historiska eftermäle. Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 17, 2018
Sandby borg-massakern närmare en lösning
00:44:27
I Sandby borg på Öland finns spåren efter en av de mörkaste händelserna i Sveriges historia - ett helt samhälle utplånat i en blodig massaker för 1 500 år sedan. Hör om de senaste fynden därifrån.

Det har kallats för Nordens Pompeji och är ett blodigt ögonblick fruset i tiden. Massakern i Sandby borg för 1 500 år sedan har fascinerat en hel värld och nu börjar arkeologerna bättre förstå vad som hände och varför ett helt samhälle på Öland utplånades. Hör arkeologen Helena Victor och osteologen Clara Alfsdotter berätta om de senaste fynden ifrån utgrävningarna. Dessutom om brunnsmusiken som underhöll förra sekelskiftets hälsofreaks när de besökte brunnarna vid till exempel Ramlösa och Medevi. Musikvetaren Ann-Marie Nilsson har undersökt brunnsmusikens välklingande funktion. Och så bevarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om myntningen på medeltiden. Programledare är Tobias Svanelid.   Musiken du hör i inslaget om brunnsmusikens historia är: Under skuggande kastanjer med Oktetten Kronan. Swedish Society SLT 33284 (uvertyren, polkan) och Vid denna källa med Oktetten Ehnstedts Eftr. Caprice CAP 21529 (valsen, marschen).
Apr 10, 2018
Lyteskomikens historia
00:42:57
Vetenskapsradion Historia söker den röda tråden från Elefantmannen, via Edvard Persson till Biggest Loser. Dessutom om påskharen, Martin Luther King och finlandssvenskar.

Sinnesslöa, tjockisar och dvärgar var en gång högsta söndagsnöje i Sverige som den välbärgade överklassen samlades för att titta på och skratta åt. Läkaren Stephan Rössner har undersökt hur vi skämtat om människors utseenden och påstådda tillkortakommanden genom historien och hittar en röd tråd från då till nu inte minst när det gäller synen på överviktiga människor. Dessutom tipsar Urban Björstadius om läsning i påsktider folklivsforskaren Bengt af Klintberg gräver i påskharens historia och Lars Åke Augustsson uppmärksammar Martin Luther King, 50 år efter hans våldsamma död. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut när och hur svensktalande människor dök upp i Finland för första gången. Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 03, 2018
Sanningen om Maria Magdalena
00:44:33
Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt.

Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. Ös upp av det röda åt mig, det röda där, bad han Jakob, jag är alldeles utsvulten. Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte. Då sade Esau: Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten? Ge mig först din ed, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.
Mar 27, 2018
Revolutionsåret 1968
00:44:21
Ungdomsrevolt, Parisrevolution och Pragvår. 1968 var revolutionsåret då revolutionerna misslyckades, men som fortfarande präglar vår tid. Tobias Svanelid diskuterar året med Henrik Berggren.

Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser. Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström. Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.
Mar 20, 2018
Svenskarna i första världskriget
00:44:41
Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister.

Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson. Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han. På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade surt blod?
Mar 13, 2018
Sanningen om brottslingen
00:44:46
Brott och brottslingar har skrämt och fascinerat oss i alla tider och Vetenskapsradion Historia undersöker hur det sena 1800-talets nya vetenskap kriminologi försökte hjälpa oss att förstå ondskan.

Såväl författare som vetenskapsmän har i mer än hundra år aktivt försökt förstå sig på varför vissa människor begår kriminella handlingar. I Vetenskapsradion Historia träffar vi två forskare som undersökt det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets frontfigurer inom kriminologi och brottsskildringar för att ta reda på hur de påverkat vår egen syn på brottslingen. Dessutom om Carl Larssons Midvinterblot som nu åter hänger på sin plats på Nationalmuseet efter en restaurering. Men konstverket var länge omdiskuterat och dess plats i museets trapphall långt ifrån självklar. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut om vi bör säga före och efter Kristus när vi talar om årtal eller om det är dags för en mer sekulariserad tideräkning. Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 06, 2018
Tungvattenaktionen i Vemork
00:44:54
Följ med Tobias Svanelid till norska Vemork, platsen för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion. Och nu har arkeologerna dessutom hittat resterna av den ikoniska tungvattenkällaren.

För 75 år sedan smög en grupp norska specialsoldater upp och ner för stupbranta fjällsidor i norska Vemork. Målet var tungvattenfabriken på platsen, som man misstänkte hade en central roll i Hitlers planer på att framställa en tysk atombomb. Tobias Svanelid reser till den ikoniska platsen för att höra historien om det som kallats för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion, men undersöker också de betydligt blodigare händelserna som skulle följa den världsberömda Operation Gunnerside. Dessutom kryper vi ner i de nyss utgrävda tungvattenkällaren på Vemork som arkeologerna nu återfunnit. Dick Harrison berättar om Jehu, mannen med ordspråket, som visar sig vara en av våra bäst historiskt belagda personer ifrån Gamla Testamentets persongalleri.
Feb 27, 2018
När Åland skulle bli svenskt
00:44:38
För 100 år sedan hissade svenska soldater den svenska flaggan på Åland. Tobias Svanelid undersöker Ålandsexpeditionens historia som länge präglade relationerna mellan Sverige och Finland.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Åland i februari 1918 när Sverige skickade krigsfartyg och beväpnade soldater i hopp om att åter göra öarna svenska. Den så kallade Ålandsfrågan skulle prägla relationen mellan Sverige och Finland under flera år, och även om lösningen av krisen räknas som ett skolexempel på lyckad diplomati fick den en gång svenska pacifister att hoppas på anfallskrig. Dessutom om barlasten och hur hundratals miljoner ton sten kan berätta en historia om mänskliga resor och handel. En historia som arkeologerna först nu har fått upp ögonen för. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 20, 2018
Häxprocesser avslöjar 1600-talets tankevärld
00:44:13
Följ med till 1600-talets magiska Bohuslän där trolldom, svart magi och hamnskiftare var vardagsmat. Och hör arkeologilobbyisterna som nu vill sätta järnålderssamhället Uppåkra i rampljuset.

1600-talets häxprocesser avslöjar hur dåtidens människor tänkte och resonerade och erbjuder ett ovanligt titthål in i en förtrollad värld. Det menar historieprofessorn Göran Malmstedt som undersökt 1600-talets bohuslänska häxprocesser. Dessutom om att arkeologiska platsen Uppåkra nu uppvaktat riksdagsmän i hopp om att hamna i rampljuset. Med tanke på att platsen är helt unik med sin långa kontinuitet är det synd att så få känner till den, menar Michael Sandin på Stiftelsen Uppåkra som nu tar krafttag för att föra fram platsens historiska och pedagogiska potential. Veckans lyssnarfråga handlar om tiondet, den gamla kyrkoskatten som la grunden för vår svenska kommunalskatt av idag. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 13, 2018
Rekorddynastin Bernadotte 200 år
00:44:27
Tobias Svanelid undersöker Karl XIV Johans strategier för att etablera Sveriges mest framgångsrika kungafamilj. Dessutom om palatsintriger i Kreml, om dansk-svenska krig och en rekordgammal bulle!

För 200 år sedan uppsteg Karl XIV Johan på Sveriges tron som den förste av ätten Bernadotte. Tobias Svanelid undersöker tillsammans med historikern Per Sandin vilka strategier kungen använde sig av för att lägga grunden för sin rekordlånga kungaätt. Dessutom om bioaktuella The Death of Stalin som rysslandskännaren Kristian Gerner tycker är en träffsäker skildring av de mörka och tragikomiska maktstriderna i ett Sovjetiskt 50-tal. Och så presenteras en rekordgammal svensk bulle som nu utmanar förra årets mest enastående arkeologiska upptäckter. Lyssnarfrågan med Dick Harrison handlar om varför de rekordmånga krigen mellan Sverige och Danmark till slut tog slut.
Feb 06, 2018
Fånglägerhelvetet Dragsvik
00:44:14
Följ med till fånglägerhelvetet i Dragsvik, Finlands blodigaste fångläger efter inbördeskriget för 100 år sedan. Hör om krigets historia, dess terror och omänskliga behandling av sina offer.

För 100 år sedan bröt det finska inbördeskriget ut ett krig som kom att bli ofattbart blodigt och som präglades av terror från båda sidorna. Tobias Svanelid diskuterar inbördeskrigets historia med historikern Tobias Berglund, och undersöker hur det kom sig att det blev så blodigt, samt varför Finland ännu idag tampas med minnet av inbördeskriget. Dessutom besöker vi fånglägret Dragsvik i Ekenäs i sydvästra Finland, ett läger där mer än 3000 krigsfångar dog under sommaren 1918 i vad historikern Sture Lindholm vill beskriva som ett helvete. Med svältkost och grasserande sjukdomar dog omkring 30 människor om dagen i Dragsvik. Offer som hedras på platsen, men knappast av alla finländare. Vi granskar också bioaktuella och Oscarsnominerade Darkest Hour tillsammans med Armémuseets Thomas Roth.
Jan 30, 2018
Nationalstadsparkens historia
00:44:21
1200-talet skapade förutsättningarna för Stockholms unika nationalstadspark. Det menar Clas Tollin som guidar runt bland klosterjordar och jaktmarker runt Kaknästornet.

Klosterjordar och jaktparker formade området norr om Stockholm till en helt unik plats och lade grunden för våra dagars Nationalstadspark. Tobias Svanelid beger sig ut i parken för att söka efter spåren av medeltidens omvälvande decennier på 1200-talet då vikingarnas Stockholm förvandlades till klostrens. Det är intressant att det är händelser på 1200-talet och 1600-talet som gör att vi kan stå här idag och att det inte är fullständigt igenbyggt, menar kulturgeografen Clas Tollin som undersökt områdets historia i en aktuell bok. Dessutom berättas historien om när parken fick ge plats åt Vetenskapsstaden för 100 år sedan. Och veckans lyssnarfråga handlar om vilka trender som styrt historikernas förklaringar när man sökt svaret på varför Västrom föll.
Jan 23, 2018
Ulleråker – ett svårt kulturarv
00:44:31
Hur vill du minnas ett av Sveriges största och äldsta mentalsjukhus? Frågan debatteras av forskare på plats i Ulleråker i Uppsala vars svåra kulturarv nu hotas av nya byggplaner.

Under två sekel var Ulleråker en av landets största sjukhus för mentalsjuka patienter. Här var bland annat Gustaf Fröding och Gunnar Ekelöf inskrivna men också tusentals andra svenskar, varav många levde större delen av sina liv på Ulleråker, och också kom att begravas på områdets egen begravningsplats. Men vad händer med platsens historia när Uppsala kommun nu planerar ett nytt bostadsområde på Ulleråker? Tobias Svanelid reser till Ulleråker för att tillsammans med forskarna Cecilia Rodehn och Hedvig Mårdh diskutera platsens svåra kulturarv och hur man kan tänka kring bevarandet av ett historiskt minne som många velat glömma.
Jan 16, 2018
Så skyddas trästaden Eksjö
00:44:29
Följ med till den unika trästaden Eksjö och hör hur staden arbetar med att skydda sig mot bränder och rivningar - allt för att bevara ett bortglömt kulturarv som vi tycks må utmärkt av att bo i.

Småländska Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder, men liksom all gammal träbebyggelse hotas den av rivningar och bränder. Vetenskapsradion Historia besöker Eksjö för att diskutera hur staden nu arbetar för att skydda sig mot framtida hot, och hur det nystartade initiativet Den nordiska trästaden nu vill arbeta för att lyfta fram trästädernas kulturarv. Kanske har vi tagit det här kulturarvet för givet, menar Britt-Inger Andersson på Riksantikvarieämbetet. Och ny forskning visar också att vi människor tycks få positiva effekter på vår hälsa när vi bor i just trähus. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om vad vikingarna egentligen trodde på för gudar. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 09, 2018
De första kristna vikingarna
00:44:39
Följ med till Kata Gård i västgötska Varnhem där arkeologerna nu gjort fynd som skriver om Sveriges historia.

Resterna av en av Sveriges äldsta kyrkor och lämningarna av kristna vikingar berättar historien om människorna i Varnhem som i slutet av 900-talet valde en ny spännande väg som skulle omforma landet i grunden. Men det mest spännande fyndet är nog ändå resterna av de specifika individer som vi hittat, berättar Maria Vretemark som lett utgrävningarna vid Varnhem. Här ligger till exempel Kata själv begravd, kvinnan som sannolikt styrde på gården under 1000-talet. Dessutom går Tobias Svanelid och Urban Björstadius igenom förra årets mest banbrytande arkeologiska upptäckter, där nyupptäckte hieroglyfer, guldföremål och fruktkakor är värda ett omnämnande. Och så svarar Dick Harrison på årets första lyssnarfråga, som handlar om de blodiga Käpplingemorden.
Jan 02, 2018
Vetenskapsradion Historias årskrönika 2017
00:44:51
Följ med Tobias Svanelid på en resa genom årets viktigaste historiska upptäckter och arkeologiska mysterier. Minns årets bästa program och få tips om det du missat i årskrönikan 2017.

Vetenskapsradion Historia blev i år 20 minuter längre och har i och med det kunnat rapportera om betydligt mer historia än tidigare. Hör kortversioner av våra bästa reportage, minns årets största jubileum, mest hyllade författare och mest omdebatterade forskning i årets krönika, signerad Tobias Svanelid.
Dec 26, 2017
Årets bästa historiska klappar
00:44:44
Tobias Svanelid samlar boktipsarna Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att tipsa om årets bästa historiska böcker, och låter spelpanelen jaga mördare och erövra England som vikingar.

Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om årets bästa historiska böcker och spel. Tobias Svanelid har samlat Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att vaska fram guldkornen i årets massiva historiska bokproduktion och spelpanelen biter på naglarna i spelet Whitehall Mystery där tre detektiver är på jakt efter Jack the Ripper.   Böckerna och spelen som nämns är: Lucia av Håkan Strömberg Vi ses på Freden! av Gösta Arvidsson och Lars Melander I världsutställningarnas tid av Anders Houltz (red) Svenskarna och deras kyrkor av Hanna Enefalk Kyrkornas hemligheter - Stockholm Stockholm då och nu av Johan Lindberg På stadens skuggsida av Peter K Andersson Lasse Maja av Lars Ericson Wolke Carl Johan Cronstedt av Linnea Rollenhagen Tilly Jaktens historia i Sverige Antiken - från faraonernas Egypten till romarrikets fall 1918 av Per T Ohlsson Tidsresan av Peter Goes Sverige och första världskriget - maritima perspektiv Whitehall Mystery av Gabriele Mari och Gianluca Santopietro 878 Vikings - Invasions of England av Beau Beckett, Dave Kimmel och Jeph Stahl
Dec 12, 2017
Finland firar 100 år
00:44:45
Tobias Svanelid undersöker hur Finland minns 6 december 1917, dagen då Finland utropades som självständig nation, och så granskas bioaktuella Churchill-filmen.

Det har gått 100 år sedan Finland blev självständigt, och jubileumsåret har uppmärksammats stort såväl i Finland som i Sverige. Men vad ska vi egentligen minnas ifrån den 6 december 1917 och hur självklart var det egentligen att Finland skulle bli ett självständigt rike? Det är ju rätt fantastiskt egentligen att landet var så splittrat och bräckligt då, för 100 år sedan, medan dagens Finland ligger i topp på rankningen över världens mest stabila länder, säger historikern Nils Erik Villstrand. Dessutom om bioaktuella Churchill som skildrar den brittiske premiärministerns tvekan inför D-dagen under andra världskriget, men som svenska historiker tycker innehåller många historiska brister. Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 05, 2017
Nyköpings gästabud 700 år
00:44:25
Följ med till Nyköpings gästabud, 700 år efter de ödesdigra händelserna, som ledde till två hertigars död och ett svenskt inbördeskrig.

Det har liknats vid ett Shakespeareskt drama med bibliska referenser och är en av de mest mytomspunna händelserna i Sveriges historia. Vetenskapsradion Historia besöker Nyköpingshus för att berätta historien om Nyköpings gästabud i december 1317. Det var då kung Birger bad sina bröder att minnas Håtunaleken och lät spärra in dem i slottets iskalla fängelsehålor tills kylan och svälten gjorde sitt. Och det som är mest fascinerande är hur vi än idag, 700 år senare, fortfarande berättar den här historien, menar Gudrun Anselm, antikvarie vid Sörmlands museum. Dessutom diskuterar Dick Harrison huruvida det fanns en specifik romersk identitet och vad den i så fall bestod i. Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 28, 2017
Hämningslöst grekiskt antiksex
00:44:50
Följ med till de antika grekernas hemligaste rum och hör om deras syn på analsex, nekrofili och prostitution. Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien och ländernas historiska skuld.

De gamla grekernas sexliv har fascinerat oss i alla tider. En tid då det mesta var accepterat, utom att hångla offentligt, berättar Eva-Carin Gerö, författare till aktuella Grekisk Eros. Följ med henne till Medelhavsmuseets nakna marmorstatyer för att höra historier om det antika Greklands syn på analsex, nekrofili och prostitution. Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien. Det har gått 100 år sedan Danmark sålde sina öar till USA, och med anledning av markeringsåret uppmärksammas nu frågan om Danmarks historiska skuld. Och i kölvattnet av den danska diskussionen får det svenska slaveriet på Saint-Barthélemy allt större uppmärksamhet, menar historikern Fredrik Thomasson. Dick Harrison diskuterar de historiska myterna kring monstret golem i 1600-talets Prag. Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 21, 2017
Möt 1600-talets monsterkramare
00:44:40
Följ med Tobias Svanelid till 1600-talets monster - till grisar med människohuvud och fruktade sjöodjur. Monster som upplyste mer än de skrämde äldre tiders svenskar, menar forskarna.

Dagens kroppsideal var fjärran 1600-talets. Under den tidigmoderna tiden betraktades exempelvis monster och extraordinära människokroppar med ett nyfiket intresse och med beundran. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Maja Bondestam och sjömonsterforskaren Philippa Hellawell för att diskutera historiska monster. Dessutom om den svenska kakelugnen som firar 250 år i höst. Mannen bakom uppfinningen, Carl Johan Cronstedt hedras nu med en aktuell bok. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad vi kan lära oss från folkvandringstidens erfarenheter i vår egen tid med stora folkomflyttningar.
Nov 14, 2017
När världskriget vände
00:44:22
Tobias Svanelid diskuterar den ödesdigra hösten 1942, då andra världskriget tog en ny vändning, med militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Thomas Roth.

Hösten 1942 vände krigslyckan för de allierade i Andra världskriget. Vid El Alameins öknar, tropiska Guadalcanal och de frusna stäpperna vid Stalingrad fick de allierade sina första segrar mot Axelmakterna, vilket fick Winston Churchill att utbrista att man kommit till slutet av krigets början. Kriget var inte på något sätt över, men det fanns ändå en ljusglimt hösten 1942, menar Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan i Stockholm. Hör honom och Armémuséets Thomas Roth diskutera hösten 1942 med Tobias Svanelid, och hur det kunde komma sig att världskriget vände just då. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om de medeltida kungarna i Sverige.
Nov 07, 2017
I oktoberrevolutionens fotspår
00:44:21
Följ med Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner till Sankt Petersburg och spåren efter Oktoberrevolutionen för 100 år sedan.

Oktoberrevolutionen 1917 beskrivs idag oftare som en statskupp, men kom att få avgörande konsekvenser för världens historia. Dagens Ryssland har problem med den här historien, eftersom revolutionärerna såg det som att de startade inte en rysk revolution, utan en världsrevolution, menar Kristian Gerner. Han berättar historien från Lenins återkomst till Finlandsstationen, via pansarkryssaren Aurora som sköt skotten som markerade startpunkten på revolutionen, till Vinterpalatset, där dem provisoriska regeringen avsattes. Hör dessutom om hur man behandlar Oktoberrevolutionens historia i dagens Ryssland.
Oct 31, 2017
Blåkullas hemligheter grävs ut
00:44:32
Tobias Svanelid undersöker hur gamla myterna kring Blåkulla egentligen är med arkeologerna som grävt ut Blå Jungfrun. Dessutom om stormaktstidens sårade soldater och Birkas omdebatterade sidenband.

Nu har arkeologer undersökt mytomspunna Blå Jungfrun i Kalmar sund i syfte att ta reda på hur gamla sagorna om öns häxor och mystiska väsen egentligen är. Resultatet visar på ett mångtusenårigt tabu, med rötter i stenåldern. Kanske var det jägarstenålderns ceremonier på ön för 9 000 år sedan som började betraktas med misstänksamhet senare i historien, menar Ludvig Papmehl-Dufay vid Kalmar läns museum. Dessutom uppmärksammas den svenska historiens alla sårade soldater, tiotusentals människor från stormaktens många krig vars historia sällan berättats. Historikern Erik Petersson är aktuell med boken Sårade soldater som undersöker hur staten tog de första stegen för att ta hand om denna utsatta grupp. Och så gräver vi vidare i de omdebatterade sidenbanden från Birka, där arkeologen Annika Larsson tyckts sig kunna läsa Allah och Ali i kufisk arabisk stil. Hör forskarna som kritiserar och försvarar teorierna. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 24, 2017
Djungelbokens dolda historia
00:44:42
Disneys DJungelboken fyller 50 och Vetenskapsradion Historia söker sagans dolda historier. Dessutom beger vi oss till de historiska stadsträdgårdarna och frågar hur man bevarar ett levande kulturarv.

Det har gått 50 år sedan Disneys Djungelboken hade premiär och Vetenskapsradion Historia går till botten med sagans dolda berättelser om vargbarn, brittisk kolonialpolitik och vår längtan till vildmarken. Det är så bra historier, just eftersom de går tillbaka på gammal mytologi, menar Johan Hakelius som intresserat sig för Rudyard Kipling och hans Djungelbok. Dessutom besöker vi Stockholms parker och trädgårdar som länge varit okänd mark för historiker och arkeologer. Nu visar ny forskning att trädgårdarna fyllde en central funktion i städerna, både för livsmedelsproduktion och för avkoppling. Men det saknas en förståelse för hur vi idag ska förvalta trädgårdarnas kulturarv, menar trädgårdsarkivarien Maria Flinck. Dick Harrison är förstås med och reder ut hur det gick till när Karl XII sköts i Norge. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 17, 2017
Bland dalkullor och diplomater – om tillfälliga stockholmare
00:44:34
Tobias Svanelid undersöker hur Stockholms alla tillfälliga besökare, dalkullor, turister, romer och utbytesstudenter påverkat staden - och hur staden påverkat besökarna.

För 150 år sedan gjorde Karin Ersdotter succé som Stockholms första professionella skönhetsdrottning. Hon var en av alla de dalkullor som under hundratals år säsongsarbetade i Stockholm och är ett av de livsöden som nu berättas i boken Tillfälliga stockholmare. Vi har velat rikta blicken mot alla de människor som vistats i staden under kortare perioder, och velat ta reda på hur de påverkade staden och hur staden påverkade dem, berättar historikern Anna Götlind som är en av bokens redaktörer. Tobias Svanelid botaniserar bland romernas, de finska flyktingbarnens och utbytesstudenternas Stockholm, och så uppmärksammas dessutom 1600-talets utländska diplomater som i Stockholm mötte en nymornad stormaktsmetropol. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad som är möjligt att återskapa efter IS förödelse av kulturarvet i Syrien och Irak.
Oct 10, 2017
Lödöse – Sveriges framsida
00:44:13
Vetenskapsradion Historia besöker Gamla Lödöse, en av Sveriges största och äldsta städer där keramikfynd ger en ny bild av Sveriges historia. Och så letar vi avtryck från 3000-åriga barnafingrar.

Nu letar arkeologerna efter Lödöses hemligheter, en av Sveriges äldsta och medeltidens största städer. Det här var en gång Sveriges port mot väster, och kanske kan fyndet av lokalproducerad keramik på platsen ge en ny bild av Sveriges historia. Gamla Lödöse är ju förhållandevis okänt, och det är konstigt med tanke på alla kända figurer som vistats här, som Birger Jarl, Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, säger Christian Mühlenbock på Lödöse Museum. Dessutom träffar vi arkeologen Katarina Botwid som letar efter bronsålderns hantverkare i mångtusenåriga krukskärvor. För ett tränat öga kan keramiken till exempel avslöja hur duktiga forntidens krukmakare varit, och gamla fingeravtryck i leran berättar om barnarbete i bronsålderns Norrköping. Och så reder historikern Dick Harrison ut frågan om hur medeltidens rättsskipning egentligen gick till. Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 03, 2017
Vikingakläder avslöjar muslimskt inflytande
00:44:06
Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser, och så diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid, för 1 900 år sedan.

Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick. Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era. Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 26, 2017
Skolgårdarnas historia
00:44:36
Skolgården har fungerat som exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta. Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik.

Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien. Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia. Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kanske kan konspirationsteorier vara vägen in i källkritiken för många elever, menar idéhistorikern Rikke Peters. Lyssnarfrågan handlar om huruvida Finland verkligen hade blivit självständigt om landet aldrig förlorats av Sverige 1809. Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 19, 2017
Kärnkraftens kulturarv hotat
00:44:38
Tobias Svanelid pratar strålningskatter, radioaktiva sandlådor och kärnkraftens hotade kulturarv, men undrar också hur arkeologer kan hjälpa framtida generationer att inte drabbas av kärnavfallet.

Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid. Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon. Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid? Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha sin egen förståelse kring kärnavfallet, säger arkeologen Anders Högberg. Dessutom hör du Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om Roms katakomber.
Sep 12, 2017
Nya leksaksmuseet lyfter lekandets kulturhistoria
00:44:34
Tobias Svanelid besöker nyinvigda leksaksmuseet i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm, och så plumsar vi ner i havsbadens konfliktfyllda historia.

I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia. Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet. Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri. Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad. Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.
Sep 05, 2017
Dieppe 1942 – de allierades blodiga fiasko
00:43:46
Tobias Svanelid går till botten med den nedtystade historien om Dieppe 1942 - ett blodigt allierat fiasko. Och så uppmärksammas Historiker utan gränser som ska förvandla historiker till fredsmäklare.

Det är en historia som tystats ner i generationer den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs. Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström. Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim. Dick Harrison svarar också på en lyssnarfråga om huruvida våra nordiska trälar grundade egna slavsamhällen. Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.
Aug 29, 2017
Kata – agitatorn som gick sin egen väg
00:44:29
Tobias Svanelid är tillbaka med historier om svenska kändissocialisten Kata Dalström, om en nytolkning av hur Luther omformade Sverige och givetvis Dick Harrison som besvarar veckans lyssnarfråga!

Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata. Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon. Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther. Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok. Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara en fråga om hur länge vi egentligen köpt souvenirer på våra resor. Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.
Aug 22, 2017
Dansande marmorstatyer och lägerrymningar – Vetenskapsradion Historia tipsar om sommarens historiska böcker och spel
00:44:07
Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel.

Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg Historiska hundar av Mats Carlbom Escape from Colditz utgiven av Osprey Games The Fog of War utgiven av Stronghold Games
Jun 20, 2017
Lyssnarfrågespecial med Dick Harrison
00:43:57
Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor.

Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!
Jun 13, 2017
Medeltidssommaren i startgroparna
00:44:15
Vetenskapsradion Historia tar tempen på förberedelserna inför årets medeltidssommar och kollar in gyckelövningar och svärdsträning.

Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden. Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid. Dessutom träffar vi arrangörerna bakom Hassela medeltidsdagar, en av sommarens alla medeltidsträffar, för att höra hur de finslipar de sista detaljerna. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om Sveriges äldsta motorväg.
Jun 06, 2017
Hungerupproret på Seskarö
00:44:29
Tobias Svanelid reser till Seskarö i Bottenviken för att höra om hungerkravallerna 1917, då sågverksarbetarna krävde bröd men möttes av militärer.

För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.
May 30, 2017
Kalmars historia skrivs om
00:44:00
Det var Sveriges pampigaste stad under medeltiden och landets skyltfönster mot omvärlden. Tobias Svanelid träffar Dick Harrison i Kalmar, staden vars historia nu skrivs om, och blivit hundra år äldre.

Tänk dig ett Lübeck eller Brügge med trappstegsgavlade patricierhus, en riktig hansastad vid Kalmarsund, där dåtidens elit frotterade sig, berättar Dick Harrison, aktuell med boken Kalmars Historia Den begravda staden. Dessutom besvaras lyssnarfrågan om de pirater som nu är aktuella på bioduken hur kommer det sig att Pirates of the Caribbean och andra piratskrönor utspelar sig på 1700-talet, när piraternas egentliga storhetstid inträffade på 1600-talet?
May 23, 2017
Så såg hednatemplen ut
00:44:09
Tobias Svanelid och Urban Björstadius tar reda på hur forntidens hedniska tempel såg ut, och granskar historietrådarna i bioaktuella King Arthur - Legend of the Sword.

I sekel har historiker bråkat om forntidens kulthus om de har funnits och i så fall hur de har sett ut. Nu reder arkeologerna Julia Mattes och Anders Kaliff ut saken utifrån den senaste tidens forskning om stenålderstida dödshus och vikingarnas asatempel Det mytomspunna templet i Gamla Uppsala bör ha varit en hög stavkyrkeliknande byggnad som synts vida i landskapet, berättar Anders Kaliff. Dessutom om bioaktuella King Arthur Legend of the Sword. Historikern Ulf Zander menar att filmen plockat ifrån de medeltida Arthurlegenderna som från ett smörgåsbord och att resultatet inte blivit särskilt lyckat. Man har nog tyckt att medeltidens budskap om ridderlighet och ädelmod inte passat i vår tid, menar han. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om den märkliga landskapsgränsen rätt igenom ön Hisingen.
May 16, 2017
Kristian och Kristina – blodbadets bödel och offer
00:44:31
Tobias Svanelid bekantar sig med Kristina Gyllenstierna och Kristian Tyrann, som stod på var sin sida under Stockholms blodbad. Dessutom lyssnarfråga om varför många av oss har fler än ett namn.

Stockholms blodbad 1520 är en av den svenska historiens mest ödesmättade händelser den blodiga finalen på det svenska upproret mot Danmark. På var sin sida om konflikten som låg till grund för blodbadet stod tidens främsta maktmänniskor riksföreståndarens änka Kristina Gyllenstierna och den danske kungen Kristian Tyrann. Hon såg ingen annan utväg än att själv ta över befälet för motståndet mot Kristian Tyrann, berättar Marie-Louise Flemberg som är aktuell med en biografi om Kristina. För Kristian handlade det om en personlig kamp för det han verkligen trodde på ett enat Norden, menar Erik Peterson, aktuell med en biografi om Kristian Tyrann. Tobias Svanelid diskuterar blodbadets historia utifrån huvudmotståndarnas perspektiv. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om varför så många av oss idag har fler än ett förnamn.
May 09, 2017
Slussens myllrande folkliv grävs ut
00:44:42
Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna vid Slussen för att få en skymt av Stockholms historiska shoppingstråk. Dessutom om musiken som hetsade forna tiders soldater i krig.

Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sveriges äldsta ursprungsfolk.
May 02, 2017
Vikingarna får nytt liv på Djurgården
00:44:22
Tobias Svanelid besöker nyöppnade Vikingaliv för att undersöka vilken bild stockholmsturisten kommer att få av våra mest kända förfäder. Dessutom om Karl XI:s älgkavalleri.

I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.
Apr 25, 2017
Potatisrevolutionen 1917
00:44:11
Våren 1917 stod Sverige inför en socialistisk revolution. Hungern drev folk ut på gatorna i jakt på potatis och med krav om rösträtt. Följ med Tobias Svanelid till revolutionens Södermalm.

Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant. Folk var trötta på kriget, på hungern och upplevde att myndigheterna inte gjorde något för att förbättra situationen, berättar Gunnela Björk som undersökt händelserna 1917. Dessutom veckans lyssnarfråga om hur det kom sig att Finland inte blev svenskt när landet fick sin självständighet 1917.
Apr 18, 2017
Fågelskådning från Odysseus till tv-jippo
00:44:13
Fågelskådning har blivit trendig tv-underhållning, och Tobias Svanelid undersöker varför vi egentligen tittar på fåglar och hur länge vi sysslat med detta.

Våren är här och med den fåglarna! Tobias Svanelid ger sig ut till en fågelsjö tillsammans med etnobiologen Ingvar Svanberg för att undersöka fågelskådningens historia, från de gamla grekernas till våra dagar. Det här har blivit en sysselsättning som passar oss, det är rimligt lätt att se fåglar, och det finns moment av samlande och tävling som lockar många, säger han. Hör också om vad Iliadens fåglar berättar om antikens Grekland, varför vi idag skådar fågel inne i städerna, och varför Malmöpolisen fick bukt med dåtidens skottlossning när de försökte rädda stadens duvor. Dessutom om Theresa Mays alternativa fakta kring det engelska parlamentet, som reds ut av Dick Harrison i veckans lyssnarfråga.
Apr 11, 2017
Sturarna – Sveriges Kennedys
00:44:54
Följ Tobias Svanelid i Sturemordens fotspår i Uppsala, på jakt efter Sveriges en gång mäktigaste familj - Sturarna, en blandning av Kennedyklanen och familjen Stark i Game of Thrones!

Stureätten var 1500-talets Kennedyklan i Sverige familjen som levde och andades politisk makt, men som också plågades av ond bråd död. Tobias Svanelid träffar historikern Bo Eriksson i Uppsala, platsen för de uppmärksammade Sturemorden, för att berätta historien om en av Sveriges mäktigaste familjer och hur de så våldsamt föll från toppen. Det här är Game of Thrones fast i verkligheten, med riktiga människor av kött och blod, menar Bo Eriksson aktuell med boken Sturarna. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför det grekiska språket inte kom att påverka dagens moderna språk på samma sätt som latinet.
Apr 04, 2017
Så formade allsvenskan Sverige
00:44:10
Tobias Svanelid undersöker hur allsvenskan format Sverige genom lagens lokalpatriotiska förankring. Dessutom om fotbollshjältarna som vi älskat mest, och om vad som hände med trälarna.

Allsvenskan drar igång och med den återföds också lokalpatriotismen runt om i landet. Tobias Svanelid träffar fotbollshistorikern Torbjörn Andersson som granskat hur den allsvenska fotbollen format lokalkänslan i det moderna Sverige. Via fotbollen kan vi komma åt alla olika lokala identiteter som annars är svåra att komma åt, menar han. Dessutom om fotbollshjältarna, som Zlatan, Marta och Nacka Skoglund, och hur de under det senaste århundradet speglat våra skiftande ideal. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad som hände med alla trälar när träldomen avskaffades.
Mar 28, 2017
Se Rom med världens äldsta guidebok
00:44:00
Upplev den eviga staden med hjälp av världens äldsta guidebok. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöks guidebokens historia och Tobias Svanelid låter 1000-åriga tips leda honom runt i Rom.

Tobias Svanelid vandrar runt i Rom tillsammans med Anna Blennow som lett ett forskningsprojekt om guidebokens historia. Det var i Rom som guideboken föddes, och med hjälp av tre guideböcker riktade till 800-talets pilgrimer, 1600-talets bildningsresenärer och till 20-talets flanörer återupplevs svunna tiders turistande. Det som är spännande är att guideböckerna berättar om vilka som genom historien kommit för att besöka staden Rom, menar Anna Blennow. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vilka herulerna egentligen var och om det är sant att de invandrat till Blekinge.
Mar 21, 2017
Vallonerna och deras ättlingar
00:44:30
Tobias Svanelid undersöker vallonernas historia, och vad det innebär att vara vallonättling idag. Dessutom om våra landskap, hur gamla är de egentligen, undrar en lyssnare?

Bortåt en miljon svenskar kan ha en vallon i sitt släktträd och Vetenskapsradion Historia nystar i rottrådarna för att ta reda på vilka vallonerna var, varför de kom till Sverige och hur det kommer sig att så många är stolta över sitt vallonska arv. Historikern Adam Hjortén och vallonättingen Anders Herou diskuterar vallonsk släktforskning och så besöker vi aktuella vallonutställningen i Norrköping. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur gamla våra landskap egentligen är.
Mar 14, 2017
I Februarirevolutionens fotspår
00:43:36
Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i Februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den Ryska revolutionen.

Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.
Mar 07, 2017
I spåren av Hannibals elefanter
00:44:17
Tobias Svanelid undersöker Hannibals ikoniska elefantmarsch över Alperna med arkeologen som vill återskapa bedriften. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod som skildrar rasbiologins Sverige.

Den kartagiske härföraren Hannibals marsch över Alperna räknas som en av antikhistoriens största bedrifter, men nu vill arkeologen Richard Holmgren undersöka hur den egentligen gick till. Tobias Svanelid träffar honom hos elefanterna på Kolmårdens djurpark för att diskutera elefanters snövana, deras motståndskraft mot kyla och hur effektiva elefanterna egentligen var under de Puniska krigen. Man skulle idag kunna använda moderna arkeologiska metoder för att försöka belägga de antika historikernas berättelser om Hannibal, menar Richard Holmgren. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod av historikern Maja Hagerman, som menar att filmen är ett första unikt försök att berätta rasbiologins historia ifrån de drabbades perspektiv. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om var de romerska kejsarna egentligen ligger begravda.
Feb 28, 2017
Kinesiska murens monster och myter
00:44:18
Tobias Svanelid undersöker myterna, legenderna och historien bakom den kinesiska muren, aktuell i och med Zhang Yimous nya storfilm The Great Wall. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta.

Bioaktuella The Great Wall ger en alternativ förklaring till varför den kinesiska muren byggdes och Vetenskapsradion Historia granskar murens legender, myter och egentliga historia. Den har setts som en symbol för både Kinas öppenhet och tendens att sluta sig från omvärlden, berättar kinakännaren Torbjörn Lodén som tillsammans med översättaren Bengt Pettersson och Tobias Svanelid diskuterar murar, Sidenvägen och det mytologiska monstret taotie. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta där arkeologerna nyss hittat 150 vendeltida järnringar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om vilken som egentligen är världen äldsta kontinuerligt bebodda stad.
Feb 21, 2017
Stolbova – där stormakten föddes
00:44:07
Tobias Svanelid undersöker fredsfördraget som formade den svenska stormakten. Dessutom uppmärksammas boken om korstågens historia, och Dick Harrison redogör för människogräshopporna i trossen.

För 400 år sedan slöts freden i ryska Stolbova och Tobias Svanelid undersöker vad den kom att betyda för Sveriges historia. Enligt historikerna Anna Maria Forssberg och Kristian Gerner var det i Stolbova där fröet såddes till det svenska stormaktsprojektet, men det var också platsen för dåtidens stormaktspolitik där Rysslands och Sveriges historia formades i händerna på holländare och engelsmän. Dessutom uppmärksammas aktuella boken om korstågens historia, där författaren Kurt Villads Jensen drar paralleller mellan medeltidens korstågsretorik och dagens. Genom korstågen föds tanken på att motivera ett krig som det godas kamp mot det onda, menar han. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om den mänskliga gräshoppssvärmen som följde med forna tiders arméer trossen.
Feb 14, 2017
”Mer opium till folket!”
00:43:45
Tobias Svanelid granskar 1800-talets svenska opiumpolitik, helt fjärran från dagens. Å så blandar Urban Björstadius till mediciner på 1700-talsvis för att undersöka vilken nytta vi kan ha av dem idag.

Det fanns en tid när opium kunde köpas på varje apotek i Sverige. De så kallade bröstdropparna var bra mot allt från förstoppning till rethosta och sågs som tidens undergörande medel. Historikern Daniel Berg har undersökt hur det kommer sig att denna historiska lösning försvann och hur opium förvandlades från mirakelmedicin till narkotika. Det handlade om ett förtroende mellan apotekarna och den övriga befolkningen som successivt kom att ifrågasättas av den moderna läkarvetenskapen, menar han. Dessutom blandas 1700-talsmedicin på gammalt vis utav forskarna som nu bättre vill förstå den bortglömda och smutskastade traditionella västerländska medicinen. Medan kinesisk och indisk medicin vinner mark inom svensk sjukvård vet vi fortfarande mycket litet om den traditionella västerländska medicinen, men kanske kan ökad kunskap om dess aktiva substanser förnya dagens läkarvetenskap. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om hur länge vi egentligen hållit oss med en sjudagarsvecka. Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 07, 2017
Så skulle ubåtarna vinna världskriget
00:44:17
Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal".

Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden i Sveriges historia i en ny bok. Och så reder Dick Harrison ut vad Per Albin Hansson egentligen menade med sina bevingade ord: Vår beredskap är god.
Jan 31, 2017
Gruvor på Månen bryter mot historiskt fördrag
00:44:30
50-åriga Rymdavtalet utmanas nu av privata aktörer som vill bryta malm på Månen och på asteroider. Tobias Svanelid diskuterar de privata rymdprojektens historia och framtid.

Rymden tillhör hela mänskligheten, och ingen nation eller privat aktör har rätt att lägga beslag på dess resurser. Det stipulerade Rymdfördraget från 1967, ett dokument som efter femtio år nu utmanas av nya starka kommersiella krafter. Tobias Svanelid diskuterar rymdens historia och framtid med anledning av det femtioårsjubilerande fördraget. Vi kommer att behöva nya regelverk som styr framtida gruvbrytning på asteroider och på Månen, och nya fördrag inför de planerade Marskolonierna, menar Johan Eriksson, statsvetare vid Södertörns högskola.Rymdveteranen Sven Grahn är skeptisk till de kommersiella aktörernas potential att realisera planerna på rymdturism och gruvbaser på Månen, men tror att avregleringen av telefonen kan ge en ledtråd till hur rymden kommer att privatiseras.Dessutom om kvänerna, folkgruppen som uppmärksammades i deckarserien Midnattssol och som får sin historia utredd av Dick Harrison, och om det nyupptäckta fyndet av en storgård vid vikingastaden Birka, som kan ha varit platsen för öns första kyrka.
Jan 24, 2017
Därför älskar vi historisk mat
00:44:22
Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma.

Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar. Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.
Jan 17, 2017
Frihandelns historiska vinnare och förlorare
00:44:41
Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor.

Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare. Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av Bellman.Och historieprofessorn Dick Harrison gör premiär i rollen som ständig lyssnarfrågebesvarare. I programmet reder han ut omständigheterna runt den historiske Jesus.Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 10, 2017
Klostren förde bildningen vidare
00:24:42
Klostren bevarade den antika bildningen, och ska inte ses som världsfrånvända eremitsamhällen, och populärhistoria är ofta alltför nationellt orienterad visar två nya forskningsprojekt.

Det har betraktats som det största brottet i västvärldens historia, när den antika världen lades i ruiner och kristendomen ersatte hedniska religioner. Men ett nytt forskningsprojekt vill nu visa på de äldsta klostrens betydelse för att föra den antika bildningstraditionen vidare. Man har velat se klostren som avskilda ifrån civilisationen och kristendomen som något helt nytt, men det är helt enkelt inte sant, menar Samuel Rubensson som lett forskningsprojektet.Dessutom hör vi om vilken historia vi får oss serverade i dagens populärhistoriska magasin. I en aktuell avhandling undersöker historikern Marianne Sjöland hur tidskrifterna berättar om historia, och hon tipsar också Tobias Svanelid hur Vetenskapsradion Historia kan förnyas under 2017.
Jan 04, 2017
Historia ska få oss att köpa mer
00:24:45
Allt fler företag tar hjälp av sin historia för att få oss att köpa mer av deras produkter. Tobias Svanelid tar reda på varför.

Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing. För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från 7 september i år.
Dec 28, 2016
Svenskarna formade Alaskas historia
00:24:36
Alaska är präglat av sina svenskar, från de första upptäckarna och Sitka-guvernörerna till stadsgrundare och missionärer under 1900-talet. Vetenskapsradion Historia söker Alaskas svenska rötter.

Svenskar var med i alla skeden i Alaskas moderna historia. När delstaten nu förbereder sig inför sitt 150-årsjubileum av USA:s Alaskaköp från Ryssland kartlägger Vetenskapsradion Historia områdets svenska historia. Vi försöker fira svensk jul med pepparkakor och köttbullar för att hedra en av Anchorages grundare, berättar Mary Flaherty på Oscar Anderson House Museum i Anchorage, stadens äldsta hus, byggt av en svenskättling.Hör om svenskarna som var med redan under Alaskas ryska tid söderkisen Sven Waxell som var med på Vitus Berings upptäckarexpedition till Alaska, om dess svenskättade ryska guvernörer, svenska missionärer, handelsbaroner och tågpionjärer i Amerikas sista stora vildmark.Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 21, 2016
Monster och galna slott under granen
00:24:41
Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940.

Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940. De böcker och spel som presenteras i programmet är: Ut ur mörkret av Jan GarnertMonster av Bo ErikssonDen sanna historien om Dracula av Ingmar SöhrmanAtt döda en människa av Björn Hagberg och Martin WidmanDen Svarta Jorden av Timothy SnyderTullarnas Stockholm av Jan BerggrenStockholms historia av Lars Ericson WolkeCastles of Mad King Ludwig av Bezier GamesKampen om Norge av Vega Forlag
Dec 14, 2016
Tryckfrihetens första strider och troll
00:24:40
250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll.

Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet. Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 07, 2016
Bioaktuella Allied berättar kvinnospioneras historia
00:23:58
Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm.

De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv.Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb.Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 30, 2016
Det lär oss Förintelsen
00:24:47
Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.

  Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.
Nov 23, 2016
Operation Barbarossa – världskrigets slaktbänk
00:24:30
Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut?

Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.
Nov 16, 2016
Röde Orm fyller 75
00:24:30
Tobias Svanelid undersöker hur 75-årige Röde Orm påverkat vår bild av vikingatiden, och hur väl bokens bild överensstämmer med forskningens.

För 75 år sedan kom Frans G Bengtssons Röde Orm, en vikingaskröna som direkt skrev in sig i läsarnas hjärta och mer än något annat kommit att påverka vår bild av vikingen. Tobias Svanelid träffar historikern Ulf Zander och arkeologen Birgitta Hårdh för att undersöka Röde Orms betydelse och hur väl bokens bild av vikingatiden stämmer överens med forskningens, 75 år senare. Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 09, 2016
Nya afroamerikanska museet mitt i debatten
00:24:39
Vi besöker nyinvigda afroamerikanska museet i Washington som hamnat mitt i rasdebattens USA. Och uppmärksammar presidentvalet 1932, då USA kom att bli aningen mera svenskt.

Vetenskapsradion Historia besöker nyinvigda museet för afroamerikansk historia och kultur i Washington. Ett museum som landat mitt i debatten kring Trumps rasism, polisvåld mot svarta och medborgarrättsuppropet Black Lives Matter. Det går inte att förstå vad det innebär att vara amerikan utan att känna till den afroamerikanska historien, menar chefskuratorn Rex Ellis.Dessutom om presidentvalet 1932, valet då USA kom att bli lite mera svenskt och då The New Deal skulle få Amerika på fötter efter depressionsåren. Historikern Dag Blanck berättar om valet, och om varför årets presidentval sannolikt också kommer att bli historiskt.Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 02, 2016
När vi kom ut ur mörkret
00:24:32
1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen. Dessutom om det rikssplittrande presidentvalet år 1860.

  Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet. – Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret. Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker. Dessutom om presidentvalet i USA år 1860, då landet stod på randen av ett inbördeskrig. Då som nu präglades valkampanjen av hårda ord, djupa konflikter och ett dramatiskt partikonvent, berättar historikern Dag Blanck.
Oct 26, 2016
När Norden blev europeiskt
00:24:23
Tobias Svanelid undersöker vikingakungen Knut den Stores väg till makten, och hans förvandling av Norden. Dessutom om presidentvalet år 1800, minst lika blodigt som årets.

För exakt 1000 år sedan lades den sista pusselbiten till danske kungen Knut den Stores Nordsjöimperium. Knut, som kom att styra över England, Danmark, Norge och delar av Sverige räknas som den första europeiske regenten i Norden och kom under sina år vid makten att helt omforma delar av Skandinavien. Det var han som förändrade allt, menar historikern Timothy Bolton som skrivit flera böcker om Knut den Store. Han var vikingen som bröt mot normerna!Dessutom om svunna tiders presidentval i USA. I en ny serie berättar historikern Dag Blanck om epokgörande systemskiften i den amerikanska historien, och valet år 1800 markerade en sådan förändring. Liksom årets presidentvalskampanj präglades den av mycket hårda ord och aggressiva motkampanjer.
Oct 19, 2016
Djurskydd och allsångsnationalism under 125 år
00:24:36
Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen.

Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan. Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.
Oct 13, 2016
Sveriges äldsta ansikten och världens första krig
00:24:04
Tobias Svanelid ställer sig ansikte mot ansikte med Sveriges äldsta bevarade ansikten, nyss uppgrävda i Åkersberga. Och så diskuteras frågan när människan för första gången gick ut i krig.

I Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat små keramikfigurer som visar Sveriges äldsta ansikten. Tobias Svanelid reser dit för att ställa sig ansikte mot ansikte med de 4 500 år gamla fynden. De tittar emot oss som de sista resterna efter Nordeuropas stenåldersjägarfolk, berättar arkeologerna Niclas Björck.Dessutom om den aktuella boken Att döda en människa, där författarna Björn Hagberg och Martin Widman letar efter spåren efter världens första krig. Genom seklen har forskare bråkat om när människor började föra krig, och frågan är om arkeologin är tillräcklig för att hitta svaret.
Oct 05, 2016
Kvinnliga pilbågar och krig
00:24:48
Långbågen är på väg tillbaka i rampljuset och Tobias Svanelid diskuterar medeltidsvapnets tjejighet. Dessutom om kvinnans roll i historiens krig, en berättelse som sällan tar plats i historieböckerna.

Intresset för medeltida bågskytte växer i Sverige och Vetenskapsradion Historia testar engelska långbågar vapnet som ansågs omanligt och feminint i medeltidens Europa. Samma tanke lever kvar hos filmhjältinnorna Katniss och Merida och kanske också hos Legolas som alla också strider med bågar, menar Henrik Arnstad, långbågsfantast och initiativtagare till Sveriges första förening för engelska långbågar.Dessutom uppmärksammas aktuella boken Kvinnor i strid, där Anna Larsdotter kartlägger kvinnors deltagande i Europas krig från 1600-talet och framåt. För trots att de officiellt inte fick delta i strid tycks många kvinnor lockats av kriget, som en plats att försörja sig, eller hitta äventyret och friheten.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 28, 2016
Maror och människooffer i Ströja
00:24:27
I östgötska Ströja har människor offrats och invånarna tycks i långa tider haft en stark tro på maran, som red gårdsfolket om natten. Tobias Svanelid besöker utgrävningsplatsen.

Vetenskapsradion Historia återvänder till östgötska Ströja där arkeologerna nu avslutat sin utgrävning. Fynden avslöjar en märklig plats, där människor offrats, hövdingar berusat sig på bolmört och folk varit livrädda för maror som kunde störa nattsömnen. Just marlekorna, en sorts istidsskapade lerföremål som äldre tiders människor använde för att skydda sina hus från maran, är ett fynd som alla vår besökare undrar över, berättar Marta Lindeberg som är en av arkeologerna vid Ströja.Ströja är också platsen där det stora infrastrukturprojektet Ostlänken har tjuvstartat. När det drar igång på allvar kommer det att generera den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia, och Trafikverkets Magnus Djerfsten berättar om vilka förhoppningar man har på det kommande mastodontprojektet.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 21, 2016
200-åriga ångbåten tuffar på
00:24:16
Den första svenska ångbåten provkördes för 200 år sedan, och kom snabbt att revolutionera Sverige. Tobias Svanelid undersöker ångbåtsfenomenet, som än idag lockar mängder av entusiaster.

För 200 år sedan testade ingenjören Samuel Owen för första gången att sätta en ångmaskin på en båt i Sverige. Idag tuffar fortfarande omkring 250 ångbåtar på svenska vatten och yrket ångbåtsmaskinist har blivit ett bristyrke. Tobias Svanelid åker med ångbåten Mariefred för att diskutera ångbåtsfenomenet. Ångan lade grunden för det moderna Sverige, och det var ångbåten, inte tåget som knöt ihop landet, menar Lennart Rydberg, författare till aktuella Med ångbåt från land till stad.Ångbåten var maskinen som på 1860-talet band samman landsbygden runt Mälaren med Stockholm och som efter nedgången på 1900-talet gjort en osannolik comeback. I höst startas till och med den första maskinistutbildningen för större ångmaskiner på över femtio år, ett tecken i tiden att ångan är här för att stanna.
Sep 14, 2016
Historia ska få oss att köpa mer
00:24:45
Tobias Svanelid granskar tendensen att allt fler företag nu vill använda sig av sin egen historia för att stärka sina varumärken.

Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing. För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 07, 2016
Ben Hur tillbaka på arenan
00:24:34
Ben Hur är återigen aktuell på bioduken och Tobias Svanelid granskar filmen och dess föregångare. Dessutom om den romerska vattenorgeln, vars ljud nu återigen går att uppleva.

Ben Hur är ett mediefenomen som fascinerat oss i mer än hundra år. Nu är en ny film aktuell, och Vetenskapsradion Historia granskar den senaste versionen av berättelsen om den judiske prinsen Judah Ben Hur som sätter sig upp mot det Romerska imperiet. Förutom några stigbyglar och alltför pampiga arenor så är det inte så mycket att invända mot när det gäller det historiska, men berättelsens ursprungstema tycks ha gått förlorad, menar antikvetaren Allan Klynne.Idag är det 3D-glasögon som gäller när ny Ben Hur-historia skall skapas. Men det mesta tyder på att den senaste filmen inte blir samma mediehistoriska milstolpe som mastodontfilmen från 1959, superdyra stumfilmen från 1925, teaterversionen från 1899 som fick 20 miljoner amerikaner att köpa biljett och ursprungsboken från 1880 som låg på bästsäljarlistorna i femtio år.Dessutom om den romerska vattenorgeln, som kanske kan ha varit Ben Hurs favoritinstrument. Nyligen gästades Sverige av en av världens få vattenorganister, Justus Willberg, som med sin rekonstruktion av en orgel från 200-talet hoppas kunna återskapa det romerska soundet.Programledare är Tobias Svanelid.
Aug 31, 2016
Bland fiskmånglerskor och roddarmadammer
00:24:25
Glöm hemmafrun! Stormaktstidens kvinnor jobbade minst lika mycket som männen, och var snabba att hävda sin rätt i konkurrensen. Dessutom om 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär.

Stormaktstidens Sverige myllrade av kvinnoarbete på Stockholms gator och torg trängdes månglerskor och sömmerskor, bagerskor och roddarmadammer. Men det är först nu som kvinnornas arbete blivit synligt, genom historikern Sofia Lings kartläggning av 1600-talets jobblinje en tid då mannen formellt var överordnad kvinnan, men där båda könen i praktiken behövde jobba hårt för att överleva. Stockholms kvinnor kämpade precis som männen om att överleva i konkurrensen mellan skrån och branschkollegor, berättar Sofia Ling.Dessutom träffar vi Anders Wahlgren, filmskaparen som fördjupat sig i 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär den mellan drottning Victoria av Sverige och hennes läkare Axel Munthe. Bioaktuella Förbjuden kärlek varvar unika arkivfilmer med nyskriven dialog som kryper kärleksparet inpå livet.Programledare är Tobias Svanelid.
Aug 24, 2016
Sommarläsning och historiska civilisationsbyggen
00:24:36
Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om sommarens bästa historiska böcker, medan spelpanelen återupplever civilisationernas kamp.

I vårens sista Vetenskapsradion Historia tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om de bästa historieböckerna att ta med till hängmattan eller stranden. Hör om snofsiga bödlar, exploderande fartyg och historiens förlorare, och följ spelpanelens drabbningar bland de historiska brädspelen. Till sommaren testas två civilisationsbyggarspel där mänsklighetens hela historia komprimeras ihop på bara två timmar.De böcker och spel som nämns i programmet är:Bödlar. Liv död och skam i svenskt 1600-tal av Annika SandénPestens år. Döden i Stockholm 1710 av Magnus VästerbroRegalskeppet Kronan. Historia och arkeologi ur djupet av Lars EinarssonPyrrhos - segraren som förlorade av Allan KlynneRoten till det onda. Uppdelningen av Mellanöstern 1916-2016 av Ingmar KarlssonHistoria av Marco PranzoThrough the Ages - a New Story of Civilization av Vlaada Chvátil
Jun 22, 2016
Jubileumsfrossa när Svanelid gör sitt 700:e program
00:24:43
Det började i januari 2000 och nu sänder Tobias Svanelid den 700:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - ett jubileumsprogram om fenomenet jubileum.

Vetenskapsradion Historia fyller 700 program och Tobias Svanelid samlar historiker i studion för att diskutera fenomenet jubileum. Sedan religionen mist sin roll i samhället har jubilerandet tagit över funktionen av att vara en återkommande utsiktspunkt mot det förflutna, säger idéhistorikern Magnus Rodell.Men vilka ämnen är det som uppmärksammas av dagens jubileumsindustri, och vilka märkesdagar förbigås med tystnad? Vad lär vi oss av jubileumsåren och hur påverkas forskningen? Och vad berättar jubileumsjournalistiken i Vetenskapsradion Historia om vilken historia som är värd att minnas? Fakta: Vetenskapsradion Historia har sänts i Sveriges Radio P1 en gång i veckan sedan januari 2000 med Tobias Svanelid som programledare för samtliga avsnitt. I juni 2016 sänder han den 700:e upplagan av samma program.
Jun 15, 2016
Operation Barbarossa – världskrigets slaktbänk
00:24:30
Det har gått 75 år sedan världshistoriens största och blodigaste fälttåg och Tobias Svanelid granskar operationer och de tankar om Lebensraum som låg bakom anfallet.

Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 08, 2016
100 år av flaggviftande
00:24:35
Svenska flaggans dag fyller 100 år, och Tobias Svanelid undersöker hur militärens högtid förvandlades till vår egen nationaldag. Dessutom om Sveriges andra katolska helgon - Elisabeth Hesselblad.

1916 inrättades Svenska flaggans dag, med högtidligt firande på Skansen och Stockholms stadion. Vetenskapsradion Historia söker flaggdagens rötter på Skansen och försöker förstå varför dagen förvandlats från en militaristisk och kungahyllande flaggdag till en ambivalent helgdag.Dessutom uppmärksammar vi att Sveriges andra helgon upptas i den katolska kyrkan nu i helgen. Elisabeth Hesselblad var lanthandlardottern från Falun som blev dödssjuk och kom att återupprätta birgittinerorden.Programledare är Tobias Svanelid.
Jun 01, 2016
När kärleken ändrade karaktär
00:24:08
Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Programmet är en repris ifrån augusti 2015.

Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.
May 25, 2016
Drottningholms slottsteater världsunikt hightechspektakel
00:24:44
Slottsteatern på Drottningholm var tidens modernaste multimediascen och är idag ett världsunik kulturarv. Dessutom om de tyska öllagarna från 1516 som fortfarande påverkar vår ölkultur.

Det var tidens mest avancerade teaterscen, som skapade en unik multimediashow och lockade franska kändisskådespelare till Sverige. I år fyller Drottningholms slottsteater 250 år och Tobias Svanelid guidas runt i den världsarvsklassade byggnaden tillsammans med teaterchefen Sofi Lerström och teatertekniker Peter Astor Ögren för att höra om 1700-talets kändisskvaller och testa vind- och åskmaskinerna.Dessutom om de tyska renhetslagarna för öl som i år, 500 år efter införandet 1516, firas stort i Bayern. Visst kan man brygga ett fantastiskt öl enligt de tyska lagarna, men det finns också en massa saker man inte får göra som jag tycker är synd, säger Berit Karlsson på Närke Kulturbryggeri.Tillsammans med humleexperten Else-Marie Strese på Nordiska museet diskuterar hon öllagens historia och hur dess framtid ser ut i mikrobryggeriernas Sverige.
May 18, 2016
När Hess flög till Skottland
00:24:41
Konspirationsteoretiker har mängder av förklaringar till varför Rudolf Hess, Tredje Rikets andre man, flög till Skottland. Vetenskapsradion Historia reder ut teorierna, 75 år efter soloflygningen.

Den 10 maj 1941 flög Nazitysklands ställföreträdande Führer Rudolf Hess till Skottland. Med en självpåtagen mission att mäkla fred mellan Tyskland och Storbritannien kom han att bli en av historiens största och fortfarande olösta gåtor. Det finns en massa berättigade frågor kring den här händelsen, och utifrån dem tror jag att man kan konstruera den ena eller andra teorin utifrån vilket intresse man har, säger Erik Åsard, författare till aktuella Konspirationerna och verkligheten, som behandlar fallet Hess.Vetenskapsradion Historia granskar konspirationsteorierna kring Hess soloflygning, men diskuterar också vad Hess kommit att betyda för dagens högerextrema rörelser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp.Programledare är Tobias Svanelid.
May 11, 2016
Pestens år 1710
00:24:20
Tobias Svanelid letar efter spåren av pestens år 1710, då halva Stockholms befolkning strök med i farsoten. Och så bekantar vi oss med den antike härföraren Pyrrhos - historiens loser.

Det var det kanske värsta året i Sveriges historia, menar Magnus Västerbro, som är aktuell med boken Pestens år Döden i Stockholm 1710.Det började med några enstaka dödsfall sensommaren 1710, där de avlidna visade symptom på pest, och slutade med att nära hälften av Stockholms befolkning dukade under i sjukdomen. Vetenskapsradion Historia berättar om denna sista stora pestepidemi i Sverige, som till en början tystades ned av myndigheterna, och som skulle ställa den rämnande stormakten Sverige på svåra prov.Dessutom hör vi om den antika historiens största loser Pyrrhos. Mannen som drömde om att ta över stafettpinnen efter sin släkting Alexander den Store men som idag bara associeras med sina Pyrrhussegrar de alltför kostsamma framgångarna på slagfältet. Antikvetaren Allan Klynne tecknar nu hans porträtt i en aktuell bok, som också blir en berättelse om den antika världens mörkaste år.Programledare är Tobias Svanelid.
May 04, 2016
Halvmånelägret – jihadistskolan i Berlin
00:24:39
Vetenskapsradion Historia besöker jihadistlägret utanför Berlin där muslimska krigsfångar skulle skolas om till jihadistiska gudskrigare under Första världskriget.

Utanför Berlin utbildades för hundra år sedan tusentals muslimer till att bli jihadistiska gudskrigare. I Första världskrigets Tyskland föddes idén om att skola om muslimska krigsfångar från Frankrike och Storbritannien i syfte att sätta in dessa soldater i striderna i Mellanöstern. Idag grävs fånglägret ut av arkeologer inför byggandet av ett nytt flyktingläger, där människor som flytt, inte minst från dagens jihadister, kommer att hamna. Det är en historisk ironi och en cirkel som sluts på ett sätt så att man nästan blir yr, säger Thomas Kersting, chef för Brandenburgs myndighet för fornminnesvård.Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningen av det så kallade Halvmånelägret, där också Tysklands första moské byggdes, och diskuterar också Första världskrigets tankar på jihad och ideologisk omskolning tillsammans med islamologen Rickard Lagervall och historieprofessorn Klas-Göran Karlsson.Programledare är Tobias Svanelid.
Apr 27, 2016
Påskupproret 1916 – när Irland vaknade
00:24:29
Det var ett militärt fiasko och ett blodigt misslyckande. Men ändå kom Påskupproret i april 1916 tända gnistan till ett självständigt Irland.

Tobias Svanelid reser till Dublin, staden som i år uppmärksammar revolutionsåret 1916, året då en liten grupp irländska revolutionärer gjorde väpnat uppror mot det brittiska imperiet. Och fastän revolutionen blev ett blodigt fiasko kom det snart att bli symbolen för det moderna Irlands uppvaknande. Det var bara en liten minoritet som ville utropa Irland till en självständig republik 1916, men efter påskupproret kom tanken på irländsk självständighet att slå rot, berättar Audrey Whitty vid Nationalmuseet i Dublin.Och efter ett sekel av komplicerande historiska faktorer kan påskupproret nu, 2016, firas bland alla läger i Irland en av de mer absurda utställningarna är konditorutställningen där upprorets ikoniska byggnader och frontalpersoner återskapas som muffins och andra bakverk.
Apr 20, 2016
Järnet – medeltidens svenska exportunder
00:24:36
Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg där världens kanske äldsta masugn lade grunden till medeltidens svenska exportunder - järnet. Programmet är en repris ifrån augusti 20015.

I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg. Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.
Apr 16, 2016
Stockholm före Stockholm
00:24:34
Följ med till vikingarnas, borgbyggarnas och pålspärrarnas Stockholm, tiden innan staden fanns. Och hör kulturkocken Richard Holmgren botanisera i ett historiskt vampyr-kit från 1800-talet.

Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter vad som fanns i Stockholm innan staden grundades på 1200-talet. Tillsammans med arkeologerna Torun Zachrisson och Kerstin Söderlund letar man efter spåren av vikingarnas Stockholm, platsen där vikingaskepp samlades inför vidare färd österut. Bland annat har man hittat en vikingatida guldarmring i närheten av Rörstrands porslinsfabrik, som tycks härröra från tiden då vikingarna reste i dagens Ryssland. Dessutom undersöker man kopplingarna mellan 1000-talets pålspärr vid Norrström, namnet Stockholm och platsen för medeltidens äldsta borg i Gamla Stan.I sista delen i serien om kulturhistoriska myter diskuterar arkeologen Richard Holmgren det historiska fenomenet vampyr-kit en sorts portabla vampyrbekämpningsväskor som ofta är moderna förfalskningar, men som bär på en rik tradition av vampyrism och djävulsfördrivning, med anor till forntidens Tibet.
Apr 06, 2016
Incest – kärlek bestraffad med döden
00:24:17
Bonnie Clementsson har undersökt svenska incestfall under 300 år, för att förstå hur vår syn på sex i familjen förändrats. Och arkeologen Richard Holmgren provar dieten som förvandlar dig till mumie.

Sverige har på 300 år förvandlats från ett land med världens striktaste incestlagstiftningar till ett med de mest liberala. I Vetenskapsradion Historia berättas om tiden då kärleken mellan en man och hans avlidna hustrus syster bestraffades med döden. En tid då Moseboken var svensk lag, och äkta kärlek inte var någon förmildrande omständighet. Det som var logiskt för 1700-talets svenskar, att följa Bibelns ord om synen på sex inom familjen, framstår kanske som barbariskt för oss idag, säger Bonnie Clementsson, som forskar om incestens historia.Dessutom återvänder Tobias Svanelid till arkeologen Richard Holmgrens kulturhistoriska kök för att testa dieten som förvandlar en människa till en mumie. I Japan var fenomenet sokoshinbutsu, självmumifiering, en aktad verksamhet bland landets buddhistmunkar, men idag är sedvänjan förbjuden. Med hjälp av nötter, bark och urushi-té tillagas den livsfarliga dieten.
Mar 30, 2016
Världens första getto 500 år
00:24:26
Det judiska gettot i Venedig grundades för 500 år sedan och Tobias Svanelid reser dit för att utforska platsens historia.

Det judiska gettot i Venedig, hemorten för Shakespeares Shylock, visar sig vara en levande kulturhistorisk tummelplats för Europas och Mellanösterns judiska befolkning, som oftast levde i harmoni med Venedigs kristna befolkning, trots diskrimineringen. Venedigs styrande insåg att de hade stort behov av judarnas karaktäristiska kunnande inom pantlåning och bankväsende, och välkomnade därför judiska grupper från Europas alla hörn, berättar Lena Roos, föreståndare för Forum för judiska studier.I år, under 500-årsmarkeringen, skall gettots historia ställas ut i Dogepalatset, men man skall också sätta upp Shakespeares Köpmannen i Venedig under bar himmel mitt på gettots stora torg. En händelse som syftar till att skapa debatt om dagens europeiska antisemitism.
Mar 23, 2016
Vikingar och zombier granskas
00:24:49
Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.

 Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen. Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti. Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.Richard Holmgrens recept på zombiepulverTillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar. Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol. Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas. Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff. Rosta sedan spindeln (exempelvis en Haitian Brown) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras. Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver. När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden. Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett efterpulver. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade zombiegurka som senare skapade ett bisarrt beteende.   (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)
Mar 16, 2016
Så krymptes huvuden
00:24:42
Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet. Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten. Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar. Stenarna måste ständigt vandra runt så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en plutmun (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals. (lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)
Mar 09, 2016
När sidenvägen gick till Sverige
00:24:45
Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina.

I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur. Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenvägen också kom att förändra vikingatidens kinesiska högkultur, Tang-dynastin, vars föremål just visats i Stockholm.Programledare är Tobias Svanelid.
Mar 02, 2016
Kraftsamling mot kulturarvsförstörelsen
00:24:50
Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet.

Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 24, 2016
Verdun var helvetet på jorden
00:24:12
Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan.

För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 17, 2016
Hugleik äldsta historiska svensken
00:24:24
Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman.

Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien. Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 10, 2016
Spökkommissionen i Panmunjom
00:24:25
Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa.

I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom. Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet, i de personliga möten som skedde mellan svenska och kinesiska handelsmän för nära 300 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid.
Feb 03, 2016
Tordenskiold – sjökrigare och aktuell filmhjälte
00:24:20
Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden.

Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger. I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 27, 2016
Franklinexpeditionens mystiska öde klarlagt
00:25:33
Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan.

I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen. Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 20, 2016
Nu får stormaktspropagandan upprättelse
00:24:03
Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette.

Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse. Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin.Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 14, 2016
Den private Hitler fortfarande onåbar
00:24:39
Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker, och dessutom uppmärksammas den tyska typsnittsstriden som nazisterna satte punkt för för exakt 75 år sedan.

Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig. Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.Dessutom handlar det om den tyska typsnittsstriden som avgjordes för exakt 75 år sedan då beslutade sig Hitler för att avskaffa den klassiska tyska frakturstilen till förmån för det latinska Antiqua-typsnittet. Men trots åtgärden har just frakturerna kommit att associeras med nazismen, och medievetaren Eva Kingsepp förklarar varför.Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 07, 2016
Ceuta – Europas första koloni
00:24:33
Europas väg mot världsherravälde inleddes i Ceuta för 600 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen, men uppmärksammar också initativet som ska få politiker att bry sig om historien.

För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt. Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia.Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer.Programledare är Tobias Svanelid.
Jan 02, 2016
Svenskamerikaner berättar om oss själva
00:24:28
Svenskamerikanerna har blivit populära i Sverige, men kanske handlar det mer om ett intresse för oss själva, än för just svenskamerikaner, menar forskarna.

Vårt intresse för svenskamerikaner har exploderat med tv-serien Allt för Sverige, musikalen Kristina från Duvemåla och aktuella historieböcker. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid går till botten med orsakerna bakom år vurm för släktingarna på andra sidan Atlanten, och vad intresset säger oss om oss själva och dagens Sverige. Allt för Sverige handlar verkligen i första hand om Sverige och om vad svenskhet är, menar historikern Adam Hjorthén, som i tv-serien ser rätt obehagliga försök att ringa in vad som är ett typiskt svenskt utseende.Men han menar också att det uppenbarligen finns ett stort behov hos många att veta mer om sina rötter och sin plats i historien, och att berättelserna om svenskarna som åkte över Atlanten återspeglas i dagens nyhetsrapportering om flyktingar på Medelhavet.I programmet får vi också stifta bekantskap med den superreligiösa svenskkolonin i Bishop Hill, Illinois, där programledaren själv har släkt.
Dec 24, 2015
Dags för årets historiska julklappar!
00:24:30
Spela rollen som Roosevelt eller Stalin, eller läs om stormaktstidens propagandakonstnär eller Gamla Stans råttjakt! Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar.

Dra dig tillbaka med en historiebok under julhelgen, eller samla släkten och återupplev stormaktskonferenserna under andra världskriget. Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar med hjälp av Urban Björstadius och spelpanelen. Hör om böcker, spel och en julskiva som låter dig återuppleva julmusiken såsom den lät på Gustav III:s tid!Böckerna som du hör om i programmet är:Svenskar i krig 1945-2015 av Lars Gyllenhaal och Lennart WestbergBiskopen och korståget 1206 av Jonathan LindströmDe bortglömda av Folke SchimanskiInvandrarna som byggde Sverige av Anders JohnsonDrömmen om stormakten av Börje Magnusson och Jonas NordinGamla Stan - stad i förvandling, Samfundet S:t Eriks årsbok 2015Julskivan heter Gustaviansk Juletid av Berndt MalmrosSpelen som testats heter:Triumph & Tragedy - European Balance of Power, GMT GamesChurchill - Big Three Struggle for Power, GMT Games
Dec 17, 2015
Drottning Kristina åter på bioduken
00:24:31
Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella The Girl King om drottning Kristina. Dessutom uppmärksammas vikingafenomenet Holmgång, som förbjöds för 1 000 år sedan.

Det är svårt att sugas in i berättelsen när man sitter och stör sig på så många saker, menar hon. I Kaurismäkis version har Kristina blivit en känslostormande Ronja Rövardotter som hånglar upp hovdamer och vill dra igång ett stort folkbildningsprojekt i den bonniga stormakten Sverige. Historikern Ann Grönhammars bild av Kristina ser ut på ett helt annat sätt.Dessutom uppmärksammas vikingaduellerna som förbjöds för 1 000 år sedan, holmgången. Religionshistorikern Frederik Wallenstein berättar om holmgångens betydelse för att lösa tvister i den hederskultur som Norden präglades av.Programledare är Tobias Svanelid.
Dec 10, 2015
När ståndsriksdagen försvann
00:24:42
Om dagen då de medeltida stånden avskaffades i Sverige, och om 100-årsjubilerande Svenska Amerikalinjen som blev symbolen för kontakterna mellan Sverige och USA. Programledare är Tobias Svanelid.

I december 1865 röstade riksdagens fyra stånd om att avskaffa sig själva. Händelsen markerar startpunkten för det moderna och demokratiska Sverige, och det definitiva slutet av medeltiden.Historikern Mikael Alm och Tobias Svanelid besöker den gamla tvåkammarriksdagen som såg sitt ljus efter beslutet, huset där Stockholms kammarrätt nu är inhyst. Här pågick ivriga förhandlingar inför omvandlingen, och revolutionära stämningar låg i luften. Men egentligen var ståndsordningen död sedan länge, menar Mikael Alm, som undersöker hur dåtidens samhälle egentligen såg på sin mångsekelgamla uppdelning med adel, präster, borgare och bönder. Dessutom uppmärksammas Svenska Amerikalinjens 100-årsdag och reportern Mats Carlsson Lénart besöker både Kalmar, Göteborg och Varberg i jakt efter spåren av det ikoniska rederiet som en gång var symbolen för kontakterna mellan Sverige och USA.
Dec 03, 2015
Så blev svärd- och sandalfilmen populär
00:24:52
Filmen Gladiator återfödde Hollywoods vurm för antiken, och Tobias Svanelid tar reda på varför. Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro.

Redan vid sekelskiftet 1900 gjordes filmer om Cleopatra och Spartacus. 100 år senare väcktes den insomnade svärd- och sandalgenren till liv igen via filmen Gladiator och sedan dess lever vi i en antik filmrenässans. Historikerna Isak Hammar och Ulf Zander har kartlagt varför vi fascineras av antiken, och hur dagens filmskapare använder gladiatorer, spartaner och kung Artur för att berätta något om vår egen tid.Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Militärhistorikern Gunnar Åselius tycker att Steven Spielbergs spiondrama under brinnande kallt krig fungerar mycket bra.Programledare är Tobias Svanelid.
Nov 26, 2015
Så skall Syriens kulturarv återuppbyggas
00:24:10
IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade.

Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken Vad hade hänt om, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.Programmet är en repris från 30 april 2015.
Nov 19, 2015
Ia Drang 1965 – där Vietnamkriget började
00:24:32
Om de första striderna mellan amerikanska och nordvietnamesiska soldater, och om 1700-talets svenska gråtande officerare.

14 november 1965 stod det första stora slaget mellan amerikanska och nordvietnamesiska styrkor vid Ia Drang. Vetenskapsradion Historia undersöker vad som egentligen hände där, och hur striderna vid Ia Drang kom att påverka resten av Vietnamkriget. Båda sidor betraktade sig som vinnare av slaget, berättar militärhistorikern Gunnar Åselius och menar att det fick konsekvenser för amerikansk och vietnamesisk strategi under hela det följande kriget.Dessutom bekantar sig Tobias Svanelid med 1700-talets gråtmilda svenska officerskår, vars känsloregister var ett helt annat jämfört med dagens militärer. Historikern Hugo Nordland har undersökt hur känslorna styrde 1700-talets befäl och hjälpte dem att uthärda krigets fasor. 
Nov 12, 2015
När Solkungen dog – om analfistlar och inälvor
00:24:39
Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor.

Han har rekordet bland de monarker som regerat längst, och hans regeringstid präglades av lyxigt hovliv och förfinad kultur. Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor. Man hade fått dispens av påven för att få begrava kroppen på tre olika ställen, berättar Béatrix Saule, kurator för den nyinvigda utställningen på slottet Versailles om Solkungens död och begravning.Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach besöker utställningen för att höra detaljerna om slutet för världens kanske mest kände fransman, och Tobias Svanelid diskuterar hans liv och krämpor med historikern Jonas Nordin. En av hans mest berömda krämpor var analfisteln som uppkommit på grund av hans dåliga tandstatus och på grund av ett liv till häst.
Nov 05, 2015
Musse Pigg ska sätta Uppåkra på kartan
00:24:31
Vetenskapsradion Historia besöker Sveriges största och viktigaste järnåldersboplats, som nu kämpar för att hamna i rampljuset.

Med hjälp av Musse Pigg, trollkvinnor och mikrobryggt järnåldersöl vill skånska Uppåkra nu hamna på den arkeologiska besökskartan. Det är en ständig balansgång mellan det fantastiska och det autentiska, menar historikern Stefan Nyzell, som tillsammans med Thomas Småberg undersöker hur Uppåkra kan göra för att bli mer publikt.Platsen har varit känd länge, och de arkeologiska utgrävningarna har lagt i dagen fullständigt fantastiska fynd: ett fornskandinaviskt hednatempel, mängder av praktföremål och nu senast en ugn som kan ha använts för lokal ölframställning. Men kanske på grund av att Uppåkra ligger nära Lund och Malmö är platsen fortfarande påfallande okänd, i jämförelse med vikingarnas Birka, som ju ligger nära Stockholm.Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker de fyndrika åkrarna och Historiska museet i Lund för att träffa arkeologerna Sofia Vinge, Jerry Rosengren och Jan Apel i syfte att förstå mer om platsen, men också hur den kan presenteras för en allt mer kräsen publik.
Oct 29, 2015
Svenska Pommern en 200-årig integrationspolitisk dröm
00:24:22
I Svenska Pommern uppstod en kulturell smältdegel som kan lära oss om vad begreppet "svensk" en gång var. Och vid Agincourt vann England sin blodigaste seger för 600 år sen, hyllad av Shakespeare.

I Svenska Pommern uppstod en svensk-tysk blandkultur som präglade den svenska historien under nära 200 år. Men när området förlorades 1815 dog också insikten om att svenskhet inte behöver handla om språk eller etnicitet, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors. Här uppstod en hybridkultur som krossades för 200 år sedan, när Sverige förlorade sin sista besittning i Tyskland.Vetenskapsradion Historia berättar Pommerns historia, men också hur det kommer sig att pomrare idag minns svensktiden med ett romantiskt skimmer, medan svenskarna inte bryr sig alls.Dessutom förklarar historieprofessorn Dick Harrison hur ett 600 år gammalt slag i Frankrike fortfarande kan slå an en sträng i engelska hjärtan. Slaget vid Agincourt var ett av medeltidens blodigaste, förevigat genom Shakespeares Henrik V, och långbågarnas kamp mot plåtriddarna har fascinerat omvärlden i hundratals år.Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 22, 2015
Öländska korstågsbönder först i Estland
00:24:33
Striden om estlandssvenskarnas ursprung har pågått i hundra år, men nu menar arkeologen Jonathan Lindström att han hittat nya bevis för när de första svenskarna kom till Estland.

Det var öländska bönder som följde med på ett danskt korståg 1206 som var de första permanentboende svenskarna i Estland. Det menar arkeologen och författaren Jonathan Lindström, aktuell med boken "Biskopen och korståget 1206", som påstår sig kunna ge estlandssvenskarna en betydligt mer exakt ursprungshistoria. Det handlade om 40 bondfamiljer från norra Öland som flyttades över som kristna kolonisatörer av den danske ärkebiskopen, i syfte att pacificera de hedniska esterna, säger han till programledaren Tobias Svanelid när de träffas i estniska Hapsal centralorten för de gamla estlandssvenska bygderna.Men Jonathan Lindströms teorier står inte oemotsagda. Den senaste tidens arkeologiska undersökningar tyder på att det snarare rör sig om en betydligt äldre, och spontan, bondekolonisation, av skandinaviska folk till Estlands kustområden. De första skandinaverna eller svenskarna i Estland torde snarare ha kommit för omkring 2 000 år sedan, menar arkeologiprofessorn Anders Kaliff, vid Uppsala universitet.
Oct 15, 2015
Vinlandskartan femtioårigt debattämne
00:24:21
Om den världsberömda äldsta kartan över Amerika, som många forskare hävdar är en förfalskning, och om ekonomernas behov en historielektion i spåret av den senaste finanskrisen.

För exakt femtio år sedan presenterades Vinlandskartan för en förbluffad allmänhet kartan, som påstods vara världens äldsta avbildning av Amerika, men som allt sedan starten varit hett omdebatterad inom forskningen. Idag lutar de flesta åt att det är en förfalskning. Vetenskapsradion Historia berättar om kartans historia, men också om alla de andra, säkrare, vetenskapliga bevis som nu ställt det utom allt tvivel att vikingarna, snarare än Columbus, var första européer i Amerika. Det finns egentligen ingen information på Vinlandskartan som tillför något om vår kunskap om nordbornas kolonisation av Vinland, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.Dessutom om ekonomernas historiesyn, som nu kritiseras av idéhistorikern Simon Larsson. Det här tänket, att historien går i cykler, och att man kan lära av tidigare kriser, stämmer dåligt överens med en humanistisk tidsuppfattning, menar han.Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 08, 2015
Tredje rikets knarkande granskas
00:25:02
En ny tysk bok granskar för första gången Tredje rikets drogberoende, från Führerns knarkande till hans soldater på speed. Och kändisförfattaren Antony Beevor får nu kritik av en svensk kollega.

Hitler var beroende av sin livläkare, som gav honom mängder av narkotiska preparat, och blitzkrigssoldaterna knaprade 35 miljoner speedtabletter under invasionen av Frankrike 1940. I den nyutkomna boken Der Totale Rausch, Det totala ruset, ger författaren Norman Ohler för första gången en samlad bild av knarkandet i Tredje riket. Mycket tyder på att Hitler var gravt drogpåverkad under flera avgörande beslut under kriget, säger han, och får medhåll av medicinhistorikern Peter Steinkamp som undersökt de tyska soldaternas intensiva användande av pervitin, en variant av crystal meth.Dessutom får nu den kände militärhistoriska författaren Antony Beevor kritik för att hans senaste bok om Ardenneroffensiven lutar sig alltför tungt mot amerikanska källor, och dessutom innehåller många felaktiga detaljer. Det menar författarkollegan Christer Bergström, som själv skrivit en bok om striderna i Ardennerna.Programledare är Tobias Svanelid.
Oct 01, 2015
Det farliga mellanölet fyller 50
00:24:50
Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria.

För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur. Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet. När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastronom och kulturhistoriker som berättar om mellanölets historia och dess smakmässiga förtjänster.Ölsorterna som Edward Blom och Tobias Svanelid testar i programmet är: TT Original LagerMariestads ContinentalPilsner UrquellGuinness DraughtBedarö BitterCamden Pale AleOPA Session IPAMohawk Anything Gose
Sep 24, 2015
Nazistiska och stormaktssvenska bokstölder kartläggs
00:24:40
Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland.

Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld. Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.
Sep 17, 2015
Stenålderskavalkad från Baskien till Stonehenge
00:24:33
Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder.

Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt Superhenge, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av grottmålningarna vid Lascaux för vår förståelse av det mänskliga psyket och människans kreativa utveckling. Målningarna återupptäcktes för exakt 75 år sedan, men fortsätter att gäcka forskarna.
Sep 10, 2015
Romskt läger grävs ut
00:24:34
Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet.

Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena. Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer.
Sep 03, 2015
När kärleken ändrade karaktär
00:24:08
Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför.

Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.
Aug 27, 2015
Järnet – medeltidens svenska exportunder
00:24:36
Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet.

I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg. Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.
Aug 20, 2015
Ni-reformen hatad av folket
00:24:31
Ni-reformen 1865 var allt annat än populär, och kol 14-metoden har skapat möjligheter och nya utmaningar för arkeologer.

För 150 år sedan bestämde dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt att titlarna skulle läggas bort på hans departement. Gripenstedts tilltag var ett av flera i dåtidens försök att få till stånd en ni-reform, som skulle lindra svenskarnas titelsjuka, men niandet blev aldrig särskilt populärt i bredare kretsar. Det handlade ju om ett niande från överheten till underklasserna, ett auktoritärt ni, menar språkhistorikern Viveka Adelswärd. Men idag är niandet åter på frammarsch, påhejad av en ökande okunskap kring niets auktoritära historia. Dessutom i Vetenskapsradion Historia om arkeologernas älsklingsverktyg, kol 14-dateringar en teknik som såg dags ljus för 75 år sedan. Idag är möjligheten att datera arkeologiska fynd med hjälp av den radioaktiva isotopen kol 14 en självklarhet, men bland många arkeologer finns en bristande förståelse för vilka fallgropar som lurar med tekniken, och som bland annat gör att nu levande fiskar tycks vara 2000 år gamla enligt kol 14-analyser. Det menar arkeologerna Gunilla Eriksson och Kerstin Lidén vid Stockholms universitet. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 26 februari 2015.
Aug 08, 2015
Ung kvinna söker
00:24:12
Kontaktannonsen avslöjar hur vår syn på den ideala kvinnan och mannen förändrats, och historiska äktenskap var mer kärleksfyllda än vad man tidigare trott.

I hundra år var kontaktannonsen ett viktigt verktyg för att hitta den rätta, men hur annonsen utformades och vem man sökte har förändrats genom decennierna. Framåt 1960-talet så handlar det mer om att hitta någon att dela intressen och livsstil med, medan det tidigare främst handlat om att hitta någon att dela försörjningsbördan med, säger Josefin Englund som studerat kontaktannonsens historia. Dessutom kartläggs historien om hur synen på kärleken och äktenskapet förändrats från 1700-talet till 1800-talet. Historikern Brita Planck har studerat adliga memoarer och kärleksbrev och menar att kärleken alltid ansetts viktig för att ett äktenskap skulle bli lyckligt, men att kärleken förändrats från stormande känslosvall till ett vi-fokus. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 12 februari 2015.
Aug 01, 2015
1915
00:24:24
Andra delen i Peter Englunds första världskrigsserie berättar om begynnande krigströtthet, och krigets musik ville få massorna att glömma eländet.

1915 förbyttes entusiasmen mot en begynnande krigströtthet, och i sin aktuella bok Stridens skörhet och sorg 1915 låter Peter Englund människorna som upplevde detta krigsår komma till tals. Andra delen av hans planerade fembandsverk om första världskriget är en berättelse om hur soldater och civila nu börjar ifrågasätta krigets meningsfullhet. Det mörka 1900-talets DNA finns i det första världskriget, och ska vi förstå det så måste vi börja där, säger han. Dessutom kartläggs musikens betydelse under samma krig. Historikern John Mullen har gått igenom 1200 populära brittiska slagdängor från tiden, som ömsom tröstade sin publik, ömsom fick den att skratta. Han visar också hur tyskfientliga sånger eller sånger som uppmanade unga pojkar att dö för kung och fosterland aldrig fick något större genomslag. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 5 februari 2015.
Jul 25, 2015
Krigarens förvandlingar
00:24:16
Om hur människor blir mordmaskiner och varför en 100-årig grovt rasistisk film är en av USA:s populäraste.

I alla tider har