Konflikt

By Sveriges Radio

Listen to a podcast, please open Podcast Republic app. Available on Google Play Store.


Category: News

Open in Apple Podcasts


Open RSS feed


Open Website


Rate for this podcast

Subscribers: 365
Reviews: 0

Description

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin. Vi knyter ihop världspolitik och svensk vardag. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Episode Date
Möjligheter och konflikter när Grönlands is smälter
00:56:02
När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande?

När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?Programledare: David Rasmusson david.rasmusson@sverigesradio.seReporter: Samuel Larsson samuel.larsson@sverigesradio.seTekniker: Brady JuvierProducent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se
Jul 01, 2022
Så förändrade kriget i Ukraina Sverige
00:55:51
Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt.

I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.Programledare: Robin Ohlinrobin.ohlin@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.se
Jun 24, 2022
Så skapar Putins krig svält och nya konflikter
00:55:59
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.

Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se
Jun 18, 2022
Putins krig kan bli vägskäl för klimatet
00:56:13
Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?

Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Jun 10, 2022
Spioneri och stormaktskamp på havets botten REPRIS
00:54:55
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.

Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens NyheterProgramledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Jakob Lalér
Jun 03, 2022
Dialog eller gummikulor när upplopp rasar
00:56:11
Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?

Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt varför?Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner? Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen M, KD, SD och L har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005 Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mflReportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena BjörkProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
May 27, 2022
Det ekonomiska vapnet mot Putin
00:55:33
Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?

Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.  Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi. En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja  berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som  Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar. Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
May 20, 2022
Natos demokratiproblem
00:55:13
I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot?

Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågorProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seReportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril EskiTekniker: Lisa Abrahamsson och Martin SeipelProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
May 13, 2022
Spelet om oljan i Ukrainakrigets spår
00:55:49
Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?

Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström Tekniker: Elin HagmanProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
May 06, 2022
Putins krig splittrar fredsrörelsen
00:55:11
I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu?

Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska FredsProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seReporter: Caroline Salzinger och Simon MoserTekniker: Stina Fagerberg och Alma SegeholmProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Apr 29, 2022
Att riskera att dö för sitt land
00:56:10
Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid?

Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren Tekniker: Karl Björnsson, Tim KellermanProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Apr 22, 2022
Knark, korruption och maffia i Nederländerna (Repris)
00:55:06
Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?

Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i LeidenProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reporter: Paloma VangreechaProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg
Apr 15, 2022
Flyktingarna Europa vill och inte vill ha
00:55:26
Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr.

Medverkande: Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär, Bingo Rimér, fotograf och influencer, Julia Franzen, dokusåpadeltagare och influencer, Joakim Silén, volontär, Paula Barrachina, kommunikationschef UNHCR Libanon, Peter Gatrell, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Simon Moser, Firas Jonblat Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Apr 08, 2022
Konspirationsteorin i franska valrörelsen
00:55:58
Om konspirationsteorin "det stora utbytet", som föddes i Frankrike, inspirerade högerextrema terrorister i världen och nu håller på att normaliseras på hemmaplan med presidentkandidaten Éric Zemmour.

Medverkande: Jean-Yves Camus, statsvetare med fokus på högerextrema rörelser och partier som leder l'observatoire des radicalités politiques vid Fondation Jean Jaurès i Paris, Sylvain Marcelli och Emmanuel Tafarelli, Zemmouranhängare, Patrick Mueller, Zemmouranhängare, Anthony och Julien, Zemmouranhängare, generation Z, Morgan Finnsiö, stiftelsen Expo, Andreas Önnefors, idéhistoriker, Serpil Temiz Unvar, mamma till Ferhat som dödades i ett terrordåd i tyska Hanau, Abel Mestre, politikreporter på tidningen Le Monde, specialiserad på bla högerextrema partier i FrankrikeProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReporter: Paloma VangpreechaTekniker: Ludvig WidmanProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Apr 01, 2022
Putins vänner i världen
00:56:05
Väst står enat i sitt fördömande av Putins krig i Ukraina. Men runt om i världen är bilden en annan. Flera inflytelserika länder vill inte riskera sina goda relationer med Ryssland.

Medverkande: Jan Eliasson, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, Jude Blanchette, Kinakännare vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, Tong Zhao, tankesmedjan Carnegie i Peking, Alexander Gabuev, tankesmedjan Carnegie i Moskva, Arun Mohan företagare Delhi, Shyam Saran, tankesmedjan Center for Policy Research i New Delhi, Jitendra Nath Misra professor vid Jindal School of International Affairs, Thitinan Pongsudhirak, docent vid Chulalongkorn University i Bangkok, Kantathi Suphamongkhon, Thailands tidigare utrikesminister, William Gumede, docent vid University of the Witwatersrand i Johannesburg.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Björn Djurberg, Naila Saleem, Arnab Dutta, Peder Gustafsson, Yasmin Coles Tekniker: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Mar 25, 2022
Putins motstånd inifrån
00:56:05
I skuggan av Rysslands krig i Ukraina dras tumskruvarna åt på hemmaplan. Protester slås ner. Människor flyr. Samtidigt sipprar missnöje ut från eliten med band till Putin. Går det att skönja sprickor?

Medverkande: Pavel Chupronov, rysk oppositionspolitiker och aktivist som sökt asyl i Sverige, människor som demonstrerat mot Putin och kriget i Ryssland, boende i den ryska staden Novozybkov, Michael Rochlitz, Rysslandskännare och professor i ekonomi vid universitetet i Bremen, Roman Anin, ledande rysk grävjournalist, Daria Rudneva, rysk matematiker som protesterar mot kriget i Stockholm Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seReportrar: Robin Olin, Johanna Melén och Stephanie ZakrissonTolk: Alona Krantz ForsTekniker: Elin Hagman och Victor UbeiraProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Mar 18, 2022
Putins kärnvapenhot skakar världen
00:56:08
Putins signaler om att han är beredd att använda kärnvapen har fått en gammal fruktan att återuppstå. Hur allvarligt ska vi ta hoten från Ryssland och är världen på väg mot en ny kärnvapenålder?

Medverkande: Toshiyuki Mimaki, Hiroshimaöverlevare, Pavel Podvig, forskare vid FN:s institut för nedrustningsforskning, Pavel Felgenhauer, militäranalytiker och kolumnist på tidningen Novaya Gazeta, Henrik Nerlund, arkitekturhistoriker, Vendela Englund Burnett, ordförande för Läkare mot kärnvapen, Inna Sovsun, parlamentsledamot Ukraina, Mariana Budjeryn, forskare vid Harvard-universitetet, Hans Kristensen, direktör vid Federation of American Scientists, Setsuko Thurlow, organisationen ICAN.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Maria Ridderstedt, Firas Jonblat Tekniker: Tobias CarlssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Mar 11, 2022
Ukraina och drömmen om Väst
00:56:09
Ukrainas väg västerut har varit krokig, men ändå tydlig. Krossar Putin nu det ukrainska folkets drömmar om Väst, eller blir den ryska invasionen det som gör att de faktiskt förverkligas?

Medverkande: Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet, Yuri Drapchuk, ukrainsk musiker, Agata Szymanska, handläggare på programmet för jämställdhet, Folke Bernadotteakademin Khrystyna Brodych, Kievbo , samt flera flyende ukrainare och polska frivilliga.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReporter: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Mar 04, 2022
Putins invasion i Ukraina enar Nato
00:55:22
Försvarsalliansen har ifrågasatts, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Nato-länderna stått skuldra vid skuldra. Men finns spänningarna och orosmolnen kvar under den nu enade ytan?

Medverkande:  Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, Adam Sonnich Meinertz, Afghanistanveteran, Leonard Schuette, doktorand Maastrichts universitet, Jean-Marie Bockel, f.d. vice försvarsminister Frankrike, Pierre Morcos, fransk nato-expert, Agoston Mraz, tankesmedjan Nezopont, Tamás Csiki Varga, ungersk försvarsforskare, Gunilla Herolf säkerhetsanalytiker, Wess Mitchell f.d. biträdande utrikesminister USAProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg Andreas Liljeheden Filip KotsambouikidisTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Feb 25, 2022
Antivaxxarnas politiska kraft
00:55:00
Konflikt följer proteströrelsen mot vaccintvång som lyckats lamslå städer, få antietablissemangspolitikers stöd och blivit grogrund för radikalisering och våld.

Medverkande: Thomas Hofer, österrikisk politisk rådgivare vid EAPC, Michael Schneidlitz, generalsekreterare för det österrikiska högerpopulistiska partiet FPÖ, Olivier Costa, fransk statsvetare vid Sciences Po i Paris, Alexandre Holroyd, fransk parlamentariker för partiet La République en Marche, Hannah Pollack Sarnecki som forskar om politiskt motiverad extremism på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Sebastian Hellmeier på Social Science Center i Berlin mflProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seReportrar: Caroline Salzinger, Paloma Vangpreecha, Francois-Xavier Le GrandTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seKonflikt podden där världspolitik möter svensk vardag.
Feb 18, 2022
När ett virus splittrade Norden
00:56:12
Norden skulle bli världens mest integrerade region. Men när covid-19 kom höll inte samarbetet för trycket. Blir allt som vanligt när coronapandemin är över, eller håller Norden på att glida isär?

Medverkande: Malin Biller, serietecknare, Anders Ljunggren, ordförande Stockholmsavdelningen av föreningen Norden, Linus Eriksson, vd Öresundsbron, Ole Jörgen Lind, butikschef på Maximat på Nordby, Kent Hansson, kommunalråd i Strömstad (S), Johan Strang, Nordenforskare Helsingfors universitet, Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden i SverigeProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReporter: Carina HolmbergTekniker: Josef ReinholdProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Feb 11, 2022
Putins dolda drivkrafter
00:55:37
I det spända säkerhetsläge som uppstått mellan Ryssland och väst blickar Konflikt tillbaka på Vladimir Putins 20 år vid makten för att bättre förstå vad som driver honom.

Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, boende i Brjanskregionen i Ryssland och Mariupol Ukraina, Pavel Chupronov, demokratiaktivist, Aleksej Knedlyakovsky och Lusine Djanyan, konstnärer och medlemmar i Pussy RiotProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.se Reportrar: Johanna Melén och Paloma VangpreechaTekniker: Christer Tjernell och Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Feb 04, 2022
Kinas makt över sporten
00:55:55
Om OS i Peking som kantats av politiska kontroverser och krav om bojkott. Kinas makt i sportens värld är stark, kan en försvunnen tennisspelare och frispråkiga basketspelare ändra på det?

Medverkande: Mattias Björnstedt, ordförande Svenska Tibetkommittén, Dhondup Wangchen, dokumentärfilmare, Peter Reinebo, verksamhetschef SOK,  Yaqiu Wang, Human rights watch, Sofia Arvidsson, f.d. tennisspelare, Mark Dreyer, sportjournalist, Yao Ming, f.d. basketspelare.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.seReporter: Cecilia Khavar cecilia.khavar@sr.seReporter: Björn Djurberg bjorn.djurberg@sr.seTekniker: Elin Hagman
Jan 28, 2022
Ryska legosoldater stör Sverige
00:55:59
Legosoldater från den ökända ryska Wagnergruppen har anlänt till Mali, där svenska soldater finns på plats sedan många år. Hur ska Sverige agera nu? Stanna eller lämna?

Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Yvan Guichaoua, Sahelexpert, Etienne Du Peyroux, general i Barkhanestyrkan, Fabrice och Francois, soldater i Barkhanestyrkan, boende i Timbuktu och Bamako, Jelena Aparac, FN-rapportör om legosoldater, Ruslan Leviev, från det ryska grävnätverket Conflict Intelligence Team, Irina Filatova, professor vid Higher School of Economics i Moskva, Hans Wallmark (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Joar Forsell (L) mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReportrar: Maria Georgieva, Manon Laplace, Carol Valade, Mats Eriksson Tekniker: Lisa Abrahamsson
Jan 21, 2022
Dansk Folkepartis kollaps
00:56:09
Bittra interna strider och usla opinionssiffror skakar Dansk Folkeparti, Sverigedemokraternas systerparti och förebild. Partiet som i decennier format dansk politik kämpar nu för sin överlevnad. Men har de egentligen segrat sig till döds?

Medverkande: Erik Holstein, politisk analytiker, Altinget, Søren Espersen, politiker, Dansk Folkeparti, Aalaa Aldyab, student, Jens Asmundsen, korvförsäljare,  Thies Mathiasen, politiker, Dansk Folkeparti, Torbjørn Fristed, före detta politiker, Dansk Folkeparti, Mattias Karlsson, internationell sekreterare, Sverigedemokraterna.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReporter: Paloma Vangpreecha paloma.vangpreecha@sr.seProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.seTekniker: Elin Hagman
Jan 14, 2022
Coop och piraterna från öst (REPRIS)
00:55:08
Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning. Programmet sändes första gången 28 augusti 2021.

Medverkande: Anna Wennerstrand, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, Marcus Murray, grundare Truesec, Staffan Truvé, teknikchef och grundare av Recorded Future, Dmitry Smilyanets, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, Eduard Rubin, ukrainsk IT-analytiker, Denys Smyrnov och Anatolij Kotjetov, på Sigma Software i Ukraina, David Lindahl, IT-säkerhetsexpert på FOI. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reporter: Fredrik Wadström Tekniker: Susanne Martinsson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Jan 08, 2022
Jakten på partyknarkarna (REPRIS)
00:55:08
Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar? Det här programmet sändes första gången 13 november 2021.

Medverkande: Anders, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i MarseilleProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg Tekniker: Lisa Abrahamsson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se 
Jan 01, 2022
Julspecial: Ett år av mysterier
00:55:07
Konflikt blickar tillbaka på ett år då rykten och misstankar florerat om att Sars-cov 2 kom från ett labb i Wuhan, då politiker åter seriöst började diskutera UFO:n och när frågetecknen hopat sig kring Havannasyndromet.

Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seTekniker: Gardar Hansen
Dec 23, 2021
I IS-svenskarnas fotspår
00:54:38
Cecilia Uddén och Revend Shexo åker på en unik resa och möter några av de sista IS-svenskarna som är kvar i Syrien och summerar de juridiska, politiska och moraliska dilemman som de gett upphov till.

Medverkande: Abdulkarim Omar, utrikesminister i det kurdiska självstyret, "Lösgodis", IS-kvinna i Roj-lägret, "Marwa", IS-kvinna i Roj-lägret, Patricio Galvez, morfar som räddade sina 7 föräldralösa barn från Al-Hol, Ammar, kille i rehabiliteringscentret Houri, "Bassam", pojke i rehabiliteringscentret Houri, Suli, pojke i rehab-centret Houri, Khadija, föreståndare för rehab-centret Houri, "Ahmed", IS-fånge från Sverige, "Nadim", IS-fånge från SverigeProgramledare/producenter: Cecilia Uddén och Revend ShexoMed hjälp av: Anja Sahlberg och Robin OlinTekniker: Elin Hagman
Dec 17, 2021
Knark, korruption och maffia i Nederländerna
00:55:06
Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?

Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i LeidenProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reporter: Paloma Vangreechapaloma.vangreecha@sr.seProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg
Dec 10, 2021
Spioneri och stormaktskamp på havets botten
00:54:55
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst?

Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens NyheterProgramledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Jakob Lalér
Dec 03, 2021
Värdet av en kvinnas kropp
00:56:05
Bakom debatten om förlossningskrisen finns många kvinnor som tvingas leva begränsade liv på grund av att deras underliv trasats sönder. Och hjälp har varit svår att få. Varför är det så?

Medverkande: Soledad Alarcón, barnmorska, Camilla och Nilo som fick svåra skador i underlivet i samband med förlossning, Eva Uustal, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping, Anna Larsson, svensk kvinna i Bryssel, Anna Roy, fransk barnmorskaProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Paloma Vangpreecha, Andreas Liljeheden, Anja SahlbergTekniker: Elin HagmanProducent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se 
Nov 26, 2021
PODDTIPS: P1:s Mellanösternpodd om Saddam Hussein
00:01:01
Vi på Konflikt vill tipsa om två avsnitt av P1:s Mellanösternpodd om hur Saddam Hussein styrde Irak med järnhand. Hör om krigen, gasattackerna, livet i gyllene palats och om Saddams brutala slut.

Podden för dig som vill veta allt om Mellanöstern. I P1:s Mellanösternpodd intervjuar Johar Bendjelloul Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot. 
Nov 22, 2021
Mysteriet bakom Havannasyndromet
00:55:13
Efter att flera amerikanska agenter och diplomater på uppdrag utomlands fått oförklarliga symptom uppges många vara livrädda. Det talas om "attacker" och politikerna pekar mot Ryssland. Men tänk om allting bara är hjärnspöken?

Medverkande: Adam Entous, journalist på tidskriften Newyorker, James Giordano, professor i neurologi på Georgetown-universitetet i Washington, Jack Matlock, tidigare ambassadör i Moskva, James Lin, forskare vid universitetet i Illinois, Catherine Warner, diplomat på det amerikanska konsulatet i Guangzhou i Kina, Douglas Wise, CIA-veteran, Suzanne O'Sullivan, läkare vid det ledande brittiska neurologisjukhuset National Hospital for Neurology and Neurosurgery i London, Robert Bartholomew, medicinsk sociolog på Auckland-Universitetet och en av de mer citerade forskarna kring "mass psychogenic illness", som också skrivit en bok om Havannasyndromet, Mitchell Valdes-Sosa, kubansk doktor i neurologi, Andrej Soldatov, en av Rysslands främsta experter på rysk underrättelsetjänstProgramledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reportrar: Lotten Collin och Johanna MelénTekniker: Lisa Abrahamsson
Nov 19, 2021
Jakten på partyknarkarna
00:56:17
Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar?

Medverkande: Anders, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i MarseilleProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg Tekniker: Lisa Abrahamsson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se 
Nov 12, 2021
Överfulla fängelser och stärkta gäng (REPRIS)
00:56:17
Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk. (Återutsändning från den 18 september)

Medverkande: Markus Winberg, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, Athos Vieira, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, Kenneth Gustafsson, fd chef för Kumlaanstalten, Eva-Mi Gullbransson från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, "Mahad", tidigare nätverksmedlem, Morgan Johansson, justitieminister, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.Programledare: Robin Olin Producent: Lotten Collin
Nov 05, 2021
Kinas smutsiga kärlek till kol
00:56:13
Kommer Kina rädda världen eller elda upp den med kol? Xi Jinping lovar att sluta bygga kolkraftverk utomlands men öppnar nya kolgruvor på hemmaplan. Vi besöker kolrushen i Inre Mongliet och gör nedslag i Bosnien och Zimbabwe för att förstå ifall resten av världen kan påverka Kinas klimatpolitik.

Lastbilschaufförerna Zang, Han och Song, Ordos, kolspeditören Jing Hui, Ordos, Li Danqing, Greenpeace, Peking, Denis Zisko, Tuzlas center för ekologi och energi i Tuzla, Melania Chiponda, klimataktivist och doktor i utvecklingsstudier i Harare, Lauri Myllyvirta, Center for Energy and Clean Air i Helsingfors, Howey Ou, kinesisk klimataktivist i London. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsamboukidis och Hanna Sahlberg Tekniker: Brady Juvier
Oct 29, 2021
Batteriboomens baksida – den vilda jakten på kobolt
00:56:23
Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar.

Jesper Wigardt, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, Emma Nehrenheim, miljöchef på Northvolt, Denise Maheho, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, Lauren Armistead, expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, Per-Erik Lindvall, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, Hanna Råman, boende i Vittangi, Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, Ulf Widman, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, Hans-Peter Karlsson, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, Per Andersson, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, Gerard Barron, VD på The Metals Company, Helen Scales, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss.
Oct 22, 2021
Sveket mot Afghanistans kvinnor
00:55:31
Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse.

Medverkande: "Kobra", syster till "Sima", som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september, Zeytun, Gulalai, Nazia, kvinnor som bor i Helmandprovinsen, Deepa Kumar, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan, Rada Akbar, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist, Sohaila Haidari, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin anja.sahlberg@sr.se lotten.collin@sr.se Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson
Oct 15, 2021
Ryska agenter och stormig storpolitik
00:55:52
Konflikt gör en resa i Tjeckien som står och väger mellan öst och väst. Vi följer spåren från sprängda vapendepåer och en portfölj med giftet ricin till hemliga ryska spioner. Alexander Petrov och Ruslan Boshirov anklagas för att ha försökt mörda Sergei Skripal och nu misstänkts de också för att ha sprängt en tjeckisk vapendepå. Vi nystar också i Kinas inflytande i tjeckisk politik.

Medverkande: Ondrej Kolar, borgmästare i Prags sjätte distrikt, Ondrej Havránek, advokat vars pappa dog när vapendepåer sprängdes i Vrbtice 2014, Vojtech Bohac, tjeckisk journalist, Vit Vojta, tjeckisk sinolog, Martin Hala, kinaforskare på Karlsuniversitetet i Prag, Zuzana Majerova Zahradnikova, partiledare för ytterhögerpartiet Trikolóra, Ivan Bartos, partiledare för tjeckiska Piratpartiet Programledare och producenter: Ivar Ekman och Robin Olin ivar.ekman@sr.se robin.olin@sr.se  Tolk: Kristina Kubcová, tjeckisk journalist  Tekniker: Lisa Abrahamsson och Christer Tjernell
Oct 08, 2021
Med aktier som vapen mot storbolagen
00:55:32
Fredsaktivister och miljökämpar utmanar nu storbolagen på deras egen spelplan. Men går det att förändra världen genom att köpa aktier? Hör riskkapitalisterna, pensionärskrigaren - och finansmannen som bytte sida. Del 2 i vår serie om slaget om kapitalismen.

Medverkande: Elisabeth Dahlerus Dahlin, pensionär och miljöaktivist, Agnes Hellström, ordförande i organisationen Svenska Freds, Christer Gardell, riskkapitalist och grundare av aktivistfonden Cevian Capital, Sophie Nachemsson-Ekwall, civilekonom och forskare på Handelshögskolan, Marco Taricco, grundare av aktivistfonden Bluebell Capital, Jacob König, projektledare på Fair Finance Guide. Programledare: Robin Olin Producent: Lotten Collin Tekniker: Sandra Pettersson
Oct 01, 2021
Flykten från Afghanistan
00:55:42
Konflikt gör en resa från Afghanistan, där hungersnöd och rädsla nu breder ut sig, längs en flyktväg mot EU där gräns efter gräns är stängd.

Medverkande: Haji Nader och Mahnaz, invånare i Mazar-e-Sharif, Ahmed, Kabulbo som flytt till Tadzjikistan, Kalina Czwarnog från den polska hjälporganisationen Fundacja Ocalenie, Bogdana Bogdan, invånare i polska gränsbyn Krynki, Ruben Andersson,  professor i socialantropologi på universitetet i Oxford, Juma Lomani, hazaraktivist i Stockholm, Brian Castner, krigsbrottsutredare på Amnesty International mfl Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reportrar: Nanna Muus Steffensen, Johanna Melén, Lubna-El-Shanti, Naila Saleem Tekniker: Mariette Parling Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Sep 24, 2021
Överfulla fängelser och stärkta gäng
00:56:17
Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk.

Medverkande: Markus Winberg, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, Athos Vieira, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, Kenneth Gustafsson, fd chef för Kumlaanstalten, Eva-Mi Gullbransson från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, "Mahad", tidigare nätverksmedlem, Morgan Johansson, justitieminister, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet. Programledare: Robin Olin Producent: Lotten Collin
Sep 17, 2021
Förlorade liv i kriget mot terrorismen
00:57:46
Om frihet och flykt, förlorade år på Guantánamo och ett USA i förfall. Konflikt möter människor vars liv präglats av 20 års krig mot terrorismen.

Medverkande: Adil Hakim, oskyldigt anklagad som fängslades 4,5 år i Guantánamofängelset, Kavser, Adels syster, Sabin Willet, Adels advokat, Tomas Lindstrand, åklagare, Elliot Abrams, neokonservativ politiker var en högt uppsatt tjänsteman på det nationella säkerhetsrådet under president Bush, George Packer, amerikansk journalist och författarem, "Ahmed", fd lokalanställd vid svenska ambassaden i Kabul Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Brady Juvier Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Sep 10, 2021
Aktieaktivister mot börshajar
00:56:17
Det är folkfest på börsen. Men kan David vinna mot Goliat på en finansmarknad många upplever som orättvis? Hör röster från London, Biskopsgården, Stureplan och New York om aktieaktivism och krav på ekonomisk revolution.

Medverkande: Cassius Cuvée, hiphopartist i Oakland, Khadija Mustafa, student och aktieägare i Uppsala, Elisabeth Bergqvist, spelutvecklare i Stockholm, Mikael, student och aktieägare i Göteborg, Inge Heydorn, förvaltare av hedgefonden Thyra Hedge, Antoine Argouges, grundare till nätbörsmäklaren Tulipshare i London, Irene Finel-Honigman, professor på Columbia University i New York. Reporter: Anja Sahlberg Programledare: Robin Olin Producent: Lotten Collin
Sep 03, 2021
Coop och piraterna från öst
00:56:06
Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning.

Medverkande: Anna Wennerstrand, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, Marcus Murray, grundare Truesec, Staffan Truvé, teknikchef och grundare av Recorded Future, Dmitry Smilyanets, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, Eduard Rubin, ukrainsk IT-analytiker, Denys Smyrnov och Anatolij Kotjetov, på Sigma Software i Ukraina, David Lindahl, IT-säkerhetsexpert på FOI. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reporter: Fredrik Wadström Tekniker: Susanne Martinsson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Aug 27, 2021
Västvärldens haveri i Afghanistan
00:55:49
Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati.

Medverkande: Najwa Alimi, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, Osama Bin Javaid, reporter på Al Jazeera i Doha, Magnus Degerlund, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, Helene Lackenbauer, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, Caroline Holmqvist, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Stephen Biddle vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon. Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja Sahlberg Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Tekniker: Ben Mc Hugh
Aug 20, 2021
Världens mäktigaste parti
00:54:48
Kinas kommunistparti firar sin växande makt och 100-åriga historia. Följ med på en resa för att förstå partiets hemligheter. Varför är historien så viktig och vad lockar de unga till skaran av utvalda?

Medverkande: Jia Bo, talesperson vid kinesiska kommunistpartiets kaderakademi i Yanan i den västra Shaanxi-provinsen, professor Feng Jianmei, professor Wang Dongcang, Zhang Yu, generalsekreterare i den oberoende internationella kinesiska PEN-klubben, Richard McGregor, forskare vid tankesmedjan Lowy Institute, och författare till boken The Party Partiet. Reportar: Björn Djurberg, Kina-korrespondent och Hanna Sahlberg, Kina-kommentator. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producenter: Ulrika Bergqvist, Robin Olin och Katja Magnusson ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson.
Jul 01, 2021
Hypermaskulina gatugäng
00:55:55
Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård. (Återutsändning av avsnitt från mars 2021).

Meverkande: Per Ekholm, polis, Martin Lazar, polis, Eldra Jackson, före detta medlem i gänget the Bloods, Adam Baird, expert på gängkriminalitet, Torbjörn Forkby, forskare Linnéuniversitetet, "Jakob" tidigare medlem i MC-gäng, Monica Wingstrand, Kriminalvården, Gabriel Tshidimu, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, Erini, ungdomsledare fotboll, Georgios, fotbollsspelare Reportrar: Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman Programledare/reporter: Robin Olin  robin.olin@sr.se Tekniker: Joel Löf
Jun 25, 2021
De vill ta kontroll över nätet
00:55:49
Starka krafter hotar nu drömmen om ett fritt, globalt internet. Stater, från Kina till USA, vill hävda sin makt. Kommer de lyckas?

Medverkande: Emily Taylor, internetexpert vid den brittiska tankesmedjan Chatham house, Patrik Fältström, internet-pionjär, Netnod, Ann-Marie Eklund Löwinder säkerhetschef på svenska internetstiftelsen och nyckelbärare, Milton Mueller, professor vid Georgia Institute of Technology , Irina Borogan och Andrei Soldatov, författare till boken The red webb, internetaktivister i staden Tver i Ryssland. Programledare: Robin Olin Producent: Ulrika Bergqvist och Katja Magnusson Reportrar: Ekots teknikreporter Sven Carlsson, Kina-kommentator Hanna Sahlberg, Maria Georgieva i Moskva. Tekniker: Elin Hagman.
Jun 18, 2021
Mysteriet kring viruslabbet i Wuhan
00:55:52
Vad hände egentligen på säkerhetslaboratoriet i Wuhan? Det som på ytan ser ut som ett stormaktsspel döljer en djupare konflikt som delar forskarvärlden: Frågan om vad man ska få göra med ett virus.

Medverkande: Richard Ebright, molekylärbiolog och professor vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, Per Wikström och Johanna Thelaus, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI:s säkerhetslaboratorium i Umeå, Branka Horvat, mikrobiolog och immunolog vid det franska forskningsinstitutet INSERM i Lyon och Kanta Subbarao, chef på WHO:s influensa-center i Melbourne. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Anja Sahlberg och Björn Djurberg Tekniker: Sandra Pettersson 
Jun 11, 2021
UFO-frågans återkomst
00:55:50
Amerikanska stridspiloter vittnar att de sett okända flygande föremål och snart lämnas en UFO-rapport till kongressen. Hör nyckelpersonerna bakom UFO-observationerna och om en möjlig svensk UFO-gåta.

Medverkande: Alex Dietrich, stridspilot, Luis Elizondo, underrättelseofficer, Mick West, "debunker", Keith Kloor, lärare i journalistik på New York University,  Tor Järvid, Yvonne Järvid, Susanna Järvid, Niklas Järvid vid Backsjön i Arvika, Stellan Jansson, tidigare stabschef vid Fo 52 i Kristinehamn, Clas Svahn, UFO-kännare och journalist på DN, Kristofer Hallgren, UFO-handläggare FOI, Åsa Strandberg, arkivarie FOI Reporter: Roger Wilson Tekniker: Andreas Ericsson, Susanne Martinsson, Terese Johansson, Sandra Pettersson Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Robin Olin  robin.olin@sr.se
Jun 04, 2021
Kulturkriget på universiteten
00:55:18
Om kvävda debatter, "anti-vit rasism" och mordhot i Frankrike när akademiker och studentförbund beskylls för undfallenhet mot islamister i polariseringens tid.

Medverkande: Mélanie Luce, ordförande i det franska studentförbundet UNEF, Klaus Kinzler, tysklärare vid Institutet för Politiska Studier i Grenoble, Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Franck Gaudichaud, forskare vid Jean Jaurès-universitetet i Toulouse, Kamal Chibli, socialistpolitiker i Toulouse, Jean-Yves Camus, expert på högerextremism i Europa, Nicolas Lebourg, expert på den franska ultrahögern Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Marie Nilsson Boij och Johan Tollgerdt Tekniker: Stina Fagerberg och Ludvig Larsson
May 28, 2021
Israels inre strid
00:55:52
Om det etniska våldet mellan judar och araber som blossat upp och spritt sig inne i Israel. Håller bubblan av samexistens på att spricka?

Medverkande: Yoav Zehavi, nyhetsreporter på Israels Public Service TV, Dahlia Scheindlin, analytiker på den amerikanska tankesmedjan Century Foundation, Boaz Haetzni, bosättare och talesperson för Samarian Regional Council, Adel Budeiri, Samira Dajani  och Muna al-Kurd, boende i området Sheikh Jarrah, Abdalla Abu Ghanim, boende i Ramle, Evan Fallenberg, författare som startade boutiquehotellet "Arabesque" i Acca, Jacob Tokhy, invånare som startat medborgargarde i Jaffa mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman, Nicolas Rouger och Abed Yosef Obadiya Tekniker: Jari Hänninen och Sandra Pettersson
May 21, 2021
Kampen mot kvinnomorden
00:55:55
Om våld mot kvinnor och den politiska striden om ordet genus. Är Istanbulkonventionen vägen framåt eller ett hot mot traditionella värden? Hör om Turkiet, Polen och kvinnorna som drabbas av våldet.

Medverkande: Alice Jonsson och Michelle Carlsson, gymnsister i Linköping, Feride Acar, professor emeritus Middle East Technical university, Johanna Nelles, Council of Europe, Hasan Deniz, Acev, Hasan Aydogdu, pappa, Beril Eski, frilansjournalist, Semra, Istanbul, Hilal Kaplan, kolumnist Daily Sabah, Karolina Pawlowska Ordo Iuris Polen, Helena, som utsatts för misshandel, Rosita Grönfors, Rom- och resande kvinnojour Täby, Per-Olof Andersson, socialchef i Motala kommun,  Maria Eriksson professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola Reportrar: Lisen Elowson Tosting, Beril Eski, Robin Olin, Marcin Antosiewicz Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se
May 14, 2021
Demokratiernas kamp för överlevnad
00:55:36
Om USA:s nya plan, under ledning av president Biden, att återuppliva den demokratiska kraften i världen för att möta det ökande auktoritära inflytandet. Kan det lyckas? Eller är demokratiernas tid förbi?

Medverkande: Ann Linde, Sveriges utrikesminister, Pamela Tremont, Chargé d'Affaires på amerikanska ambassaden i Stockholm, Kevin Rudd, tidigare statsminister i Australien, i dag chef för The Asia Society Policy Institute, Anders Fogh Rasmussen, tidigare statsminister i Danmark, tidigare generalsekreterare Nato, grundare av Alliance for Democracy foundation, Hal Brands, undervisar i internationella relationer vid John Hopkins-universitetet, med speciellt fokus på amerikansk utrikespolitik, Nathan Law, demokratiaktivist från Hongkong, Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och chef för forskningsinstitutet V-dem, Tánvi Mádan, expert på Indiens relationer till USA och Kina mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Roger Wilson och Sónal Matharu Tekniker: Jacob Lalér
May 07, 2021
Din tröja och tvångsarbetet
00:55:51
Om bojkotten mot H&M i Kina efter beslutet att sluta använda bomull från Xinjiang. Hör om företagens dilemma, misstänkt tvångsarbete och bomullens väg från fältet till affären.

Medverkande: Ma Xing, Ge, Jackson, Deng, vid H&M butik i Peking, Jörg Wüttke, ordförande för EU:s handelskammare i Peking, bönder i Xinjiang, Elisabet Lim, Fairtrade och tidigare inköpare, Tom, kund, Patricia Jurewicz Responsible Sourcing Network,  Hua Chunying, talesperson på kinesiska UD, Ryan Fedasiuk, forskare på Georgetown-universitetet i USA Reportrar:Björn Djurberg och Hanna Sahlberg Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Tekniker: Maria Stillberg
Apr 30, 2021
Svenska "Dreamers"
00:55:51
En del är födda här, andra kom till Sverige som små barn. De har gått i svensk skola, talar språket, sjunger i kör eller är K-pop-fans. Men de är alla papperslösa och kämpar mot utvisningsbeslut, precis som amerikanska "dreamers", som gruppen kallas i USA.

Medverkande: Björn Berselius, domare i Migrationsöverdomstolen, Louise Dane, doktor i offentlig rätt med inriktning på barnrätt och migrationsrätt, "Igor", "Ella", Hadicha och "Amina", papperslösa barn Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg
Apr 23, 2021
Maffiamilitären inifrån
00:55:45
Om militären i Myanmar som är beredd att gå över lik för att behålla sin makt och sina pengar. Hör ett vittnesmål från en kapten som hoppat av eftersom han inte ville skjuta mot sitt eget folk.

Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, Tun Myat Aung, tidigare kapten i Myanmars armé, anonym programmerare som gjort app om militärens företag i Myanmar, Tom Andrews, FN:s särskilda sändebud Myanmar, Greh Moo, på Karen Organisation of America,  Jakob König, projektledare på Fair Finance Guide, Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på 7:e Ap-fonden, Katarina Hammar, chef inom ansvarfulla investeringar på Nordea,"Hla" i Myanmar, Hsa Moo, aktivist Karen-delstaten, Aung Myo Min, människorättsaktivist Reportrar: Axel Kronholm och Robin Olin Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se
Apr 16, 2021
Krigsknarkets väg mot Europa
00:55:45
Om beslaget av 14 ton captagon i Italien. Knarket kom från Syrien, men vem låg bakom och vart skulle det? Hör om krigsherrarna som göds av droghandel, maffians inblandning och IS-krigarnas knarkande. (återutsänt från februari)

Medverkande: Kim Janda, professor i kemi, Vera Mironova, Harvarduniversitetet, Christoph Reuter, journalist Der Spiegel, Radwan Mourtada, TV-kanalen Al-Jadeed, Joseph Moussallem, överste ISF Libanon, Laurent Laniel, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, Domenico Napolitano, överste i Guardia di Finanza, Alexander Söderholm, London School of Economics, Caroline Rose, Newlines institue, röster från Ain el-Helweh i Libanon Reportrar: Ivar Ekman, Daisy Mohr, Tony Hassoun Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Robin Olin  robin.olin@sr.se
Apr 09, 2021
Barnens röst i krisernas tid
00:55:55
Vem lyssnar på barnen när skolor stängs och det varnas för en förlorad generation? Hör barn världen över som vill göra sina röster hörda och lyssna på Greta Thunberg om hur barn kan sätta agendan.

Coronakrisen har satt fingret på en grundläggande demokratisk princip, att de som påverkas av beslut också ska få vara med och bestämma. Medverkande: Joseph, åtta år, Libanon, Charlotte Petri Gornitzka, assisterande generalsekreterare Unicef, Chari Impano, femton år i Malawi, Hazel Hassoun, elva år, Libanon, Oliver Holmberg elva år, Sverige, Greta Thunberg, Anton Föuli, Melina Jöback, Noemi Preizler, Emma Briggs, Fridays for future, Jonathan Josefsson, forskare Linköpings universitet, Pat Keefer rösträttsaktivist USA, Ixchel Arista, propagerar för att sextonåringar ska få rösta i USA. Reportrar: Caroline Kernen, Lotten Collin och Katja Magnusson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se
Apr 01, 2021
De jagas för sina åsikter – även i Sverige
00:54:26
En svensk-iranier trodde han skulle på dejt men hamnade i armarna på en iransk spion. En tjetjensk bloggare i Gävle vaknar av ett hammarslag i huvudet. Auktoritära regimers gränslösa förtryck ökar.

Medverkande: Nate Schenkkan, forskningschef på Freedom House, Klas Friberg, chef Säkerhetspolisen, Tumsu Abdurakhmanov, tjetjensk regimkritiker, Ted Hui, fd parlamentariker, nu politisk flykting från Hongkong, Jens Sjölund, advokat, Arvin Khoshnood, svensk-iranier, Anders Storgaard, dansk student. Tekniker: Ludvig Larsson Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Mar 26, 2021
Konspirationspandemin
00:55:22
Konflikt följer demonstranterna mot covid-restriktioner. Hör hur svenskar ingår i internationella nätverk, där vaccinmotstånd och 5G-skepsis blandas med konspirationsteorier och högerextrema grupper.

Medverkande: Maneka Helleberg, Frihet Sverige och World Freedom Alliance, Jonathan Leman, stiftelsen Expo, Dolores Cahill och Mads Palsvig World Freedom Alliance, Jakob Guhl, ISD, Sebastian Koos, universitetet i Konstanz, Daniel Koehler, GIRDS, Ahn-Za Hagström, Säkerhetspolisen, demonstranter och Johanna, anhörig. Reportrar: Marcus Admund Funck, Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Anja Sahlberg Producent: Katja Magnusson Programledare: Robin Olin Konflikt konflikt@sverigesradio.se
Mar 19, 2021
Kinas år
00:55:57
Om hur ett år av pandemi stärkt kommunistpartiet och gjort att Kinas roll i världen blivit ännu större. Hör om pandemimuseet i Wuhan, ansiktsigenkänning i Belgrad, och om internetmogulen som försvann.

Vad betyder ett stärkt, självsäkert Kina för världen, och för situationen inne i Kina? Medverkande: Anna Hallberg, Sveriges handelsminister, Reinhard Butikofer, tysk EU-parlamentariker som leder Parlamentets Kina-delegation, Francois Godement, fransk Kinaexpert på Institut Montaigne, Malin Oud, Kinaexpert på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt, Mirko Mrkic, jurist i Serbien, Andrej Petrovski, Danilo Krivokapic, aktivister icke statliga organisationen Share i Belgrad, med flera. Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsambouikidis, Hanna Sahlberg och Andreas Liljeheden. Tekniker: Ove Smedberg Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Mar 12, 2021
Hypermaskulina gatugäng
00:55:54
Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård.

Meverkande: Per Ekholm, polis, Martin Lazar, polis, Eldra Jackson, före detta medlem i gänget the Bloods, Adam Baird, expert på gängkriminalitet, Torbjörn Forkby, forskare Linnéuniversitetet, "Jakob" tidigare medlem i MC-gäng, Monica Wingstrand, Kriminalvården, Gabriel Tshidimu, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, Erini, ungdomsledare fotboll, Georgios, fotbollsspelare Reportrar: Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman Programledare/reporter: Robin Olin  robin.olin@sr.se Tekniker: Joel Löf
Mar 05, 2021
Maktspelet bakom vaccinkampen
00:55:40
Om makt och pengar bakom den globala vaccinkampen och varför även vinnarna riskerar att förlora när mutationerna sprider sig över världen.

Medverkande: HannahKuchler, journalist som bevakar läkemedelsindustrin förFinancialTimes, Noubar Afeyan, styrelseordförande och en av grundarna av Moderna, Andrew Lo,professor i finansiell ekonomi på MIT, Andrea Taylor, forskare vid Duke global health institute, Susanna Zeko, generalsekreterare för Internationella handelskammaren ICC i Stockholm, Sevcan Yesiltas, assisterande professor vid Koc universitet i Istanbul, Pedro Villardi, aktivist som doktorerat på patenträttigheter, José Gomes Temporão, fd hälsominister i Brasilien, Thomas Cueni, ordförande läkemedelsbolagens internationella samarbetsorganisation IFPMA, Mustaqeem de Gama, Sydafrikas chefsförhandlare i WTO, Zakaria Gansané, epidemiolog i Burkina Faso, Charlotta Zacharias, vaccinläkare mfl Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Ulrika Bergqvist och Anja Sahlberg Tekniker: Fabian Begnert
Feb 26, 2021
Krigsknarkets väg mot Europa
00:55:52
Om beslaget av 14 ton Captagon i Italien. Knarket kom från Syrien, men vem låg bakom och vart skulle det? Hör om krigsherrarna som göds av droghandel, maffians inblandning och IS-krigarnas knarkande.

Medverkande: Kim Janda, professor i kemi, Vera Mironova, Harvarduniversitetet, Christoph Reuter, journalist der Spiegel, Radwan Mourtada, TV-kanalen al-Jadeed, Joseph Moussallem, överste ISF Libanon, Laurent Laniel, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, Domenico Napolitano, överste i Guardia di Finanza, Alexander Söderholm, London School of Economics, Caroline Rose, Newlines institue, röster från Ain el-Helweh i Libanon Reportrar: Ivar Ekman, Daisy Mohr, Tony Hassoun Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Robin Olin  robin.olin@sr.se
Feb 19, 2021
Död och "fred" i Afghanistan
00:55:16
Om en ny våldsvåg i Afghanistan som framför allt drabbar landets journalister, i skuggan av fredsförhandlingar som kan avgöra landets framtid.

Medverkande: Nanna Muus Steffensen, korrespondent för danska Weekendavisen och Danmarks radio, MujtabaMahammadi, bror till den mördade journalisten Elias Daie, Latif Mahmoud, talesperson för president Ashraf Ghani, Torkel Stiernlöf, Sveriges ambassadör i Kabul, Mohammed Naim Wardak, talibanernas talesperson på plats i Doha, Najwa Alimi, afghansk journalist och mottagare av Per Anger-priset mfl Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reporter: Massood Qiam  Tekniker: Sandra Pettersson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Feb 12, 2021
Hotet inifrån - högerextrem infiltration
00:55:54
Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin?

Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se
Feb 05, 2021
Sverige på frontlinjen
00:56:11
Om hur Sverige hamnat på frontlinjen i Frankrikes krig mot terrorismen i Västafrika, när man nu skickar ner en hemlig specialstyrka till den offensiva antiterrorstyrkan Task force Takuba.

Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Peter Hultqvist, försvarsminister (S), Frédéric Barbry, talesperson på franska försvarsmakten, Hamadoune Dicko, ordförande för en organisation som samlar personer från Fulani-folket, Jonathan Pedneault, Human Rights Watch, Andreas Holmgren, säkerhetsofficer inom FN:s civila säkerhetssektion i Mali, malisk lärare som flytt undan terroristernas hot och våld, Jean-Marie Bockel, tidigare fransk försvarsminister och pappa till en dödad soldat i Mali, Thierry Vircoulon på det franska utrikespolitiska institutet, Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet, Björn Söder, Sverigedemokraterna, Hans Wallmark, Moderaterna Tekniker: Elvira Björnfot och Elin Hagman Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Jan 29, 2021
Arabisk vinter
00:55:52
Om massprotesterna i arabvärlden, och om de tio år som gått. Våra korrespondenter Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström återvänder till personer de följt genom en förlorad arabisk vår.

Medverkande: Zeinab i Tunisien, Lina Wardani, journalist Egypten, Ahdaf Soueif brittisk-egyptisk författare, Hossam Bahgat, människorättsaktivist, Zaki Boutros, silversmed Kairo, Yassin al-Haj Saleh, dissident Syrien, Lara, aktivist i Syrien, Mahmoud Basha, syrisk aktivist och Carl Bildt, Sveriges tidigare utrikesminister. Programledare/producenter: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström Med hjälp av Katja Magnusson och Ivar Ekman. Tekniker: Johanna Carell, Lotta Linde-Rahr och Stina Fagerberg. Konflikt konflikt@sverigesradio.se
Jan 22, 2021
Amerikansk radikalisering
00:55:55
Om Qanon, kristna nationalister och milisgrupper som kopplas till attacken på den amerikanska kongressen. Och om de sociala plattformar de söker sig till nu. Kommer vi ser mer radikalisering och våld nu?

Medverkande: Annie Kelly, Qanon-expert, "Mike Rains", moderator gruppen Qanon casualties på Reddit, William Cook, Trumpvänlig pastor, Katherine Stewart, expert på religiös nationalism och författare till boken "Power Worshippers", "Malcolm Solo", medlem i Proud Boys, Lawrence Rosenthal, grundare av the center for rightwing studies på Berkeleys universitet, Barbara Arnwine, medborgarrättsadvokat, Jared Holt, på forskningscentret DFRLab, Sebastian Bay, expert desinformation på FOI, Joanna Mendelson - ADL Center on Extremism mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman och Cecilia Khavar Tekniker: Stina Fagerberg
Jan 15, 2021
Konflikts julspecial: Ett år med corona
00:55:43
Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona.

Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest. Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman. konflikt@sr.se Ljudtekniker: Andreas Ericsson
Dec 25, 2020
Trumps värld
00:55:45
En resa bland Donald Trumps vänner och fiender. Hör brodern till den amerikanska legosoldaten som försökte invadera Venezuela, om press mot Iran, svärdsdans i Saudiarabien, nöjda bosättare och besvikna palestinier.

Medverkande: Kim Ghattas, journalist och författare, Oded Revivi, borgmästare i bosättningen Efrat, Hanan Ashrawi, palestinsk veteranpolitiker, Kholoud Abu Salim, palestinier, Daniel Estrin, journalist NPR, Mansour i Iran, Sadeqh Zibakalam, professor i statsvetenskap Iran, Foad Azadi, statsvetare Iran, Cynthia Arnson, chef för Latinamerikaprogrammet Wilson Center, Mark Denman, bror till amerikansk legosoldat, JJ Rendón, politisk strateg för Latinamerika Reportrar: Cecilia Uddén, Abed Yousef Obadya Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Tekniker: Andreas Ericsson
Dec 18, 2020
Fredspristagarens krig
00:55:52
Om Etiopien, vars premiärminster Abiy Ahmed hälsades som en fredsfurste och förnyare, men som nu anklagas för att ha tagit landet till randen av sammanbrottets avgrund. Hur kunde det ändras så fort?

Medverkande: Awol Allo, jurist och Etiopienexpert vid Keele-universitetet i Storbritannien, Torbjörn Pettersson, tidigare svensk ambassadör i Etiopien, Abebesh Mattsson, svenska som blev fast i kriget i Tigray, Mussie Ephrem, juridisk och politisk rådgivare till bland annat Somalilands regering, mfl. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Samuel Larsson, Richard Myrenberg Tekniker: Ove Smedberg
Dec 11, 2020
Assimilering på kinesiskt vis
00:55:54
Om supermakten Kinas syn på integration och assimilering. Efter nedslagna upplopp i Tibet och interneringsläger i Xinjiang riktas nu kommunistpartiets hårda assimileringspolitik mot Inre Mongoliet.

Medverkande: Narsuu, kinesisk mongol i Sverige, "Anujin", mongol bosatt i en kinesisk storstad, James Leibold, professor La Trove-universitetet i Melbourne, Australien. Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reportrar: Hanna Sahlberg och Björn Djurberg Tekniker: Joel Löf
Dec 04, 2020
Att omvända en terrorist
00:55:55
I Wien och London har dömda terrorister begått nya terrordåd trots att de gått igenom avradikaliseringsprogram. Hur gör man för att få en terrorist att byta bana?

Medverkande: Daniel Koehler, avradikaliseringsexpert, Rashad Ali, Institute for strategic Dialogue, Christopher Dean, psykolog som byggt upp avradikaliseringsprogram, Ian Acheson fd fängelseguvernör, Fatima, mamma till terrordömd, Ouisa Kies, sociolog, Elvar Jonsson, behandlare och Anders Forsgren, expert inom Kriminalvården, Moussa Al-Hassan Diaw, Derad, Ilham Ahmed och Abdulkarim Omar, kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, svensk kvinna i läger för IS-anhängare Programledare: Robin Olin Producent: Katja Magnusson Reportrar: Cecilia Uddén, Anja Sahlberg, Katharina Kropshofer
Nov 27, 2020
Kvinnofällan Covid
00:55:51
Om hur pandemin blivit ett bakslag för kvinnor i världen. Skolstängningar, lockdowns och den ekonomiska krisen slår hårdare mot kvinnor. Samtidigt ökar våldet i hemmen.

Medverkande: Anu Madgavkar, indisk forskare med fokus på ojämlikhet på arbetsmarknaden, knuten till konsult- och analysföretaget McKinsey,  Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, Åsa Regnér, assisterande generalsekreterare för FN och vice chef för UN Women, Katherine Soto, grundare av organisationen Mujeres Desaparicidas i Peru, Lena Johansson, förskollärare i Rinkeby, Bridgett Stehag, kvinnojouren Agera i Solna, Åsa Witkowski, Nationellt centrum för kvinnofrid, Abibatu Ngegba, student och medarbetare på organisationen Plan i Sierra Leone mfl Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Naila Saleem, Katja Magnusson och Anja Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg
Nov 20, 2020
Frihet, jämlikhet och terror
00:56:06
Om Frankrike fem år efter terrorattackerna 2015, och om en höst som sätter Republiken på prov - igen. Hur klarar Macron balansgången mellan terrorbekämpning och ett blandat samhälle?

Medverkande: Sophie Parmentier, kriminalreporter på franska public service-radion France Inter, Nicolas Cadènes, rapportör på det franska laïcitetsobservatioriet, Mehdi Bigaderne, boende i Clichy-Sous-Bois, Lydia Guirous, författare till boken #Je suis Marianne,  Enes Bayrakli, på den Erdoganvänliga tankesmedjan SETA Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se  Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Marie Nilsson-Boij, Johan-Mathias Sommarström och Tarik Hafid Tekniker: Joel Löf
Nov 13, 2020
USA möter sina demoner
00:55:18
Om ett val som skulle hela - men som verkar splittra landet ännu mer. Följ med på en resa genom valveckan, bland rädda republikaner, rädda demokrater och ett sviktande hopp om en bättre framtid.

Medverkande: Susan Schindel, Patricia och Alex, Trumpanhängare i Ohio, James Bishop i staden Bethel, Alicia Gee, lärare som gjort en stöddemonstration för Black lives matter, Jamal Mair, valarbetare Columbus, Barbara Arnwine, jurist och ordförande för organisation Transformative Justice Coalition, Kiara Yakita, aktivist för svartas rättigheter, Corbyn Cramer, präst, Paul Gronke professor vid Reed College i Portland. Reporter: Robin Olin robin.olin@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Tekniker: Fabian Begnert, Marie Persson
Nov 06, 2020
Vem är amerikan? Hela resan
01:48:56
Om det djupt kluvna USA som nu går till val. Om vita amerikaner som ser sig som landets grundare, och de övriga som försöker få plats. Följ med på hela resan, en återutsändning från juni.

För ett drygt halvår sen åkte Konflikts Ivar Ekman och Robin Olin på en road trip genom USA, på jakt efter svaret på en till synes enkel fråga: vem är amerikan? Men frågan handlade inte bara om människorna de mötte hade ett amerikanskt pass. De ville undersöka vad som krävs för att de som bor i USA ska känna sig som fullvärdiga medborgare, med rätt att forma landets framtid. Det är en fråga om politik och identitet och det är en fråga som på många sätt djupt präglar de politiska slitningar landet nu går igenom. Den tog dem till små samhällen i Appalacherna, till stora städer vid kusterna, och till frågor om ras och identitet, med rötter långt bak i landets historia - ända till USA:s grundande. De två program som blev resultatet sändes i juni i år; här kommer båda programmen som en helhet dubbelt så lång som en vanlig Konflikt-podd som en fond till det dramatiska valet den 3 november. Producenter och programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman Joel Löf  
Oct 30, 2020
Trump, valfusket, våldet
00:55:36
Om USA som går till val, bland fuskstämplade poströster och väpnade grupper som hotar med våld. Kommer man ens klara av att regelrätt, demokratiskt och fredligt välja en president den 3 november?

Medverkande: Hans von Spakovsky, på den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, Lorraine Minnite, statsvetare vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Logan Churchwell, kommunikatör på the Public Interest Legal Foundation, Barbara Arnwine, på demokratiska Transformative Justice Coalition, Lawrence Douglas, juridikprofessor på Amherst College i Massachusetts, Jason Wilson, journalist bla för The Guardian i Portland, Jeremy Lee Quinn, frilansjournalist i Los Angeles, Mike Giglio, journalist på bla The Atlantic, Robert Malley, ordförande International Crisis Group. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producenter: Ivar Ekman och Katja Magnusson ivar.ekman@sr.se katja.magnusson@sr.se Reportrar: Ginna Lindberg och Anja Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg
Oct 23, 2020
Legoknektarnas återkomst
00:55:35
Konflikt försöker tränga igenom skuggorna till den ljusskygga verksamhet som innefattar legosoldater och privata militära företag, som dyker upp i allt fler konfliktområden nu.

Medverkande: Thomas Roth, militärhistorisk expert på Armémuseum i Stockholm, Sergey Sukhankin forskare och expert på ryska privata militära företag, bland annat Wagnergruppen, Denis Korotkov, grävjournalist på den ryska oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta, "Julijana", änka till stupad Wagnersoldat, Karine Ghazaryan, journalist på grävnätverket Bellingcat, "Mohammed", syrisk researcher och journalist, Jalel Harchaoui, Libyenexpert, Roland Strandberg, fd svensk kontraktör, Marcus Mohlin, expert på privata militära företag vid Försvarsmakten, Sean McFate, fd amerikansk legosoldat som idag undervisar vid Georgetown University. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Maria Georgieva, Tomas Thorén och Paloma Vangpreecha Inläsning: Jotiar Murad Tekniker: Joel Löf
Oct 16, 2020
Trump och konspirationens makt
00:55:57
Om den mörka konspirationsteorin Qanon där president Donald Trump ses som en frälsare. En konspiration som kan få betydelse för presidentvalet.

Medverkande: Annie Kelly, Qanon-expert, Catie Stewart, kampanjchef, Kent Werne, författare, Michael Walter, anhängare till Qanon, Gabriel Wernstedt, Säkerhetspolisen, Alex Kaplan, Media Matters, Joe Uscinski, University of Miami,  Scott Taylor, statsvetare. Tack till Frank Radosevich Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Reportrar: Robin Olin, Cecilia Khavar, Daniela Marquardt, Anja Sahlberg Tekniker: Joel Löf
Oct 09, 2020
En spruta för nationen
00:55:56
Om hur jakten på ett vaccin mot pandemin blivit en geopolitisk kapplöpning. Finns det risk att människor hamnar i kläm när nationens stolthet står på spel?

Länder i hela världen testar nu olika typer av vaccin som ska stoppa virusets framfart. I potten ligger förutom människors liv, också politiska och ekonomiska vinster. Men kommer alla att ta ett vaccin när det väl finns? Och hur frivillig ska den där vaccineringen bli? Kanske finns svaret redan nu när lärare och sjukvårdspersonal känner sig tvingade att delta som volontärer i vaccinförsöken för att få behålla sina jobb. Medverkande: Tatiana Stanovaja, rysk statsvetare vid analysfirman R-Politik, Eduard Matsoiasjvilii, matematiklärare i Moskva, Elvira Kalabuhova, kemilärare i Moskva, Leonid Perlov, rysk geografilärare och verksam på ett av de större fackförbunden för lärare, Maria Baronova, journalist på den statliga nyhetskanalen Russia Today, Anders Björkman, professor vid Karolinska Institutet, Eric Olander, grundare av The China Africa Project, Lina Benabdallah, statsvetare vid Wake Forest University, Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, Barbara Loe Fisher, grundare av National Vaccine Information Centre i USA, som är motståndare till obligatorisk vaccinering, Matthew Motta, statsvetare vid Oklahoma State University, Rachit Malik, it-tekniker och volontär i Indiens tester av vaccin Programledare: Robin Olin  robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Maria Georgieva, Björn Djurberg, Anja Sahlberg, Arnab Dutta Tekniker: Ove Smedberg
Oct 02, 2020
Libanon på väg mot helvetet
00:55:53
Efter den enorma explosionen i Libanons hamn: möt människorna som kräver svar, som kliver in i statens ställe och som skissar på en ny politisk framtid.

Medverkande: Imad Salamey, professor i statsvetenskap vid det libanesiska amerikanska universitetet i Beirut, Paula Yacoubian, journalist och fd parlamentsledamot, Halime Kaakor, en av proteströrelsens frontfigurer, Tarek Sharif, ingenjör, Maher Berjawi, arbetar på ett fraktbolag i hamnen i Beirut, Ahmad, hezbollahtrogen taxichafför, Layal Bou Moussa, journalist på tv-kanalen al-Jadeed, Nabil Bou Monsef, vice chefredaktör al-Nahar,  Shekri Habib och René Golam, boende i det drabbade området Gemmayze, Farah Merhi, revisor, Sandy Elias, inredningsarkitekt, Charbel Monzer, elektroingenjör Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Firas Jonblat, Samar Hadrous, Katja Magnusson Tekniker: Sandra Pettersson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Sep 25, 2020
Hårda tag mot gängen - utan bakslag på orten
00:55:40
Om skjutningar, klaner och tuffare tag. Något är fel när tonårsflickor begraver en vän som dött av ett skott. Men hur går man hårt åt de kriminella utan att skapa mer frustration och våld?

Jakten på kriminella är en delikat balansgång för polisen och samhället i stort. Vi besöker en nyöppnad polisstation i Rinkeby där de brottas med ungas misstroende mot polisen. I New York har poliserna tvingats ta ett steg tillbaka. Och vad betyder etiketter som klan för möjligheten att bygga tilltro  vi tittar närmare på hur man resonerat i länder som gått före oss som Tyskland och Nederländerna. Medverkande: Cazandra Jonsson Soinonnen, Lilly Lazlo, Valentina Toikkanen Reyez, Jainaba Sanneh, vänner till mördade 12-åringen Adriana. Soren Pape Poulsen, partiledare för Konservative Folkeparti, Kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, Therese Rosengren, tf lokalpolischef i Rinkeby, Maria Sundström, tf biträdande lokalpolischef, idrottsledaren Abdisalam Hussein, Aweis Abdulkadir, avhoppare som nu jobbar med ungdomar i Rinkeby, boende i Järvaområdet. Joe Giacalone, tidigare polis i New York som undervisar vid John Jay college. Christian Klos, ansvarig för säkerhetsfrågor vid det tyska inrikesdepartementet, Rita Haverkamp, professor i brottsprevention vid universitetet i Tübingen, Martijn Schippers som jobbar mot gängkriminalitet i Amsterdam, Hammed Khamis, dokumentärfilmare som föreläser om klankultur och ungdomskriminalitet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Katja Magnusson, Christy Chamy, Anja Sahlberg. Tekniker: Johanna Carell
Sep 18, 2020
Turkiets plan för Medelhavet
00:55:43
Drömmen om ett "blått hemland" har fått politiskt genomslag i Turkiet. Hör amiralen som beskrivs som hjärnan bakom doktrinen som lett till militär eskalering i Medelhavet och ordkrig inom Nato.

Medverkande: Jenny White, Turkietkännare vid Stockholms universitet, James Ker-Lindsey, expert på säkerhetspolitik i Sydosteuropa vid London School of Economics, Cem Gurdeniz, generalen som tog fram doktrinen "Blå hemland", Miltiadis Varvitsiotis, Greklands biträdande utrikesminister, Yves Boyer, fransk professor emeritus och expert på Nato och säkerhetspolitik, Cengiz Candar, journalist och Turkietkännare, Sinan Ulgen, före detta turkisk diplomat, Salpy Eskedjian, fredsaktivist på Cypern m. fl. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Katja Magnusson, Johan-Mathias Sommarström, Filip Kotsambouikidis  Tekniker: Mikael Derestam och Elin Hagman Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Sep 11, 2020
Urfolkens laddade mark
00:54:53
Ekonomiska intressen krockar med urfolks rättigheter i jakten på vindkraft, järn och odlingar. I Australien sprängs en helig plats och en ny dom ger en sambeby rätt att bestämma över jakten.

Vem har rätt till marken? Medverkande: Tina Manne, ordförande för AAA, Australian Archaeological Association, Kado Muir, antropolog, aktivist i frågor som rör aboriginernas markrättigheter, Marie Hagsgård, jurist i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter, Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, Tomas Hedqvist, jägare, Birgitta Isaksson jägareförbundet i Norrbotten, Göran Färm styrelseordförande Kallak-projektet Beowolfe Mining, Sigrid Sagka Stångberg, Vapstens sameförening, Birgitta Andersson, ledamot i Sametinget, från Tärnaby. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent och reporter: Katja Magnusson och Ulrika Bergqvist katja.magnusson@sr.se, ulrika.bergqvist@sr.se
Sep 04, 2020
Brytpunkt Belarus
00:54:45
Om människorna som trotsar rädslan och bryter med sina tidigare liv för att utmana "Europas siste diktator". Men vad krävs för verklig förändring och frihet?

Medverkande: Pavel Latusjka, fd kulturminister och diplomat numera medlem i samordningsrådet, Vadim Mojeiko, analytiker vid det belarusiska institutet för strategiska studier, Mark Galeotti, statsvetare, författare och expert på säkerhetsfrågor i Ryssland och grannländerna, Anna Ohanyan, akademiker med inriktning på den postsovjetiska världen vid Stonehill College i USA, Sergej Kozlovitj, fd nyhetsankare i Belarus stats-tv, Andrej Sudas, fd fabriksarbetare, Evgenij Osinskij, fd polis, Indre Bulavaite-Andrejeve mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Maria Georgieva, Jesper Lindau, Johanna Melén Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg
Aug 28, 2020
Payback för slaveriet
00:55:53
Hur långt in i framtiden sträcker sig en historisk skuld? Kraven på ersättning får ny kraft i Black Lives Matters spår. Ska de som byggt upp sin rikedom på slaveri betala tillbaka? Hur och till vem?

Medverkande: Antoinette Harrell, släktforskare från Louisiana, Deadria Farmer Paellman, amerikansk jurist och målsägande i ett uppmärksammat rättsfall i USA, Göran Collste, etikprofessor vid Linköpings universitet, Fredrik Thomasson, historiker Uppsala universitet, Kitimbwa Sabuni, ordförande Afrosvenskarnas Riksorganisation, Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Daron Acemoglu, professor i nationalekonomi vid MIT i Boston och författare till boken Why nations fail. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Sandra Pettersson
Aug 21, 2020
Fattig och rik på krisens brant
00:54:56
Om växande klyftor, konkurser och bubblande ilska. Konflikt gör en resa i den verklighet som Coronaviruset lämnat efter sig, till Stockholmsförorten Skärholmen och mer välbärgade Lidingö.

Slår krisen ojämlikt? Och vad riskerar att bli konsekvenserna? Medverkande: Finansminister Magdalena Andersson, professor Walter Scheidel, Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen, Cecilia Hermansson, nationalekonom, Ulrika Modéer, vice generalsekreterare UNDP, Hikmah Ali och Amira Ibrahim i Skärholmen och Patrik Gadelius, Jonas Melchersson och Tomas Nagel i Lidingö. Programledare och producenter: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Joel Löf
Jun 26, 2020
Vem är amerikan? Del 2
00:55:52
Om kampen att få vara fullvärdig amerikan. I denna avslutande del av Konflikts road trip kör vi till Charlottesville, och möter slaveri, statyer och den hårda kampen om USA framtid.

USA är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i detta andra och avslutande avsnitt är vi i Charlottesville - där idén om allas lika värde möter en brutal verklighet av månghundraårigt förtryck - och i Queens, där nya amerikaner kämpar för att ta plats på lika villkor. Programledare och producenter: Ivar Ekman   ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman
Jun 18, 2020
Vem är amerikan? Del 1
00:55:47
Om vem som egentligen får vara fullvärdig medborgare i detta stora, djupt kluvna land. Konflikt ger sig ut på road trip, och i denna första del av två kör vi mot hjärtat av det vita USA.

Samtidigt som det amerikanska presidentvalet närmar sig, slits USA av flera kriser coronaviruset, som drabbat landet hårt, och nu stora protester mot polisvåld. Det är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i första avsnittet kör vi upp i Appalacherna, där vita amerikaner känner en blandning av stolthet, bitterhet och, med Donald Trump i Vita Huset revanschlusta. Programledare och producenter: Ivar Ekman   ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman
Jun 12, 2020
När viruset härjar dansar råttorna
00:56:12
Om de som passar på när alla fokuserar på viruset. Knarkkarteller delar ut matpaket, Brasiliens miljöminister lämnar fältet fritt för skövling av Amazonas, och terrorgruppen IS ser pandemin som ett gyllene tillfälle.

Medverkande: Luis Najera, reporter för nättidningen Rio Doce i Mexiko, Pepe Gutierrez som leder ett kollektiv för anhöriga till försvunna personer i delstaten Guanajuato i centrala Mexiko, Mina Al-Lami, jihadistexpert, Sami Mahdi al-Safah affärsman i Irak, Saed Ishab Ahmed, lantbrukare Irak, Shiyar Ali, representant för den kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, Vera Mironova som forskar om IS vid Harvarduniversitetet, Helinton Gavão, urfolksledare i brasilianska Amazonas och Almir Surui, urfolksledare i Rondonia, Mette Wilkie, chef för skogsfrågor vid FN:s mat och jordbruksorgan, FAO, Paul Tamwenya, naturguide i Uganda, Nyrola Elimä. Programledare: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Lotten Collin och Hanna Sahlberg. Tekniker: Joel Löf Ljud av skogen i Uganda har spelats in av Magnus Wadstein.
Jun 05, 2020
Värdet av en åldrings liv
00:55:34
När trycket på intensivvården ökar i pandemins spår, när Covid 19 tar sig in på äldreboenden och när nedstängningar riskerar att leda till massarbetslöshet - vad är en äldre människas liv värt?

Medverkande: Marco Vergano, anestesiolog och ordförande i de italienska intensivvårdsläkarnas etikkommitté, Peter Singer, filosof och professor i praktisk etik vid Princeton universitet, Thomas Lindén, avdelningschef Socialstyrelsen, Joan Costa-Font, professor hälsoekonomi vid London School of Economics, Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reporter: Ivar Ekman Tekniker: Sandra Pettersson
May 29, 2020
Olyckskorparnas revansch
00:56:01
Om en pandemi som egentligen inte var en svart svan det var många som varnade för den. Ändå var världen oförberedd. Hur ska vi bättre handskas med en alltmer komplex framtid?

Hör om finska förberedelser, framtidsstudier och försök att modellera en pandemi. Hur laddar vi bäst för nästa kris - ska vi lägga ärtor och konserver på hög, fixa en ny framtidsminister eller bygga avancerade datamodeller? Medverkande: Ida Bolander, läkarsekreterare i Molkolm, Nicklas Lundblad ansvarig för Googles framtidsstudier, David Bergman, doktorand vid Försvarshögskolan, Sebastian Hielm, Livsmedelssäkerhetschef på det finländska jord- och skogsbruksministeriet, Maria Höyssä, rådgivare till det finländska parlamentets Framtidskommission, Kristina Persson, tidigare Framtidsminister, Katarina Engberg, tidigare tjänsteman vid Försvaret och regeringskansliet, Matt Ridley, vetenskapsskribent, Jasmine Gardner, postdoktor Uppsala universitet, Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Nathalie Rothschild och Lubna El-Shanti Tekniker: Marie Persson 
May 20, 2020
Naturen slår tillbaka
00:55:01
Om handel med fladdermöss, grisfarmar och skövlade skogar. Har människan gått för långt i sin vilja att tämja och nyttja djur och natur? Är coronaviruset signalen på det?

Medverkande: Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, Peter Daszak, orförande EcoHealth Alliance, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Tom Arnbom, docent i ekologi och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden, Lukas Sterner, på NOA:s en speciella grupp för artkskyddsbrott, Diogo Veríssimo, forskare vid Oxfords universitet, Mama Mouamfoum, miljöaktivist i Kamerun, Sven-Erik Johansson, grisuppfödare Nibble gård   Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reporter: Ulrika Bergqvist Tekniker: Elin Hagman
May 15, 2020
USA:s och Kinas sjuka relation
00:55:38
Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli?

Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna. Medverkande: Jeremy Alters på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, John Fredericks, republikansk valstrateg med egen radioshow, Ray Bodine en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, Renato De Castro, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten Pierre Vimont, Cecilia Malmström tidigare handelskommissionär för EU med flera. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias. Tekniker: Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.
May 08, 2020
Migranter i limbo när världen stannar
00:55:05
Pandemin har satt ljuset på svåra förhållanden för världens arbetsmigranter, nu förlorar många jobbet och kan inte längre hjälpa familjerna därhemma. Samtidigt har asylrätten tillfälligt satts på paus.

Reportage från Ulvagubben, en av Mellansveriges största jordgubbsodlare och om migrantplockarnas villkor i Huelva i Spanien. Hör också om utebliven lön och coronasmitta från en indisk migrantarbetare i den lilla gulfstaten Bahrein och de "eviga migranterna" Amir, MJ och Sharam, en gång i Sverige, deporterade till Afghanistan och nu fast i Turkiet och på Samos. Medverkande: Ryszard Cholewinski, senior migrationsexpert på Internationella arbetsorganisationen, ILO,  Marie McAuliffe, på FN:s migrationsorganisation IOM, Ylva Johansson, Europakommissionär med ansvar för migration och gränser m.fl. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Ivar Ekman, Ulrika Bergqvist Tekniker: Stina Fagerberg
Apr 30, 2020
Det kalla corona-kriget
00:55:50
Om säkerhetstjänster som säkrar respiratorer och möss som stoppas vid gränser i jakt på ett vaccin. Hur allianser, pengar och makt påverkar vem som står först i kön till ett liv efter virusutbrottet.

Medverkande: Arnon Afek, biträdande chef på Sheba-sjukhuset i Israel, Simplicio Araujo, handelsansvarig i delstaten Maranhao i nordöstra Brasilien, Jorge Kalil, vaccinforskare i São Paulo, Xiaoxing Xi, fysikprofessor vid Temple University, Philadelphia, USA, Frank H. Wu, juridikprofessor och tillträdande rektor vid Queens College, New York, Yanzhong Huang, expert på Kina och global hälsa vid Council on Foreign relation, Seth Berkley, Global Alliance for Vaccines and Immunization, finansierat av Bill och Melinda Gates-stiftelsen, Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska Institutet i Huddingen, Sophia Hober, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm,  samt läkare i Brasilien och Ecuador och ingenjörer vid Universidad de La Sabana i Bogotá i Colombia. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Lotten Collin och Robin Olin Tekniker: Jesper Timan och Elin Hjalmarsson.
Apr 24, 2020
Frihetens pris i pandemin
00:56:16
Hur mycket kan personliga friheter inskränkas när världen står mitt i en pandemi? De flesta är överens om att åtgärder krävs. Men var går gränsen för när de börjar hota grundläggande rättigheter?

Medverkande: Raphaël Kempf, brottmålsadvokat i Paris, Giorgio Agamben, italiensk filosof och författare till "Undantagstillståndet", Jan Tore Sanner, finansminister i Norge, Mads Andenæs, norsk juridikprofessor, Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Jens Möller, Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman Tekniker: Sandra Pettersson
Apr 17, 2020
REPRIS: Cyberattackerna mot våra tankar
00:55:51
Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?

Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Marie Nilsson-Boij marie.nilsson-boij@sr.se
Apr 09, 2020
Föregångslandet Kina
00:55:54
Om Kina, där livet återgått till någon form av vardag i kampen mot pandemin. Men vad är det nya normala? Är viruset verkligen besegrat? Och vad kan världen egentligen lära sig av Kinas erfarenheter?

Ny teknik för att hålla koll på folks hälsa och smittspridningen används för att underlätta vardagen för de kineser som så sakteliga har börjat jobba igen. Det här är lösningar som länder i hela världen nu tar efter. Kommunistpartiets Kina vill gärna ändra berättelsen och bli det land som visar världen framåt i krisen. Hett eftertraktat sjukvårdsmaterial från Kina säljs och ges bort som gåva till länder över hela jordklotet och naturläkemedel förs fram som en del av kampen mot viruset. Medverkande: Lars-Åke Severin, ordförande Svenska handelskammaren i Kina, Joerg Wuttke, ordförande Europeiska handelskammaren i Kina, Lucrezia Pogetti, analytiker vid Mercator Institute for China Studies, smittskyddsläkaren David Bonsall Oxfords universitet, Combus van Staden, analytiker på South African Institute of International Affairs, Dan Larhammar, farmakolog vid Uppsala universitet, Dan Wang, analytiker på Economist Intelligence Unit i Peking m.fl. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Björn Djurberg, Hanna Sahlberg, Robin Olin. Tekniker: Stina Fagerberg, Josef Reinhold
Apr 03, 2020
Motståndskraft i coronakrisen
00:56:01
Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer?

Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum. Medverkande: Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus Ann Enander vid Försvarshögskolan, Mary Travis Bassett, professor i folkhälsa på Harvard, Andreas Karlsson IT-analytiker och "prepper", Anna Maria Bounds, forskare i sociologi vid Queens College m.fl. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina Gonzalez Tekniker: Marie Persson och Brady Juvier
Mar 27, 2020
När världen faller samman
00:55:51
Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig?

"Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari. Medverkande: Yuval Noah Harari, filosof, historiker och författare, Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär (S), Hans Dahlgren, EU-minister (S), Adam Kamradt-Scott, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney,  Fabian Zuleeg, chef för European Policy Centre, Silvia Mancini, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom,  Lennart Öhman, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och Bengt Martinsson, folklivsforskare i Luleå, författaren Laura Spinney mfl. Programledare: Ivar Ekman  ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja Sahlberg Tekniker: Sandra Pettersson
Mar 20, 2020
Cyberattackerna mot våra tankar
00:55:51
Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?

Mar 13, 2020
Corona: demokratin mot diktaturen
00:55:52
Vilket statsskick är bäst lämpat att tygla en potentiell pandemi?

Kina har hyllats för sitt resoluta agerande mot det nya viruset SARS CoV-2. I Peking följer medborgarna myndigheternas regler för att hindra smittspridning. Samtidigt gror både tvivel och kritik. Hur väl har Kina egentligen hanterat utbrottet i Wuhan? Hur klarar Europas demokratier corona-kampen? Italien blev det första landet som fick ett allvarligt möte med viruset, med många smittade och dödsoffer i landets norra delar. Medverkande: Anders Nordström, Sveriges globala hälsoambassadör, Ilaria Capua, italiensk virolog, Jonathan Schwartz, amerikansk professor i statsvetenskap, Bo Liu, svensk-kinesisk läkare Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg
Mar 05, 2020
Macron - den siste liberalen?
00:54:57
Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning.

De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister Witold Waszczykowski som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen? Analyser av Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, och Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reporter: Margareta Svensson Tekniker: Maria Stillberg
Feb 20, 2020
Hur Lukasjenko kom in i värmen
00:55:52
Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för Europas sista diktator? Och vad säger belarusierna om det?

Mike Pompeos besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet. Och när Sveriges utrikesminister Ann Linde gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist. Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till Belarus? I veckans Konflikt besöker vi Minsk och träffar bland annat oppositionspolitikern Mikalaj Statkevitj som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land. I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör Dmitry Mironchik om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus. Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från Martin Uggla och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter Vi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Sandra Pettersson
Feb 13, 2020
Spelet om Libyens framtid
00:54:40
Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen?

Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol. Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred. I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet. Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt. Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson Tekniker: Elin Hagman
Feb 06, 2020
Såren efter Brexit
00:55:17
Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU?

Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten. I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten. Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU. Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Reporter: Andreas Liljeheden Tekniker: Brady Juvier
Jan 30, 2020
Sverige och kriget mot IS i Västafrika
00:54:13
Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats?

I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg
Jan 23, 2020
Om cyberkriget kommer
00:56:36
Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden?

För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.  Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson
Jan 16, 2020
I Qassem Soleimanis spår
00:55:51
Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern.

I iranska medier porträtteras Qassem Soleimani  generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet. Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad Kerman till demonstranternas slagord på Tahrir-torget i Bagdad.  I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i Irak på semester när drönarattacken skedde. I Washington resonerar Irankännaren Trita Parsi kring frågan om varför president Donald Trump alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen. I Konflikts studio sitter Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Robin Olin Producenter: Anja Sahlberg och Johanna Melén Reportrar: Babak Parham, Nathalie Rothschild och Kajsa Boglind Tekniker: Elvira Björnfot
Jan 10, 2020
Konflikts julspecial: Hat, konspirationer och död
00:55:58
Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga.

Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades, attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats. Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhot som drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige. De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet. Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror, där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Marie Persson
Jan 02, 2020
Konflikts julspecial: Knarkarna, skotten och vägen fram
00:55:44
Om hur drogerna göder det blodiga gängkriget och hur vi vänder utvecklingen.

Den unga kvinnan i Stockholm som sköts ihjäl i sitt hem,  den kvinnliga läkaren från Malmö som dödades med sin bebis i famnen,  politiska krismöten och polisens otaliga presskonferenser. Det samhällsproblem som dominerat 2019 är gängskjutningarna, som   även drabbat utomstående i en utsträckning vi inte tidigare sett. Den orsak som pekas ut som en av de viktigaste när man ska försöka förstå våldet är droghandeln. Konflikt har under året borrat djupare i den. Vi har träffat de som köper och säljer, de som håller i vapnen och de som drabbats av våldet, och så de som hittat en väg ut ur kriminaliteten I det här specialprogrammet har vi sammanfattat de viktigaste aspekterna ur avsnitten om gängkrigen och drogerna. Programledare: Robin Olin Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Marie Persson
Dec 26, 2019
1989 - drömmen om ett enat Europa
00:55:25
Om murar som faller och byggs upp på nytt. Vad hände med visionen om ett enat Europa efter kommunismens fall och hur ser den drömmen ut idag?

Det har nu gått 30 år sedan den där hösten 1989 då kommunistdiktaturen föll i land efter land och öst skulle återförenas med väst. Nu präglas istället EU-samarbetet av splittring i allt från synen på migration till vad demokrati egentligen är. Så vad var det som hände längs vägen? Och vad säger människorna i de länder som fortfarande knackar på dörren och vill in i gemenskapen? Till vår hjälp tar vi bland annat några av de artister som med sin sång, i Eurovision song contest, symboliserade drömmen om ett enat Europa. Vi hör rocksångaren Dan Bittman från Rumänien, den ungerska artisten Friderika Bayer och så Muhamed Fazlagic, som med livet som insats flydde ut ur den belägrade staden Sarajevo för att få åka till Irland och tävla med sin sång. Några människor i den rumänska staden Cluj-Napoca tar oss tillbaka till de dramatiska decemberdagarna 1989 då friheten kom till Rumänien Statsvetarna Ivan Krastev och Florian Bieber hjälper oss att förstå historiens gång och den politiska utvecklingen i Europa de senaste 30 åren. Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev talar om sin besvikelse över att återigen ha fått nej från EU och Christian Danielsson, generaldirektör vid EU-kommissionen, förklarar vad som händer nu. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Reportrar: Caroline Salzinger och Lubna El-Shanti Tekniker: Stina Fagerberg
Dec 19, 2019
Slaget om historieskrivningen
00:55:53
Om hur etablerade sanningar om krigsförbrytelser och folkmord utmanas och relativiseras.

Massakern på runt 8 000 bosniska muslimer pojkar och män i Srebrenica år 1995 var ett folkmord. Trots att det befästs i Haagtribunalen är slaget om historieskrivningen inte över än, något som blev tydligt när en demonstration hölls i veckan mot att författaren Peter Handke tilldelats årets Nobelpris i litteratur. Handke anklagas för att ha relativiserat och förminskat serbiska krigsförbrytelser på Balkan, bland annat folkmordet i Srebrenica. Själv säger han att han blivit feltolkad och inte alls förnekar historien. Att den etablerade sanningen om folkmord och krigsförbrytelser utmanas och att det råder oenighet kring vilka ord som ska användas för att beskriva sådana händelser är fenomen som dyker upp på flera håll. Veckans Konflikt fokuserar på två aktuella fall, Rwanda och Spanien. Två länder som hanterat sin blodiga historia på helt olika sätt men där nu, årtionden senare, alternativa historieskrivningar drabbar samman. Varför sker det och vad betyder det för de som sett sina nära och kära dö? Programledare: Robin Olin Producent: Nathalie Rothschild Reporter: Anna Maria Höglund Tekniker: Stina Fagerberg och Brady Juvier
Dec 12, 2019
Spelet om Syriens framtid
00:52:17
Om kampen om naturresurser, geopolitiskt inflytande och lukrativa kontrakt för framtiden. Vem vinner och vem förlorar när slutspelet om Syrien nu närmar sig? Och vad säger de syrier som tvingades lämna sitt land och ge upp drömmen om en framtid där?

Medan miljoner syrier befinner sig på flykt har andra krafter klivit in, inte sällan samma aktörer som själva varit med och bombat sönder landet. I veckans Konflikt ställer vi oss frågan vilka spelarna är som skott sig på kriget och som nu hoppas få vara med när landet ska byggas upp igen. Vi hör om internationella storspelare som Ryssland, Iran och Turkiet men också om privata företag med egna militära förband, på plats för att strida om resurserna. Och vi möter exilsyrier här i Sverige, som nu ser sina framtidsdrömmar hemma i Syrien gå i kras. Medverkande i programmet: Exilsyrierna Hussam al-Homsi och Noor, Lina Khatib, chef för Mellanösternavdelningen på det internationella institutet Chatham House, Larisa Sereda och Natalja Kutsar vars bror Artjom Kutsar dog i Syrien, Denis Korotkov, undersökande rysk journalist, Michail Krutichin, rysk Mellanösternkännare och energianalytiker, Igor Matvejev, tidigare chef för handelsavdelningen på Rysslands ambassad i Damaskus, Anas Kelzie, syrisk byggentreprenör verksam i Turkiet samt Aydin Selcen, turkisk diplomat. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Reporter i Turkiet: Frilansjournalist Tomas Thorén Tekniker: Stina Fagerberg
Dec 05, 2019
Generationsklyftan och aktivisterna
00:54:44
Om ungdomsrörelser som präglas av oro, som inte sällan lägger skulden på de äldre och som samlas kring slagordet OK boomer.

När miljöpartisten Chlöe Swarbrick nyligen talade i Nya Zeelands parlament anklagade hon tidigare generationers politiska ledare för att ha mörkat klimatkrisen. Hon avfärdade en annan parlamentsledamot med orden OK boomer ett uttryck som blivit populärt bland unga i sociala medier på sistone och som hänvisar till babyboomers, efterkrigsgenerationen. Veckans Konflikt handlar om hur spänningar mellan generationer präglar några av de mest aktuella politiska frågorna just nu från den globala klimatfrågan till Brexit i Storbritannien och demokratiupproret i Hongkong. Enligt vissa forskare saknar dagens unga den framtidstro som funnits bland tidigare generationer. Vad beror det på? Och vad gör det med ett samhälle när unga präglas av pessimism och när generationer ställs mot varandra? Programledare: Robin Olin Producent: Nathalie Rothschild Reporter: Björn Djurberg Tekniker: Marie Persson
Nov 28, 2019
Skogen - klimathjälte eller kassako?
00:54:57
Om skogens roll för att hindra en hotande klimatkris och om skogen som en näring som omsätter miljarder. Går det att alls kombinera jakten på vinst med skogens klimatnytta eller måste vi välja?

När världens länder snart samlas till klimattoppmöte i Madrid sätter man stort hopp till jordens skogar. Träden suger upp en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut varje år och spelar därför en viktig roll för att hålla den globala uppvärmningen nere. Men samtidigt som skogen ska bidra till att stävja klimatkrisen bär den också på stora ekonomiska intressen. Det är kring den intressekonflikten veckans Konflikt kretsar och vi gör nedslag på tre platser där frågan, på olika sätt, har ställts på sin spets. Vi besöker sojaodlingarna i Brasilien där jordbrukarna andas nytt hopp efter valet av Jair Bolsonaro som president. Vi möter änkan efter Liviu Pop, den rumänske skogvaktaren vars död åter satt fokus på den omfattande illegala avverkningen i landet. Och vi avslutar i våra egna svenska skogar där skogsnäringen hävdar att klimatnyttan går hand i hand med vinstintresset. Från Brasilien hör vi Alessandro Bahia och Henrique Silva från den statliga miljömyndigheten Ibama, sojaproducenten Gilberto Goellner, kongressledamoten Nelson Barbudo samt Fernando Cadore, vice ordförande för sojaböndernas intresseorganisation Aprosoja. I Rumänien möter vi Horea Petreus som forskar om biologisk mångfald och som arbetar för att bevara Rumäniens vildmark och djurliv, Ana Maria Pop, änka efter skogvaktaren Liviu Pop och Mihai Lesan, talesperson för det statliga skogsbolaget Romsilvas lokalavdelning i Maramuresregionen i norra Rumänien. Från Sverige medverkar Rolf Björheden, vid forskningsinstitutet Skogforsk, Otto Bruun, bioekonom vid Svenska Naturskyddsföreningen och Sten B Nilsson, skogsprofessor som bland annat suttit med i flera utredningar om skogens framtid. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Reporter i Brasilien: Lotten Collin Tekniker: Stina Fagerberg
Nov 23, 2019
Robotarna, invandrarna och de äldre
00:56:04
Om utmaningarna som länder i den rikare delen av världen ställs inför när befolkningar blir allt äldre och födelsetalen dalar. Vem ska ta hand om oss när vi blir gamla?

Samtidigt som vård- och omsorgsbehoven i länder som Japan, Italien och Sverige ökar har tillgången till arbetskraft stagnerat och frågan som börjar bli akut på alltfler platser är hur vi ska ta hand om de gamla. Konflikts resa genom äldrevårdens utmaningar börjar i Japan, fortsätter via Sverige och Rumänien och landar till sist i Italien. På vägen möter vi robotar, beslutsfattare, sköterskor, svenskar i nittioårsåldern, och migrerande vårdarbetare. Vi hör hur robotar ställs mot invandrare, om språkförbistringar, kulturkrockar och interkulturella möten, om vårdpersonalens arbetsförhållanden och om migrerande vårdarbetare som tar hand om andra utomlands medan de egna barnen växer upp utan sina mammor. Programledare: Ivar Ekman Producent: Nathalie Rothschild Reportrar: Johan Bergendorff, Alice Petrén, Johanna Melén Tekniker: André Stärnman
Nov 14, 2019
Gängen och barnen - hur stoppar man våldet i tid?
00:55:40
Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare?

En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet Sluta skjut, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Marie Persson
Nov 07, 2019
REPRIS: Maktspelet i Arktis
00:55:55
Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.

När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en nära-Arktisstat. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Detta är en repris av ett program som sändes 7 september 2019. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
Oct 31, 2019
Den nya terrorn del 3 - hotet mot judarna
00:56:02
Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig?

En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord: Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen och bakom allt står Juden. Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga. I två tidigare Konfliktprogram har vi berättat om Säpos varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om hotet mot muslimer, ett har handlat om hotet mot kvinnor. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om hotet mot judarna.  Vad var det för slags idéer gärningsmannen i Halle gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut? Idéhistorikern och författaren Stéphane Bruchfeld beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken. I Pittsburgh, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till synagogan Livets träd och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president Donald Trump för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare. Matthew Boxer, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen George Soros som också är jude. I Ungern har regeringen och premiärminister Viktor Orbán under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson Zoltán Kovács i en intervju i programmet. George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen Open society foundations. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla. - Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, Goran Buldioski. I Stockholm resonerar Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna. - Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
Oct 24, 2019
Kryptovalutorna och världsordningen
00:55:12
Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för?

I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför? För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar. Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. Nathalie Rothschild träffar Linus Dunkers som ofta beskrivs som en profil inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar. Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. Robin Olin träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, Charlie Shrem. Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar Yaya Fanusie, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie. Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan. Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter Shisia Wasilwa, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger Michael Kimani, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Oct 17, 2019
Brännpunkt Ukraina
00:55:36
Om krig och fred och en komiker i stormens öga. Hur klarar Ukraina att manövrera genom det storpolitiska slaget om landets framtid?

Knappt hade komikern och tv-stjärnan Volodymyr Zelenskyj hunnit installera sig som president förrän USA:s ledare Donald Trump ringde upp honom, och bad om en tjänst. Samtidigt har Zelenskyj själv rivstartat sin presidentperiod med att försöka genomföra det han lovat sina väljare, att skapa fred i Ukraina. När Konflikt den här veckan dimper ner i Ukrainas huvudstad Kiev är det en stad i händelsernas centrum. Amerikanska journalister flockas kring presidentadministrationen för att få den ukrainska versionen av det nu världskända telefonsamtalet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj. Istället överraskar Zelenskyj den egna befolkningen med en fredstrevare som kritikerna tolkar som en ren kapitulation inför Moskva. Så var är Ukraina på väg och varför det stora intresset från omvärldens sida? Vi hör diplomaten och professorn från Columbiauniversitetet, Stephen Sestanovich, som inte vet om han ska skratta eller gråta över den senaste tidens röra i relationerna mellan USA och Ukraina. Och från universitetet i Birmingham säger professor Kataryna Wolczuk att EU har lämnat över det säkerhetspolitiska spelet om Ukraina till USA men också till enskilda medlemsländer som Tyskland och Frankrike. Och vilken är egentligen Rysslands och president Vladimir Putins plan för Ukraina? Vi träffar den Rysslandsvänlige ukrainaren och politikern Viktor Medvedtjuk, vars dotter har Putin som sin gudfar och som säger att Europa, och Ukraina, behöver Ryssland, vare sig de vill det eller inte. Samtidigt avslöjar han att det finns en sak som han och hans vän Vladimir Putin aldrig pratar om, den ryska annekteringen av Krim. På ett kafé i Kiev sitter journalisten och utrikeskommentatorn Ihor Solovej och säger att Ryssland fortfarande anser att Ukraina tillhör den ryska intressesfären och att Ryssland därför tycker sig ha rätten att lägga sig i hur ukrainarna utformar sin framtid. På Självständighetstorget i Kiev minns Ljudmyla Rozum den där vintern för fem år sedan då staden brann och kriget, det som fortfarande pågår, startade i östra delen av landet. Men i Kiev, säger hon, har livet återgått till det normala och nu sätter hon stor tilltro till den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj, till helt nyligen komiker och känd tv-personlighet men utan tidigare politisk erfarenhet. Nu dominerar ledamöterna från Zelenskyjs parti Folkets tjänare i det ukrainska parlamentet, Radan. Därinifrån hör vi bland annat utrikeskommitténs ordförande Bogdan Jaremenko som säger att den som vill uppnå fred i Ukraina inte har något annat val än att tala med Rysslands president Vladimir Putin. Helt fel, säger landets tidigare infrastrukturminister Volodymyr Omelyan och varnar för att den som tror på sagor riskerar att bli uppäten av drakar. Vi avslutar programmet med läget i östra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Det krig som dödat över 13 000 människor. Vi möter Serhij från Luhansk som inte har sett sin hemstad på över fem år och vi träffar pensionärerna i byn Zaitseve nära fronten som vet exakt hur långt kulsprutorna kan nå. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
Oct 10, 2019
Oljespelet i Persiska viken
00:54:35
Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser som försäljningen av en njure.

De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga. Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, Erik Hånell, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn. De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran? Vår reporter Babak Parham ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran den handlar om försäljningen av en njure. Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern Samuel Ciszuk på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger James Andrew Lewis, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. Allison Wikoff på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag. Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige Muneeb som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Oct 04, 2019
Kriget, flyktingarna och Europas gränser
00:55:52
Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd?

I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare? Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier i Syrien. Om inte det går hotar han med att öppna portarna och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa. Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda. Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet och hindra en ny migrationsvåg till Europa. Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för. Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar bara någon annanstans. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se
Sep 27, 2019
Gängen, tystnaden och rättsstaten
00:55:57
Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det?

"Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd. I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen. Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir.  Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom.  Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett. I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar. Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin. Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt. Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt. Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek. Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar. Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv.  "La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister. Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt. - Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han. I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör Tobias Löfström menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan." Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han. I samband med morden i Vivalla förra sommaren visade befolkningen att de tröttnat på att gängen haft befälet. Många samarbetade med polis. Resultatet blev att två personer har dömts, i både tingsrätt och hovrätt, för det ena mordet och sitter nu i fängelse.
Sep 19, 2019
Den nya terrorn del 2 – hotet mot kvinnorna
00:55:54
Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig?

Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska ett hot som inte stoppar vid Breivik. De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp? För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några  honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien. Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex. När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna. Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han. Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken Hatet sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Sep 13, 2019
Maktspelet i Arktis
00:55:55
Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.

När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en nära-Arktisstat. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
Sep 05, 2019
Den nya terrorn del 1 – hotet mot muslimerna
00:54:26
Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop? 

Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn. Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist. Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst. 24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet som också speglas i det större, politiska sammanhanget. Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer. Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen. För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Aug 29, 2019
Putins Ryssland - 20 år av frågor
00:55:57
Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta?

Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden. Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det? Vi möter Maksim Misjarin som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom. Vi hör journalisten och författaren Peter Pomerantsev, som för några år sedan skrev boken Ingenting är sant och allting är möjligt det nya Rysslands surrealistiska själ och som nu är aktuell med en ny bok. Han menar att det ligger i den ryska maktens eget intresse att låta konspirationsteorierna gro för i ett samhälle där ingen vet vad som är sant eller falskt blir människor passiva och därmed enklare att styra över. Men det finns i dagens Ryssland också en motrörelse av människor som trotsar passiviteten och som kämpar för den objektiva sanningens sak. Vi har bland annat träffat företrädare för ryskspråkiga Wikipedia som tagit strid mot de som försöker sprida propaganda istället för fakta. Och även om det inte går att påverka vem som sitter i Kreml finns en växande grupp ryssar som börjat engagera sig i politiken på den allra mest lokala nivån. Sveriges radios utsände Fredrik Wadström har träffat Grigorij Tolkatjov som lyckats förändra på riktigt i Moskvastadsdelen där han bor. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se
Aug 22, 2019
Kinas magiska vapen
00:55:30
Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot.

Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen. De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten. Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Aug 15, 2019
Det vita pulvrets pris – om kokainet och ansvaret
00:54:50
Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer?

Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
Jun 27, 2019
Sommarhettan och klimatet - bränderna torkan och politiken
00:56:02
Om heta somrar nu och i framtiden. Följ med på en resa i brändernas och torkans spår, till Hälsingland, Australien, Grekland och Skåne. Förändrar en uppbrunnen skog eller en död ko synen på klimatet?

Hur ser de direkt berörda, de som verkligen kommit nära bränder och torka, på vår värld i förändring? Det hör till sakens natur att den globala uppvärmningen är ett fenomen som förklaras med sannolikheter, svårfångat och utdraget över tid. Det ger utrymme för viss osäkerhet och olika uppfattningar om vad problemet är, vad som orsakat det och vem som ska göra något. Klimatförändringarna beskrivs ju ofta som en vetenskaplig utmaning. Men kanske är de också en psykologisk utmaning. Så vad tänker de som mött och möter stora väderhändelser som kanske, men inte alltid givet, beror på klimatförändringarna och hur förhåller dom sig till det som sker? Vår första resa går till Hälsingland. Skogsbränderna där ifjol sommar var de värsta som drabbat Sverige i modern tid. Vad händer i en människa när hon förlorar det en familj byggt upp i generationer? En skog där dina händer och farfars händer planterat skog som inte längre finns. Konflikts Johanna Melén besöker skogsägarna Anders och Ingrid Jonsson i Laforsen vars viloplats gick upp i rök under några sommarveckor. Campingägaren Marco Hassholdt kämpar för att få turisterna att stanna trots att stubbarna nu står där svedda i den tidigare så lockande grönskan. Och medan Kårbölebon Per Persson filosoferar över bränderna som en väckarklocka för klimatet, är andra mer tveksamma till vad som verkligen behöver göras åt saken. I Queensland i nordöstra Australien är klimatförändringarna inte en fråga utan ett faktum. På 8 år har antalet mjölkbönder som lagt ner sina lantbruk minskat från 1100 till 370. Mjölkbonden Luke Stoke är en av de som fortfarande kämpar medan många andra har gett upp. Flera har blivit av med sitt vatten och har tvingats slakta sin boskap. Gert och Brita Petersson i Mästocka i Halland har haft mjölkkor nästan hela sitt vuxna liv. Men något har hänt med vädret, det är inte lika förutsägbart längre. I regeringens senaste klimatanpassningsstrategi nämns Skåne som ett av de områden där marktorkan kan drabba hårt i framtiden. Utanför Hörby på den skånska slätten kämpar Jill och Heidi Svensson på Jima Lantbruk dagligen med konsekvenserna av fjolårets torka. Fodret till korna tog slut i april. Dom tvingas skörda oftare och det kostar i diesel. Så hur ska man då prioritera klimatfrågorna, köra traktor och ha mat till djuren eller minska koldioxidutsläppen för att hejda klimatförändringarna som kanske kommer att ge mer torka? Flera av de val som hållits i världen i år har beskrivits som klimatval. Valet i Danmark, EU-parlamentsvalet till viss del, och valet i Australien där fjolårets sommar slog rekord. Men hur röstar då en befolkning i ett land där klimatförändringarna blivit uppenbara och kostsamma? David Schlosberg, professor i miljöpolitik vid Sydney universitetet är en aning förvånad, kanske till och med chockad, över det australiensiska valresultatet. I Grekland som också snart går till val nu, förlorade omkring 100 människor livet när en brand hastigt svepte in över samhället Mati ifjol sommar. Johanna Melén träffade Christophoros Kokkalis som lyckades rädda sin lilla dotter och sin fru medan andra brändes ihjäl. Han funderar över vad det klimatförändringarna betyder för oss alla, för framtiden, barnen och politiken. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Jun 20, 2019
Porträtt av en polariserad tid – bensinpriser, polskt politikermord och metoo
00:55:12
Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått.

Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet polarisering är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt och där polariseringen märkts tydligt. Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige. Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert. Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne. Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk. Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras?  Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar. Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Tekniker: Sandra Pettersson  
Jun 13, 2019
Den korrupta vården - på liv och död
00:54:54
Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige.

Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring. Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka. I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den. Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan Nasser Matovu Kadunabbi som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten Heather Marquette vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten Barbara Among som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, Okwaro Obuku, ordförande för ugandiska läkarförbundet och Pius Gumisiriza som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda. Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är Ukraina - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är hälsoministern Ulana Suprun. Konflikts Robin Olin talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne. Och journalisten Oliver Bullough, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället. Men Sverige då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger Nathalie Phalén på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor.  Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den personnära vården där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra.  Konflikts Robin Olin och Sally Henriksson skildrar två olika fall av dömda mutbrott inom hemtjänsten. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf
Jun 06, 2019
Kina internerar hundratusentals – världen ser på
00:55:50
Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen?

Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz. Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad. Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon. Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström. Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige? Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts. Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg. Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen. Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
May 30, 2019
En kamera i varje gathörn?
00:55:18
Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen?

Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu. I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område.  Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis.  På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror. I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning.  Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Maria Stillberg
May 23, 2019
EU och värderingsvalet – demokrati, mångfald och frihet
00:55:36
Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm.

På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
May 17, 2019
Beväpnat Europa - vapen, lobbying och populism
00:54:50
Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig.

I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte.  Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig.  En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen.  Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där.  I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd. Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll.  Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol. Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen.  Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet.  På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman
May 09, 2019
Indiens val – heliga kor och hindunationalism
00:54:50
Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien?

  Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot Moder Indien blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land. Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman. Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed. Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.   Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
May 02, 2019
Jakten på datan - den digitala oljan
00:56:08
ÅTERUTSÄNDNING: Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.

Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver data skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var data kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess vd Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att USA inte blir lika stark i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamna efter i utvecklingen av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, Digitalreporter Sveriges Radio, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programmet sändes första gången i december 2018. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser   Tekniker: Elvira Björnfot
Apr 25, 2019
Vittnesmål från svensk vardag
00:54:51
Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar.

Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands. Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons  "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas.  Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma -  från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom
Apr 18, 2019
Afghanistan mellan fred och fruktan
00:54:50
Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris?

2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet? USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien. Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul. Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till islamsk lag och kulturella traditioner när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp. Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna. Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt. I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Massood Qiam massood.qiam@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Apr 11, 2019
Förhörsrummet – kakor och tortyr
00:55:07
Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA.

Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem. Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost. Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det. Laurence Alison vid universitetet i Liverpool har tillsammans med sin fru och kollega Emily Alison studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder. Hör också Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder. Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är Norge. Efter terrordåden i Oslo och på Utöya 22 juli 2011 sa Anders Behring Breivik i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario. Konflikts Sally Henriksson intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren Asbjørn Rachlew som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från. USA däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter 11 september-attackerna i New York. Robin Olin ringde upp James Mitchell, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i Guantanamo på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr. Hör också Mark Fallon som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman
Apr 04, 2019
Israelisk högerextremism och judiska val
00:55:51
För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern.

Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren. Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel. Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag. Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv som innehåller både fängelsestraff och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes. I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu. Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han. Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen i sin egen familj. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Mar 28, 2019
Kärnvapenhotet som glömdes bort
00:54:41
Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige?

För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än. Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
Mar 22, 2019
Polen och polariseringens pris
00:56:00
Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid.

Konflikts Robin Olin gör en resa till Polen i spåren efter den mördade Pawe Adamowicz, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den? Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död. Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konservativa Lag och rättvisa-regeringen, som styrt landet sedan 2015. Pawel Adamowicz välkomnade migranter och var för homosexuellas rättigheter. Vi träffar Mateusz Marzoch, talesperson för Allpolsk ungdom som människorättsorganisationer beskriver som homofobisk och främlingsfientlig. En tid före mordet utfärdade dom ett dödscertifikat för Pawel Adamowicz och ytterligare 10 borgmästare i Polen sedan dom sagt sig välkomna flyktingar till sina städer. Marzoch försvarar fortfarande det där fejkade certifikatet som delades ut som flygblad. Det väckte ju uppmärksamhet, säger han. Vi träffar kvinnan som fått ta vid när Adamowicz hastigt försvann, vice borgmästaren Aleksandra Dulkiewicz. Mycket har förändrats på kort tid, säger Aleksandra som fått vänja sig vid att ha livvakter vid sin sida varje stund sedan borgmästaren, kollegan och vännen mördades. Och vi får en intervju med Piotr Adamowicz bror vars egen psykolog har avrått honom från att prata med media. Polariseringen ökar i hela Europa, om än på olika sätt beroende på olika länders historia, det säger den amerikanska statsvetaren Sheri Berman. Historikern Lars Trädgårdh menar att vi nu ser hur splittringen letat sig in mot den svenska politikens mitt. Och Nima Gholam Ali Pour, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna i Malmö, tillhör dom som är rädd för hot och hat i sin vardag. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se  Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Mar 07, 2019
Flykten från könsdiktaturen - kvinnors frihet och länders heder
00:56:10
Om Shahad som flydde från sin familj i Saudiarabien och prinsessan som försökte lämna sin på ytan glamorösa tillvaro i Dubai. Om platser som vill framstå som moderna och öppna men där uråldriga kvinnoförtryck är inskrivna i lagar.

En natt för två år sedan under en semesterresa till Turkiet tog saudiska Shahad al-Mohaimeed, som hon numera kallar sig, familjens pass, pengar och mobiltelefoner och flydde i en taxi till grannlandet Georgien. Där fick hon hjälp att söka asyl och hamnade till sist i Sverige. För Konflikts Ivar Ekman berättar hon om sin egen flykt och tillvaron som ung kvinna i Saudiarabien, men också om hur hon hjälpte Rahaf, den saudiska kvinna som i slutet av förra året blev en världsnyhet när hon låste in sig på ett hotell i Bangkok för att fly från sin familj. Saudiarabiens de facto-ledare, kronprinsen Mohammed Bin Salman, har intensivt försökt odla en bild av att landet genomgår viktiga reformer, bland annat genom beskedet i somras att kvinnor ska få börja köra bil. Men samtidigt nyttjas de lagar som strikt reglerar vad en kvinna får och inte får göra.   Hör Loujain el-Hathloul, en av den saudiska kvinnokampens verkliga förgrundsgestalter. När vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Sveriges Radios dåvarande korrespondenttrainee Nivette Dawod  träffade Loujain för tre år sedan hade hon just suttit i fängelse efter att ha begått brottet att köra bil som kvinna. Då var hon ändå hoppfull om att Saudiarabien var på väg åt rätt håll, nu sitter hon i fängelse på nytt.  Ett annat land som arbetar intensivt med att odla sin image som ett modernt och framgångsrikt land är Förenade Arabemiraten. Och det är också en plats som är betydligt mer öppen och tolerant än exempelvis grannlandet Saudiarabien. Kvinnor kör bil, gör karriär och måste inte bära slöja. Men det är en diktatur med stora klassklyftor, där vissa brott kan leda till dödsstraff och där uråldriga lagar kring äktenskap fortfarande gäller. Konflikts Sally Henriksson reste till nöjesmeckat Dubai som med sina skinande skyskrapor lockar såväl turister som karriärsdrivna västerlänningar. Men som också är den plats som en prinsessa försökte fly från, trots hennes till ytan glamorösa tillvaro som dotter till Dubais mäktigaste - emiren Mohammed bin Rashid al-Maktoum. Hör bland andra Mustafa al-Zarooni, Förenade arabemiraten-redaktör på en av de största dagstidningar, Khaleej Times, och ordförande för landets journalistförbund. Och journalisten Margaret Coker, tidigare medarbetare för New York Times, som bor i Dubai. Prinsessan Latifa tycktes i mångas ögon ha allt, ett både rikt och spännande liv. Hon hoppade fallskärm och roade sig på olika sätt. Men i hemlighet planerade hon under många år sin flykt. För ett år sedan gav hon sig iväg med hjälp av bland andra sin finska vän Tiina Jauhiainen, men de stoppades på internationellt vatten och hämtades tillbaka till Dubai. Första livstecknet från Latifa kom i december förra året när bilder kablades ut på henne tillsammans med Mary Robinson, som tidigare arbetat med mänkliga rättigheter för FN, som intygade att hon har det bra under "familjens kärleksfulla omsorg".  Konflikts Anna Roxvall intervjuar Tiina Jauhiainen, och berättar historien om prinsessan Latifa och hennes flyktförsök. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Sandra Pettersson
Feb 28, 2019
Tempelstriden och Indiens kvinnor
00:54:42
Om ett beslut som ger kvinnor rätt att be i ett 800 år gammalt tempel som har mötts av våldsamma protester. Men vad handlar den här konflikten om egentligen populism eller mäns behov av att få hänga ifred?

Tusentals gripna, en död och många skadade. Varför väcker kvinnors rätt att få besöka ett 800 år gammalt tempel så starka känslor? Indiens högsta domstol hävde i höstas ett religiöst förbud som hindrat kvinnor i åldrarna 10 till 50 år från att gå in i Sabarimala templet, en av hinduismens allra heligaste platser som årligen besöks av miljoner människor. Beslutet var kontroversiellt från första början det sågs som ett försök att genom juridiken bestämma över uråldriga religiösa traditioner. Och premiärministern Narendra Modi, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, har gått ut och kritiserat det. I delstaten Kerala, där templet ligger, utbröt oroligheter och ilskna demonstranter gav sig ut för att skydda templet från kvinnornas försök att ta sig in. Trots den där juridiska rätten, lyckades ingen ta sig förbi de protesterande förrän i gryningen den 2 januari i år. Då blev Bindu Ammini och Kanakadurga, båda i 40-årsåldern, först att gå in i templet efter högsta domstolens beslut. Nu hotas dom till livet. Vad får kvinnorna att riskera livet för att gå in och försvararna att ta till våld för att hindra dom? Och vad berättar den här händelsen om de vägval dagens Indien står inför? Vi möter nyckelspelarna i dramat för att försöka förstå. Till vår hjälp har vi kulturkorrespondent Naila Saleem som fick en unik intervju med huvudrollsinnehaverskan, tempelbesökaren Bindu Ammini. Hon säger stolt att hon är glad att hon banat vägen för tusentals andra. Vi besöker Rahul Easwar som var en av de som greps i samband med våldsamheterna i rollen som ledare för en av de hinduaktivistiska grupper som protesterat utanför templet. Och Naila Saleem får också träffa ytterligare en viktig person i sammanhanget: Dipak Misra, huvuddomaren bakom det där beslutet i högsta domstolen som utlöste hela händelseförloppet Men det här handlar inte bara om religion och juridik. Det har också lett till en politisk konflikt, där regeringspartiet hindunationalistiska BJP och kommunisterna i Kerala är huvudmotståndare. Naila Saleem träffar den lokala kvinnoministern KK Shailaja som stod först i ledet i en mänsklig mur som delvis protesterade just mot händelserna vid Sabarimala-templet. 5 miljoner kvinnor ställde sig skuldra mot skuldra i en lång kedja genom delstaten, eller ett fort för jämställdhet, som ministern uttrycker det. Men historikern Jajakumari Devika menar att den där kedjan bara var ett skådespel, iscensatt av: Männen. Hon ser uppståndelsen kring Sabarimala templet i ljuset av att politiken i Indien blivit allt mer populistisk och där är både högern och vänstern lika goda kålsupare, menar hon. Reporter: Naila Saleem naila.saleem@sr.se Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Feb 21, 2019
5G-kriget och Huawei - spioneri, storpolitik och global kapplöpning
00:55:22
Om ett gryende högteknologiskt kallt krig. Är Huawei ett säkerhetshot? Och varför för USA en kampanj för att få sina allierade att stänga ute den kinesiska mobiljätten från de nya 5G-näten?    

5G, den femte generationens mobilnät, som snart ska rullas ut brett över världen ses av många som en revolutionerande förändring. Och nu börjar det höras diskussioner om säkerheten i det nya nätet och diskuteras vilka som egentligen ska få vara med i bygget.  De senaste månaderna har det varit stort fokus på en av aktörerna, den kinesiska telekomjätten Huawei. Det har handlat om allt från att de har stängts ute eller begränsats från flera länders 5G-nät av säkerhetsskäl till USA:s påtryckningar av sina allierade och gripandet av Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada. Hur hänger det här ihop? Vad säger Huawei om anklagelserna? Varför är 5G-nätet särskilt känsligt? Hur tänker svenska politiker agera för att garantera säkerheten i 5G-nätet? Och varför gör USA som de gör? En del av svaren finns i Kista i Stockholm så Konflikts Ivar Ekman tog en tur genom Sveriges högteknologiska kluster. På det svenska telekomföretaget Ericssons huvudkontor berättar Håkan Djuphammar, ansvarig för standardisering och industrisamarbete på Ericsson, om 5G-teknologin och vad utrullningen av 5G kommer att betyda för samhället. Men politiken kopplad till 5G-nätet avböjde Ericsson att kommentera den här gången. Bara några minuters promenad bort finns det svenska dotterbolaget till en av Ericssons största konkurrenter Huawei. Där träffar Ivar Ekman vd:n Kenneth Fredriksen. Även han talar om 5G:s möjligheter men svarar också på frågor om Huaweis kopplingar till kinesiska myndigheter, vad den nya kinesiska underrättelselagen innebär för dem och misstron som breder ut sig mot Huawei. Ett stenkast därifrån finns Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och den säkerhetspolitiska analytikern Jerker Hellström. Han menar att det finns ett nära förhållande mellan Huawei och den kinesiska staten. Och att den nya underrättelselagen har betydelse för kinesiska företag. Men vad säger man från kinesiskt håll? Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ger en bild av den officiella synen på misstankarna mot Huawei och den nya underrättelselagen. Hon har också intervjuat Huaweis internationella talesperson Joe Kelly. Och varför gör USA som de gör? Med hjälp av New York Times korrespondent för nationell säkerhet David Sanger och Bloombergs techreporter i Europa Natalia Drozdiak berättar Konflikts Sally Henriksson om USA:s agerande de senaste åren. Hur Huawei pekades ut som ett säkerhet i en underrättelserapport 2012 och hur USA sedan en tid tillbaka driver en kampanj för att få sina allierade att stänga ute Huawei från sina 5G-nät. Och också om gripandet av finanschefen Meng Wanzhou, dotter till Huaweis grundare, i Kanada på USA:s begäran och hur Kina därefter frihetsberövat de kanadensiska medborgarna Michael Kovrig och Michael Spavor. Hör också Carolina Dackö på advokatfirman Mannheimer Swartling som för sina klienters räkning har skrivit en rapport om den nya kinesiska underrättelselagen. Och så till sist var befinner sig Sverige i allt det här. Den frågan tog Ivar Ekman med sig till Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson
Feb 14, 2019
Bakslag vid bensinpumpen - klimatet och koldioxidskatten
00:55:01
Om vad som krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna. Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna.

  Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer? Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika. Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto. Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna. Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Feb 07, 2019
Kurderna hjälpte världen att besegra IS - vad ska hända med dem nu?
00:55:39
Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna.

I december reste Konflikts Besir Kavak runt i norra Syrien, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om USA drar sig ur. Turkiet, Ryssland och den syriska regimen har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot IS. Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i Kobani, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd. Men hur är det i regionen nu? På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige Berekat Hemo prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket. I staden Amude besöker vi radiokanalen Arta FM som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern Sefkan Orkês berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken. Inne i den civila domstolen i Rojavas så kallade huvudstad Qamislo berättar Högsta domstolens domare Xalid Ali om den nya grundlagen, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur kvinnors rättigheter har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén besöker byn Jinwar där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den kurdiska kvinnorörelsen. Där träffar vi bland andra Amira, Fatma och Simav. Besir Kavak tar oss också med till byn Kêlhesenak intill den turkiska gränsen där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna Avdê och Hasan berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de. Och i Ayn al Isa möter vi den kurdiska politikern Ilham Ahmed, medordförande för det Syriska Demokratiska Rådet, som är det högsta politiska organet i norra Syrien. Men det är i Menbic, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör Sherwan Dervê, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för militärrådet i Menbic. Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon väg framåt där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern Cengiz Candar, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson
Jan 31, 2019
Det gröna guldets pris – cannabis och dödsskjutningarna
00:54:40
Om hur våldsspiralen i Sveriges utsatta områden hänger ihop med rökande hipsters på en innerstadsfest. Följ med till New York, Akalla och Malmö i jakt på det gröna guldets gruvor och gravgårdar.

Allt fler länder i västvärlden går mot ökad legalisering av cannabis. Och även i Sverige är rökandet av drogen, på sina håll, lika accepterat som alkohol trots förbud enligt lag. Men vad kostar den där jointen egentligen? För det är inte säkert att det är den som röker som betalar det högsta priset. Enligt Ulf Guttormsson, chef för analysavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, har det skett en signifikant ökning av cannabisanvändningen i Sverige de senaste fem åren. Idag svarar motsvarande 280.000 personer att de använt marijuana eller hasch det senaste året, en ökning med nästan 50 procent sedan 2013. Och när användandet ökar, växer den illegala marknaden. Samtidigt utgör just cannabis den ekonomiska basen för gängens verksamhet, det säger Stewe Alm narkotikaexpert på underrättelse-enheten på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Den illegala droghandeln har följts av ett allt dödligare våld. Många av offren finns i utsatta områden där vapentillgången ökat i drogrivalitetens spår. Carolina Sinisalos 15-årige son Robin, hade enligt polisen inga kopplingar till kriminella gäng. Ändå sköts han till döds en januarimorgon för 3 år sedan. Hans mamma har startat organisationen Fuck våldet för att uppmärksamma hur många unga personer som fallit offer för gatuvåld de senaste åren. Så hur ska Sverige hejda den här utvecklingen? Vi tittar närmare på två linjer. Det ena handlar om nya metoder för att pressa dom som slåss om drogmarknaden att lägga ner vapnen och hoppa av. Polisen i Malmö har tagit efter en amerikansk modell som i det svenska pilotprojektet fått namnet Sluta skjut. Malmös polismästare, Stefan Sinteus, har tittat på exemplet USA och tror att metoden kan fungera även i Sverige.   Frilansjournalisten Sandra Johansson åker till Long Island i New York och träffar Ducamel Duke Dennis som valde att hoppa av tack vare den modellen för ett par år sedan. Andra menar att det bästa är att legalisera cannabis då drar man ju undan mattan för dom kriminella gängen? I USA finns det forskning som visar att det gängrelaterade våldet gått ner i delstater som gränsar till Mexiko efter att man inlett legalisering med medicinsk cannabis där. Evelina Gavrilova, som forskar på brottsekonomi vid den norska handelshögskolan, är en av författarna till en uppmärksammad studie i ämnet. Hon tror att en legalisering skulle kunna bidra till att minska våldsspiralen även i de nordiska länderna. Hör också Lasse Weirup, kriminalreporter på Dagens Nyheter, som menar att det inte riktigt är så enkelt och att man måste komma ihåg att Sverige inte är USA.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Jan 24, 2019
Det nya Etiopien och hoppet på Afrikas horn
00:55:25
Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten.

I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på Afrikas horn, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför.  Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts Ivar Ekman dricker kaffe tillsammans med affärsmannen Sverker Littorin, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver.   Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson prata om vad som hänt i Etiopien det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern Abiy Ahmed, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna Eritrea och Somalia? Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull eritreansk soldat vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten.  Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president Afewerki och regimen. Konflikts Sally Henriksson träffar Fethawi Mehari, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall.  Vi tittar också in hos Osama Yassin Mohammed på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till Mogadishu under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland svensk-somalier, och Konflikts Anna Roxvall har träffat Mouna Magan, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i Somalia. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör Abukar Omarsson, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
Jan 17, 2019
Jemen – maten som vapen?
00:55:57
Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den.

För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Jan 10, 2019
Rustning i rymden
00:54:42
Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.

Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.  Programmet sändes första gången i oktober 2018. Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Robin Olin robin.olin@sr.se
Jan 03, 2019
Venezuelas väg mot kollapsen
00:55:41
Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.

2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programmet sändes första gången i september 2018. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Dec 27, 2018
Sista julen i Sverige?
00:55:33
Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.

I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot.  Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas.  Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen.  Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar.  Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna? Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri. Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud.  Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud.  Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan.  Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare.  Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul.  Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
Dec 20, 2018
Striden om staden
00:55:57
Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ?

Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. Det ser ruttet ut här, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Dec 13, 2018
Jakten på datan – den digitala oljan
00:56:09
Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.

Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser  simon.moser@sverigesradio.se
Dec 06, 2018
Nationalism och såriga gränser
00:56:03
Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på fel sida. Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt?

Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson
Nov 29, 2018
Saudiarabiens dubbla ansikten – och mordet på Jamal Khashoggi
00:55:55
I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting?

I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson
Nov 22, 2018
Lastbilarna, Brexit och globaliseringen
00:55:52
Om lastbilar, globalisering och nationalism. Följ med till Dover och hör om hotande Brexit-kaos, till amerikanska lastbilsmeckat Laredo, och på en resa längs frostiga vägar från Härnösand till Västerås.

Vem vinner och vem förlorar när den globala ekonomin ställs mot en allt mer nationalistisk politik? Vi börjar med en lastbilstur från Härnösand till Västerås. Konflikts Sally Henriksson hoppar in i hytten hos åkeriägaren och lastbilsföraren Pontus Löfgren från Skellefteå för att försöka förstå chaufförernas vardag med kamp mot väder och väglag, mot klockan och varför färre och färre vill göra det här jobbet. Förarbristen är branschens största utmaning. Just in time-filosofin, som går ut på att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs för att inte behöva ha stora lager - och som dominerar inom transportbranschen har gjort att tempot har skruvats upp och vardagen blivit stressigare för chaufförerna.  Logistikprofessorn Johan Woxenius på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förklarar för Konflikts Ivar Ekman hur viktiga lastbilarna är i världen i dag och varför de har fått en sådan betydelse. Vilka är vinnarna och förlorarna i den här utvecklingen där efterfrågan på transporter bara ökar och ökar? Vi fortsätter vår tur till USA:s lastbilsstad nummer ett, Laredo i Texas. Varje dag passerar 18 000 lastbilar gränsövergången mellan Mexiko och USA. Och det nya handelsavtalet innebär att medan amerikanska chaufförer får köra obegränsat in i Mexiko, så har amerikanska myndigheter möjlighet att stoppa mexikaner från att göra samma sak i USA. Konflikts Robin Olin har träffat stans borgmästare Pete Saenz, mexikanska och amerikanska lastbilsförare och far och son, Ernesto Gaitan den äldre och den yngre, som tack vare det åkeri som fadern byggt upp sedan han kom till Laredo från Mexiko nu lever den amerikanska drömmen med 500 lastbilar i sin ägo. Slutligen ska vi till Dover, där det blåser Brexitdoftande vindar. Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien, Claes Aronsson, pratade med människor där för att försöka förstå hur den andra stora politiska kampen kring globaliseringen Brexit påverkar den här formen av transporter och handel. Hör bland andra Tim Dixon, chef på företaget Motis som kontrollerar att lastbilarna har sina papper i ordning, Modestas från Litauen som kört matvaror till Storbritannien, Nesja från Serbien som transporterar däck och Alex Veitch som är analytiker på branschorganisationen för transportsektorn Freight Transport Association.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Fabian Begnert
Nov 15, 2018
Oönskade hjälpare
00:54:25
Om när hjälp till människor i nöd riskerar att bli ett brott. Har aktivisterna radikaliserats eller har myndigheterna blivit hårdare nu när migrationspolitiken stramats åt? När är det ok att hjälpa?

I dagens program berättar vi om fyra aktuella fall där människor som säger att dom försökt hjälpa migranter i nöd, anklagas för att bryta mot lagen. 21-åriga Elin Ersson, student i Göteborg, blev ett viralt fenomen när hon i somras vägrade sätta sig ner på ett flygplan på Landvetter, i protest mot att en man skulle utvisas till Afghanistan. I oktober kom beskedet att hon åtalas, men inte för att hon förhindrat en deportation, utan för brott mot luftfartslagen. Men kammaråklagare Jemes von Reis menar att det spelar roll om handlingen ses som civil olydnad. På Raul Wallenbergs torg protesterade nyligen vänner och sympatisörer mot det de ser som en orättfärdig häktning av tre hjälparbetare i Grekland. Svenska Anna Benedictsson har själv jobbat med studenterna Sarah Mardini och Sean Binder, som nu anklagas för grova brott, efter att de hjälpt till att ta emot flyktingar på stränderna på den grekiska ön Lesbos. Vad får man egentligen göra för att hjälpa människor i nöd? När ska en handling ses som människosmuggling, och när handlar det om att rädda liv på havet? Frågan diskuteras på högsta EU-nivå sedan allt fler medlemsländer valt att ställa hjälparbetare inför rätta. Och om hjälparbetare och aktivister här i Europa anser att dom blir motarbetade, rentav kriminaliserade, är den här trenden allt tydligare i USA. Robin Olin pratar med den 18-årige filmstudenten Sergio Salazar som protesterade mot USA:s migrationspolitik - genom att upprätta ett tältläger. Hans fall har blivit en vattendelare i USA - mellan de som ser honom som en hjälte, och de som ser honom som en brottsling - precis som Elin Erssons fall här i Sverige - men med högre insatser. Todd Bensman, på tankesmedjan Center for Immigration Studies, som står Trumpadministrationen nära, varnar för det han ser som en radikalisering bland aktivister. Men Sergio Salazars advokat, Christian Sanchez, ser en trend där allt fler aktivister förföljs av myndigheterna. Vi avslutar programmet med en historia om när den som har till uppgift att upprätthålla lagen också anklagas för att bryta mot den. Robin Olin träffar Sally Hernandez, av sina politiska motståndare kallad sanctuary Sally, sheriff i Travis County i Texas. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Nov 08, 2018
USA:s röst i världen
00:55:55
Om varför USA:s val också rör oss i Europa. Vi besöker ett valmöte i Texas. Och återvänder till Konflikt-reportage om brutna avtal och ett USA som inte längre självklart ser sig som Europas beskyddare.

Robin Olin reser till San Antonio i delstaten Texas och besöker Cowboy dancehall, där Demokraternas stjärnskott Beto O'Rourke håller valmöte till tonerna av country-soulbandet Shinyribs. Här möter vi oljeindustri-arbetaren Thad Herrston som tycker att klimatfrågan är värd att kämpa för, mänskligheten är ju större än hans eget jobb. Vi återvänder till berättelser vi hört i Konflikt tidigare i höst som visat hur USA:s röst i världen har förändrats under Trump och vad det betyder för oss här i Europa. Hur allvarlig är president Donald Trump när han pratar om att ta hem amerikanska soldater från exempelvis Tyskland och låta européerna klara sig själva? Eller när han som på ett valmöte nyligen, talar om att bryta 30 år gamla nedrustningsavtal med Ryssland? Och det är inte bara presidenten själv som vill ompröva gamla allianser. Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton som tidigare varit en hård kritiker i FN, höll nyligen ett brandtal mot den Internationella Brottmålsdomstolen, vilket får konsekvenser för möjligheten att straffa personer som begått brott mot mänskligheten. Men det senaste året har också andra vindar nått över Atlanten som kampanjen Metoo som märks tydligt i höstens valrörelse. Mellanårsvalen den 6 november har också kallats kvinnornas val, så här ett år med Metoo-kampanjen och i kölvattnet av Donald Trumps utnämning av Bratt Kavanaugh till Högsta domstolen. Spåren av det märks också i Texas. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Nov 01, 2018
Bomberna i Kabul
00:56:39
Om bombdåd, brottare och hazarer. Den 5 september attackerades en brottarklubb i Kabul. Varför? Av vem? Och vad säger det om situationen i Afghanistan idag?

På eftermiddagen den 5 september attackerade en självmordsbombare den anrika, kända brottningsklubben Maiwand i västra Kabul. Konflikts Massood Qiam har pratat med Maalim Abbas, tränare och ägare av klubben, som fick sin arm bortsprängd i attacken.  Någon timme senare, när sjukvårdspersonal och medieteam var på plats, sprängdes en andra bomb utanför klubben, en bilbomb. Massood Qiam, som själv var tv-journalist i Afghanistan innan han kom till Sverige och Sveriges Radio, har också intervjuat Tamim Hamid, reporter på Tolo TV och kollega till tv-reportern Samim Faramarz som dödades i attacken, och Arman Farhang från TV1, som skadades i attacken, om det som hände ur deras perspektiv. Och Wali Arian, reporter för Tolo TV som numera bor i Malmö och arbetar för kanalen därifrån. Hör hans tankar om situationen för journalister i Afghanistan och tävlingen om nyheter som ibland leder in i döden. På en brottarklubb i Stockholm finns flera av Maalim Abbas adepter som brottats på Maiwand innan de kom till Sverige. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte klubben på Södermalm och träffade bland andra Ismail Adina, som berättar om hur han fick höra om attacken, sin relation till Maiwand och Maalim Abbas, och om stoltheten i att vara brottare. I Motala finns en annan av Maalim Abbas före detta elever. Mushtaq har varit i Sverige i snart tre år och vet ännu inte om han kommer att få stanna här. Han är hazar och när han bodde i Kabul brottades han på Maiwand flera gånger i veckan. För Konflikts Sally Henriksson berättar han om rädslan att inte få stanna, och om sina känslor och tankar kring attacken mot Maiwand.  Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman
Oct 25, 2018
Rustning i rymden
00:54:42
Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.

  Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.   Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Robin Olin robin.olin@sr.se
Oct 18, 2018
Vem ska straffa Assad?
00:55:54
Om internationell rättvisa och vem som ska straffa de ansvariga för grymheterna i Syrien. Hör historien om Förintelsen; om folkmord och brott mot mänskligheten. Varför är det så svårt att ställa Bashar al-Assad inför rätta?

Konflikt berättar historien om den internationella rättvisans uppkomst, och hur bevismaterial samlas in i Syrien under brinnande krig för att i framtiden kunna döma Bashar al-Assad och andra ansvariga för de brott som begås i krigets Syrien. Men har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, den legitimitet man hoppades på när den skapades? De stora mäktiga länderna i världen har valt att inte vara med och majoriteten av människorna på jorden lever i länder som inte aktivt deltar dess arbete. Vi hör bland annat: Omar Alshogre, tortyroffer från Syrien, Philippe Sands, professor i juridik och författare, Hans Corell, före detta rättschef i FN, Nerma Jelacic, kommunikationschef på CIJA, Kommissionen för internationell rättvisa och ansvarsskyldighet, "Khaled", CIJA:s chefsutredare i Syrien som riskerar sitt liv för att samla in bevis, Jan Elisasson, för detta utrikesminister och vice general sekreterare i FN och Jeremy Rabkin, professor i juridik vid George Mason Univeristet i Virginia.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se  
Oct 11, 2018
Kinas okända läger
00:55:45
Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?

De senaste månaderna har FN och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch uppmärksammat det som kan vara en av vår tids allra värsta och mest avancerade kränkningar av mänskliga rättigheter. I regionen Xinjiang i västra Kina, där många av Kinas muslimska minoritetsfolk bor, uppges en miljon människor ha försvunnit in i ett enormt system av läger och fängelser. Området har länge präglats av konflikter med centralmakten i Peking och ibland våldsam separatism och sedan en tid tillbaka pågår en kampanj som staten kallar Slå hårt.   Hör vittnesmål från köksbord i Sverige och följ med på en unik resa till Kasghar där det inte längre går att gömma sig. Radions Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg besöker den historiska staden som är uigurernas kulturella centrum. Hon har varit där många gånger förr. Men den här gången är något brutet. Lokalbefolkningen vill inte längre prata med journalister och ser henne inte i ögonen. Kasghar är en belägrad stad, patrullerad av medborgargarden med träklubbor och vakter med elektriska halsgrepar. Högteknologiska system med bland annat insamling av DNA har gjort övervakningen total. Över den tidigare samlingsplatsen, den historiska moskén, hänger kommunistpartiets paroller. Konflikts reporter Randi Mossige Norheim får tag i en man som vittnar om sin tid i ett omskolningsläger tidigare i år. Han berättar att alla var klädda i samma blå overaller, att de fängslats på grunder de själva inte riktigt förstod, som att de haft kontakt med utlandet eller utövar sin religion. Fångarna fick sjunga den kinesiska nationalsången. En gång när jag inte gjorde som dom sa så tvingades jag sitta på en stol i tjugofyra timmar, med både fötterna och händerna fastkedjade, säger mannen. Och från köksbord runt om i Stockholm upprepar uigurer ett och samma vittnesmål: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Grannarna såg hur min mamma och pappa fördes bort med svarta huvor över huvudena, säger en av de uigurer Randi Mossige-Norheim träffar. Den kinesiska staten förnekar att så många som 1 miljon människor ska sitta i läger och har en helt annan bild av vad som händer i Xinjiang: Det handlar om arbetsmarknadspolitik och utbildning. Folket i den fattiga regionen behöver lära sig kinesiska för att bli en del av den kinesiska ekonomin och lyftas ur fattigdom. Men hur långt är Folkrepubliken beredd att gå för att uppnå målet? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Oct 04, 2018
Slaget om Europa II - knähundar, vasaller och fattighjon?
00:55:08
Om stormakternas intressen i ett allt mer splittrat Europa. Planer på en kinesiskfinansierad undervattenstunnel, tiotusentals amerikanska soldater på europeisk mark och en rysk president som dansar runt på ett bröllop i hjärtat av Europa. Hur agerar Kina, USA och Ryssland i Europa?

En knähund till Ryssland, vasaller till USA och fattighjon i jämförelse med Kina. Det är några av de bilder som målas upp av europeiska länder i veckans Konflikt. Tidigare i höstas gjorde vi på Konflikt ett program om den ökande splittringen mellan olika EU-länder. Nu tittar vi närmare på USA:s, Kinas och Rysslands intressen i ett allt mer splittrat Europa. Följ med till Hohenfels i Bayern där Sveriges Radios reporter Kajsa Norell talar med invånarna om närvaron av amerikanska soldater på en amerikansk militärbas i den lilla staden.  Men varför är egentligen tiotusentals amerikanska soldater i Tyskland och på andra håll i Europa? Hör Joshua Shifrinson på Bostons universitet som nära studerat USA:s strategi i Europa, Julie Smith, forskare på Bosch Akademien i Berlin, som skötte Europapolitiken på Pentagon under den förre presidenten Barack Obama och Barry Posen, professor i statsvetenskap på universitetet MIT i Boston, intervjuade av Konflikts Ivar Ekman. Samtidigt som det från USA:s håll både kommer olika signaler om huruvida de amerikanska trupperna i Europa ska minskas eller ökas, flyttar Kina fram positionerna.  En som tror på kinesiska investeringar i Europa är Angry birds-grundaren Peter Vesterbacka, eller Mighty eagle som han kallas. Hans senaste stora projekt är att bygga en av världens längsta undervattenstunnlar för både tåg och biltrafik under den Finska viken, mellan Helsingfors och Tallinn. Och nu jobbar han för att den ska bli till med hjälp av miljarder från Kina. Konflikts Robin Olin hängde med Peter Vesterbacka på en fullspäckad mötesdag i Helsingfors. Hör också Finlands kommunikations- och trafikminister Anne Berner och Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Ytterligare en spelare på den europeiska arenan, som har ambitionen att vara en inflytelserik stormakt, är Ryssland. Då och då anklagas Ryssland för att försöka påverka val i Europa och för att vilja så split genom att stötta EU-kritiska grupper och ledare. Nu senast när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte Bosnien-Hercegovina inför det kommande valet. Sveriges Radios Johanna Melén pratade med människor i Banja Luka om Rysslands ökade intresse i regionen. Men är målet ett splittrat Europa? Eller vilka intressen har Ryssland egentligen när de söker nya allierade i de europeiska länderna? Och varför dansade Vladimir Putin i somras runt på ett politikerbröllop i Europas hjärta? Konflikts Sally Henriksson undersöker detta med hjälp av Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och Fyodor Lukyanov, chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och ledare för det ryska utrikes- och försvarsrådet, en oberoende expertorganisation som till viss del samarbetar med den ryska regeringen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson
Sep 27, 2018
ÅTERUTSÄNDNING: Konflikt i hörnen
00:54:25
Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan.

  Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Sep 20, 2018
Venezuelas väg mot kollapsen
00:55:41
Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.

  2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Sep 13, 2018
Slaget om Europa
00:54:43
Om ett EU-samarbete i gungning. Hur flyktingkrisen blivit en politisk kris när unionen delas i två läger - runt Ungerns Orbán och Frankrikes Macron. Hur splittrat är EU, varför och vad är lösningen? Konflikt gör nedslag i Italien, Spanien, Bryssel och i den svenska valrörelsen.

Italien har gått från att vara ett av de mest EU-vänliga länderna till att utmana EU:s framtid. Nyligen träffade Italiens inrikesminister och vice premiärminister Matteo Salvini Ungerns premiärminister Victor Orbán, och efter mötet talade de om en ny allians, att EU är uppdelat i två block och att Frankrikes president Emmanuel Macron är deras gemensamma huvudmotståndare.  Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén reste till norra Italien och talade med italienska väljare och migrationsprofessorn Tommasso Frattini om Italiens nya position i EU och migrationspolitiken, och framgångarna för Salvinis Lega, som nu är rekordstora i opinionsmätningar.  När Italien nu stoppat migrantbåtar till sina hamnar är det till den spanska sydkusten som de flesta migranter till Europa kommer. Och det har fått EU att agera, kommissionen skickade snabbt 30 miljoner euro för att Spanien bland annat skulle kunna bygga upp ett mottagningscentrum i hamnen i Algeciras. Konflikts Robin Olin reste till södra Spanien för att se om Spanien är det nya slagfält, där migrationen ska testa dom högerpopulistiska och EU-kritiska strömningarna. Hör bland andra Salud Anguita, högerpopulistiska Vox talesperson i Andalusien, röster från Algeciras där det nybyggda mottagningscentret för migranter finns, och i Cadiz möter vi José Pacheco, den spanska socialistregeringens, PSOE, representant i regionen. Hur går tankegångarna i Bryssel när EU-samarbetet skakas om? Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden har träffat två EU-analytiker med olika perspektiv och syn på EU-samarbetet och dess framtid. Hör Fabian Zuleeg från tankesmedjan European Policy Center som förespråkar mer EU-samarbete och Pieter Cleppe på den mer EU-skeptiska tankesmedjan Open Europe. Och i Sverige går vi snart till val, samtidigt som det gungar i EU. Hur märks EU och den växande splittringen i den svenska valrörelsen? Konflikts Sally Henriksson talade med väljare och valarbetare vid valstugor i Stockholm och med företrädare för de åtta riksdagspartierna.  Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
Sep 06, 2018
Metoo och valen
00:55:07
Om en rosa våg, feminazis och ifrågasatta rättigheter. Hör om valkampanjer i USA och Sverige i Metoo-rörelsens kölvatten. Vad lever vidare efter fjolårets revolution, brandtal eller tystnad?

För knappt ett år sedan startade Metoo - en kampanj som kom att kallas en revolution, och som snabbt spred sig över världen. I USA har den bidragit till att rekordmånga kvinnor kandiderar i de många val som hålls i där i höst, så många att 2018 kommit att kallas "kvinnans år". Våra opinionsundersökningar visar att Metoo har gett en längtan efter förändring, särskilt hos yngre kvinnor, säger Celinda Lake, en av de ledande strategerna bakom den rosa amerikanska vågen. Hör även forskaren Debbie Walsh chef för Center for American Women and Politics på Rutgersunivesitetet i New Jersey. I USA har Metoo gett en tydlig kvinnlig reaktion mot president Donald Trump. Men hur ser det då ut här i Sverige? Konflikts Ulrika Bergqvist åker till Helsingborg och Förslöv för att se hur det går för det parti som kandiderar under rosa fanor Feministiskt Initiativ. Ger en kampanj som Metoo partiet kraftig vind i seglen inför det kommande valen? Men ledaren Gudrun Schyman ser ut att kämpa i motvind. I Göteborg besöker Ivar Ekman en annan ände av den pågående svenska valrörelsen: Sverigedemokraterna och den alldeles nyutsedda jämställdhetspolitiska talespersonen, 22-åriga Ebba Hermansson. Är det hennes syn på aborträtt och familjens roll som är framtidens jämställdhetspolitik i Sverige? Och har Metoo bidragit till att ge SD en skjuts? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Aug 30, 2018
24 timmar Köpenhamn - hygge och getton
00:55:54
Om danska getton och fläskkött på menyn, den danska hyggekulturen och hur migrationsfrågor hamnade högst upp på den politiska agendan. Konflikt reste till Köpenhamn för en guidad tur i det danska politiska landskapet.

Det stundar val i Sverige och mycket kretsar kring invandring, integration och vilket inflytande Sverigedemokraterna kan få. Oavsett vad som händer så är dom flesta överens om att svensk politik gått in i ett nytt skede. En förändring som dansk politik har lång erfarenhet av. Följ med på vår tur genom dansk politik under 24 timmar i Köpenhamn. Det danska ordet hygge har blivit populärt även utanför Danmark de senaste åren. Är det så enkelt som att något är mysigt och trevligt eller är hygge något unikt unikt för det danska folket som inte går att översätta? Och kan det vara hygge i ett danskt så kallat getto? Hör bland andra Meik Wiking, lyckoforskaren som skrivit bästsäljaren "The Little Book of Hygge". Något annat som Danmark blivit känt för internationellt det senaste året är regeringens gettoplan med 22 punkter som statsminister Lars Løkke Rasmussen presenterade i våras. Syftet är att förbättra integrationen och minska kriminalitet i särskilt utsatta områden. Konflikts Ulrika Bergqvist har träffat bland andra Uzma Ahmed och Laila Hammouti som bor i ett av de områden som pekats ut som getton, aktivisterna Marie Christensen och Fatma Tounsi samt sociologen Aydin Soei. Invandringskritiska Dansk Folkeparti kom in i Folketinget 1998 men fick sitt genombrott i dansk politik i valet 2001. sedan dess har de haft ett stort inflytande över dansk politik som stödparti, trots att de i senaste valet 2015 valde att stå utanför regeringen. Nu är de Danmarks näst största parti. Men det var inte Dansk Folkeparti som satte invandringsfrågor högst upp på den politiska agendan under nollnolltalet utan Anders Fogh Rasmussen, dåvarande ledare för det liberala högerpartiet Venstre, när han stöpte om politiken från borgerlig fördelningspolitik till värderingspolitik, där inavndrings- och integrationsfrågor var centrala. Hör Esben Schjørring, redaktör för det politiska magasinet Altinget, och en av författarna till "Værdikæmperne - slaget om danskernes sjæl" som kom tidigare i år.  Konflikt åkte också till Hvidovre, en kommun några kilometer utanför Köpenhamn där Dansk Folkeparti styr tillsammans med bland andra Socialdemokraterna sedan 2013. Det var också den plats som Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson valde ut i P1-programmet "Mitt Sverige" i våras. Varför har frikadeller, fläskkött och annan traditionell dansk mat blivit politik där? I förskolan Frydenhøj träffade vi vice borgmästaren Mikkel Dencker och i kommunens rådhus borgmästaren Helle Adelborg. Hör även debattören och journalisten Mikael Jalving som inför förra valet i Sverige gjorde radioprogrammet "Danmarks röst", och filosofen Odai al Zoubi som har flyttat till Malmö eftersom han inte längre vill bo i Danmark. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson
Aug 23, 2018
Konflikt i hörnen
00:55:05
Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan.

  Konflikt tar sommaruppehåll. Men först firar vi Midsommar med att återvända till några av årets höjdpunkter. Vill du höra mer återutsänds några av årets Konflikt-program lördagskvällar kl.19.03 under sommaren. Det går förstås bra att lyssna på tidigare program på stranden, i stugan eller på en bänk i stan. Du hittar dom via vår hemsida, i Sveriges Radio Play-appen, eller där poddar finns. Redaktionen önskar trevlig sommar och återvänder med nya program i slutet av augusti. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Jun 21, 2018
Studiefällan Sverige
00:56:08
Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige.

Konflikts Randi Mossige-Norheim följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar. Möt 23-åriga Sadif som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier. Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora, säger Ardjo, som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. Det är en bra app, säger Ardjo. Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut.   Rodrigues, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues.   Hör Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen. Författaren och tidigare biståndsarbetaren Helena Thorfinn som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts Sally Henriksson. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen Nadia Sultana. Och så går programledaren Robin Olin på spa med Raeed Abedin som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sr.se Tekniker: Jacob Vikblom jacob.vikblom@sr.se
Jun 14, 2018
Kina och faktakontrollen
00:55:45
Om Kinas syn på vad som är fakta - och hur den ska korrigeras över världen. Kinas ambassadör får frågor om den fängslade förläggaren Gui Minhai, om kinesiskt spioneri och pekpinnar kring Taiwan.

En delegation med fyra kostymklädda män dyker upp för en intervju i Konflikt. Kinas ambassadör Mr. Gui Congyou, ambassadens svensktalande tolk, tredje sekreteraren och chefen för den politiska sektionen på ambassaden. De hälsar artigt. Men de är här för att de har ett uppdrag. De vill faktakorrigera vår rapportering kring Kina, man kan se det som ett tecken på vänlighet, säger ambassadören. I ett brev till redaktionen, som utgår från en sändning Konflikt gjorde i april i år, Kina och underkastelsen, hävdar den kinesiska ambassaden att programmet var fullt av faktafel och helt oacceptabelt. I Kina och underkastelsen berättar den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin hur han tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst. Vi besöker en gymnasieskola i Luleå som har ett samarbetsavtal med det kontroversiella kinesiska Konfucius-institutet, vi hör om den pågående rättegången kring kinesiskt spioneri mot exil-tibetaner här i Sverige, och om hur Kina vill sprida sin mjuka makt bland annat genom investeringar i filmindustrin, som köpet av svenska biografkedjan SF ifjol.  Ambassadör Gui Congyou svarar på frågor om den fängslade bokförläggaren Gui Minhai. Han ger sin syn på vad en kinesisk lärare i Sverige bör förklara vad som hände på Himmelska fridens torg, och svarar på varför Taiwans status är så känslig att Kina vill kontrollera vad som står på flygbolagens hemsidor när du bokar en biljett. Och det visar sig att vår syn på vad som är fakta - och Kinas syn på fakta - inte alltid helt stämmer överens. Sist i programmet hör vi också Jerker Hellström, forskningsledare vid Asien- och Mellanösternprogrammet vid FOI. Längre ner finns en längre version av intervjun med ambassadören inklusive svaren på kinesiska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Podden har ändrats sedan den först publicerades. Vi har förtydligat en beskrivning av Kinas statsskick.
Jun 07, 2018
Den internationella jakten på Gülenrörelsen
00:56:05
Om hur jakten på Gülenrörelsen flyttat utanför Turkiets gränser och hur det prövar omvärldens förhållande till president Recep Tayip Erdogan.

Predikanten Fethullah Gülen utpekas av Turkiet som hjärnan bakom statskuppsförsöket 2016, något han själv förnekar. Men den misslyckade kuppen blev startskottet på en massiv utrensning av hans anhängare. 100 000 personer har utretts för brott och över 50 000 är fängslade i väntan på rättegång i Turkiet, enligt Amnesty International. Konflikt berättar hur turkisk säkertjänst opererar i länder som Malaysia och Kosovo. Enligt Turkiets vice premiärminister har man gripit har 80 turkiska medborgare i 18 olika länder. Länder i Afrika och Asien har varit mer samarbetsvilliga än USA och länder i EU, men jakten pågår även här. Och för ett antal svenskar med dubbelt medborgarskap i Turkiet förhåller sig svenska utrikesdepartementet passivt. Du hör historien om den svenska medborgaren och tandläkaren Vedat Guzel som försöker flyga hem till Sverige men stoppas gång på gång.   Hör också Sofia Karlberg, biträdande kommunikationschef på utrikesdepartementent, Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty international i Stockholm, Alp Aslandogan, vän till Fethullah Gülen i USA, Zeki Kzlkaya tidningsredaktör, Nuray Mert, före detta professor i statsvetenskap och kolumnist, Hakki Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige, Abdullah Bozkurt, tidigare chef på tidningen Zaman, Paul Levin, Turkietforskare på Stockholms universitet.   Programledare: Robin Olin Robin.olin@sverigesradio.se Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se
May 31, 2018
Vems landslag?
00:55:37
Om hur ett fotbollslandslag blir till och vad det kan och inte kan representera. Om fotbollen som symbol, om stereotyper och förlorade talanger.

När den svenska truppen till fotbolls-VM i Ryssland presenterades nyligen ställde Konflikt en fråga som väckte starka känslor: om mångfald inom det svenska laget. Inom ungdomsfotbollen är spelare med utländsk bakgrund överrepresenterade men sedan händer det något, enligt idrottsforskarna. Konflikts Filip Kotsambouikidis träffar Jesper Fundberg, som forskat om idrott och etnicitet bland annat för Riksidrottsförbundet och Tomas Peterson, seniorprofessor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som resonerar kring varför fotbollsspelare med utländsk bakgrund faller bort på väg mot toppen. Ivar Ekman möter Östersundsanfallaren Saman Ghoddos som berättar varför han spelar för Iran och inte för Sverige vid VM i sommar. I Frankrike har debatten om mångfald varit nära kopplad till fotbollen. I Paris träffar Konflikts Anja Sahlberg den före detta fotbollsstjärnan Lilian Thuram, som vet hur det är att bli hyllad som hjälte, och vad det kostar när ett lag faller, och historikern och fotbollsentusiasten Pascal Blanchard. Hör också profilen Erik Niva om fotbollen som laddad nationell symbol, Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och Göteborgstränaren Poya Asbaghi, som hoppas att nya grepp ska ge vinst på plan. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producenter: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se  
May 25, 2018
Den svenska sexköpslagen på export
00:55:40
Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution.

Grekland är ett av de länder dit den svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. Konflikts programledare Robin Olin reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu.  Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där personer med egna erfarenheter av att sälja sex kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som justitiekansler Anna Skarhed gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men forskare som Charlotta Holmström på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter. Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild ställer frågan hur det här går ihop till Pia Engstrand på Sida. I Colombia har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när kongressledamoten Clara Rojas lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd. Programledare Robin Olin Producent Karin Hållsten
May 17, 2018
Palestina i svenska hjärtan
00:55:49
Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige.

  Aktivisterna Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts Ivar Ekman målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar Yvonne Fredriksson, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden Jeanette Escanilla (V) och kaptenerna Jan Strömdahl (V) och Andreas Gustafsson. Även Per Gahrton, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas.   Politiken 2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar Israels ambassadör Ilan Ben-Dov, Palestinas dito Hala Husni Fariz och forskaren Anders Persson, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist.   Palestinier i Sverige I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts Samar Hadrous träffar några av dem, Mohammed Qadora i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också Mohammed Habbash och Fatema Habbash, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.Sahlberg@sverigesradio.se
May 09, 2018
ÅTERUTSÄNDNING: Nationalisternas hatobjekt George Soros
00:56:14
Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock?

Detta program sändes första gången den 27 januari 2018. Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se  
May 03, 2018
Kina och underkastelsen
00:56:07
Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort.

Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen. Kapitel 1: Diktatur-TV - Det var som en teateruppsättning, berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina.   Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom. Kapitel 2: Spionerna I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. - Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker, berättar en tibetansk man bosatt i Sverige. Kapitel 3: Skolorna I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera Konfuciusinstitutets konstitution och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan. Kapitel 4: Landet som suddas bort De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se Reportrar: Hanna Sahlberg hanna.sahlberg@sverigesradio.se Randi Mossige-Norheim randi.mossige-norheim@sr.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se
Apr 26, 2018
Sockrade pengar
00:55:45
Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts.

Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret. Mexiko var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia. Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna? Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer som kritiserats för just den taktiken. Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten EFSA, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar. En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. Stephanie Zakrisson träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se
Apr 19, 2018
Kalifatet är besegrat – länge leve IS?
00:55:29
Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror.

Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen tidsinställda bomber. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  
Apr 12, 2018
Fika, böneutrop och skolavslutningar
00:55:48
Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det?

Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop? Jo, då får man en debatt om vad kulturarvet egentligen är och vad det ska vara. Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram kulturarvet som en nationell stolthet - något från historien som måste bevaras. Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, något som är ständigt levande och i förändring. När Sverige för några år sedan ratificerade Unescos konvention för det immateriella kulturarvet gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu. Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den franska baguetten på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan. I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att visa på den mångfald som finns i världen. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den:  Den har blivit en skönhetstävling, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter. Hör också om "couscouskriget", skolavslutningar i kyrkan, debatten om muslimska böneutrop, och om bråken kring yogans vara eller icke vara.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Abdelaziz Maaloum abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se
Apr 05, 2018
Konflikt: påskspecial
00:56:12
Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid.

Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister ukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".  Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se
Mar 29, 2018
Mens, moms och makt
00:55:33
Om det allt mer politiserade blodet. Varför har aktivister, företag och politiker fått upp ögonen för mensen som politisk fråga?

I en gymnasieskola i Åkersberga tyckte tjejerna i klassen att det var orättvist att behöva betala för mensskydd - nu delar kommunen ut det gratis. På ett café i brittiska Leeds berättar 40-åriga Sarah att hon inte har haft råd med mensskydd på femton år och istället använt toapapper och klädtrasor för att stoppa sina blödningar. I dagens Konflikt berättar vi om rörelsen som vill föra in mensen i politiken, något som redan gjort att den hamnat på den politiska dagordningen i länder som USA, Sverige och Storbritannien som vår korrespondent Claes Aronsson rapporterar ifrån. Att bristen på mensskydd och tabun kring mens, är viktiga frågor i utvecklingsländer, råder det inga tvivel om. FN beskriver exempelvis mensrelaterade problem som den vanligaste orsaken till att flickor hoppar av skolan i afrikanska länder. Men vad är det då som fört upp frågan på dagordningen i välmående västländer, som Sverige? Och hur har synen på mens sett ut historiskt? Forskarna Denise Malmberg och Josefin Persdotter berättar om mensen och mensaktivism ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv. Borde arbetsplatser ta större hänsyn tas till de som har mens? I Japan får man stanna hemma från jobbet under mens, på grund av en historisk slump när arbetslagarna skrevs efter andra världskriget. Mensledighet har nyligen debatterats i Italien men också i Chile - dit vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Mar 22, 2018
De ensamkommande och skuggsamhället
00:56:11
Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället?

Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sverigesradio.se
Mar 15, 2018
Ambassadflyttens vinnare och förlorare
00:55:39
Om USA:s omlagda kurs i Israel-Palestinakonflikten. Är den avgjord nu, till Israels fördel? Om tvåstatslösningen är död, vad återstår då? En enstatslösning?

I dagens Konflikt har Sveriges Radios korrespondenter Filip Kotsambouikidis och Cecilia Uddén tillbringat en vecka i Israel och de ockuperade palestinska områdena, för undersöka hur situationen är där nu, när USA ska flytta sin ambassad till Jerusalem. Det är ett beslut som uppfattas som ett tydligt ställningstagande för israelerna och som rört upp starka känslor hos många palestinier, som också ser Jerusalem som sin huvudstad. Men är det egentligen en så stor sak att USA flyttar sin Israel-ambassad till Jerusalem? I en historisk kontext får man nog säga att det är det. Flera tidigare USA-ambassadörer har öppet protesterat mot detta skifte i den amerikanska politiken de berättar varför i dagens Konflikt. Sedan 90-talet har idén som världssamfundet, inklusive USA, stått bakom, varit att genom fredsförhandlingar bilda en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, där västra Jerusalem blir israelisk huvudstad, och den östra delen palestinsk. Den så kallade tvåstatslösningen. Men sedan 2014 förs inte längre några fredsförhandlingar, och när USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad, ses det av många som tvåstatslösningens död. Vad finns det då för alternativ? Cecilia Uddén träffar både israeler och palestinier med olika tankar om en möjlig enstatslösning i framtiden. Hör palestiniers frustration över de egna ledarnas tandlöshet och hör israeler som ser Donald Trump som en kunglighet värdig att hylla för sin politiska linje i Mellanöstern.   Reportrar: Cecilia Uddén cecilia.udden@sverigesradio.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Programledare:  Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Mar 09, 2018
Förebilden Putin
00:56:29
Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här?

Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket?   För många har begreppet Putins Ryssland blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén intervjuar journalisten Marina Litvinovitj och den politiske konsulten Gleb Pavlovskij, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern Dmitrij Oresjkin och Aleksej Muchin som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen. Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén. Vad är det som gör den här politiska modellen en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den amerikanska doktoranden Matthew MacWilliams som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn Marc Hetherington, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också Theodor W Adorno som intervjuades av Ingegerd Lundgren i Sveriges Radio i maj 1965. En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts Anja Sahlberg försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med Katharine Ainger som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och Lydia Dennett på Project On Government Oversight i Washington. Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga Bakhruz Nagdaliev från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts Sofia Pappa träffade honom efter ett träningspass.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Mar 01, 2018
Ingen spruta, ingen förskola
00:55:55
Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott?

Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel? Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan. I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009. Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen.  Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:  Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Richard Myrenberg richard.myrenberg@sverigesradio.se Sofia Pappa sofia.pappa@sverigesradio.se
Feb 22, 2018
Medelklassrevolutionen
00:56:22
Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin?

I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer. Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, Initiativet, som beskriver sig som ett systerparti till det danska Alternativet, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts Robin Olin intervjuar Initiativets partiledare, Michael Wernstedt i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace". Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts Ivar Ekman träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom. Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren Vittoria, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen. Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände Emmanuel Macron rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "La République en Marche" – ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": Rémi Lefebvre, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och Anaïs Théviot, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest. De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar Nadia Urbinati, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York. Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa. De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi Simone Canettieri, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och Paolo Ferrara, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Feb 15, 2018
Spåren av ett mord i Kongo
00:52:46
Om FN-experten Zaida Cataláns död, och konflikten i Kongo-Kinshasa. Det här är en historia om maktkamp och mod, om hungersnöd mitt bland guld och diamanter och om hur rättvisan ändå kan segra.

Morden på Zaida Catalan och hennes kollega Michael Sharp satte fokus på det våld som plötsligt blossade upp i regionen Kasaii sensommaren 2016, en region som till ytan är lika stor som Tyskland. I Kasaii finns diamantgruvor, på annat håll i Kongo finns både guld och mineralrikedomar. Ändå tillhör landets 80 miljoner invånare de fattigaste på jorden. Ulrika Bergqvist träffar Cataláns mamma Maria Morseby och systern Elisabeth Morseby som tvingats lära sig mer om landet för att förstå vilka krafter som kan ha legat bakom Zaida Cataláns död. Om vi hittar de som låg bakom mordet på Zaida och Michael kanske vi också får veta vilka som ligger bakom massgravarna i Kasaii, säger Maria Morseby. Hur hänger konflikten i Kasaii ihop med mordet på FN-experterna? Och vem tjänar på att nya konflikter blossar upp i olika delar av Kongo? Sveriges Radios Afrika-korrespondent Richard Myrenberg var med när demonstrationerna mot den sittande presidenten Josef Kabila bröt ut i december 2016. Presidenten har enligt konstitutionen inte rätt att sitta kvar vid makten. Han har förhalat ett nytt val och medborgarnas protester har lett till flera våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor runt om i landet. Hör människorättsaktivisten Fred Bauma och den lokale journalisten Sostene Kambidi som avslöjar att en politiker som kan ligga bakom konflikten i Kasaii och mordet på Catalán, verkar ha lämnat landet, trots reseförbud. Den politiska krisen har aldrig varit så nära kopplad till den humanitära krisen som nu. Läget är det värsta på flera decennier säger Ida Sawyer, chef för Human Rights Watchs arbete i Centralafrika.  I höstas deklarerade FN att den humanitära situationen i Kongo-Kinshasa nu nått samma nivå som den i Syrien, Irak och Jemen. Varje dag tvingas tusentals människor fly från sina hem, och sju miljoner av landets runt åttio miljoner invånare beräknas vara i akut behov av hjälp. I vissa byar är människorna för rädda för att ta emot mat, berättar Ulrika Blom, landsdirektör för Norska Flyktinghjälpen, i Stephanie Zakrissons reportage. Professor Georges Nzongola-Ntalaja frågar sig varför inte omvärlden gör mer för att komma åt Josef Kabila och hans regering. Sveriges utrikesminister Margot Wallström får svara på frågan om när Sverige tycker att det är lämpligt att införa riktade sanktioner mot Kabila. Och så avslutar vi med en bit ur Zaida Cataláns dagbok och den historiska domen mot en kongolesisk milisledare. Frederic Batumike var en av de personer hon utredde. I december dömdes han till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i form av mord och organiserade våldtäkter mot 37 flickor från en by i östra Kongo-Kinshasa.  Dr Denis Mukwege som är kirurg på Panzi-sjukhuset i Bukavu, förklarar varför domen mot Batumike är historisk och hur Zaida bidrog till den. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergquist ulrika.bergquist@sverigesradio.se
Feb 08, 2018
Vad vill Kina (egentligen)?
00:55:52
Om kinesiska hamnar, järnvägar, mobilmaster och företag. Kinas pengar flödar över världen. Bör vi vara oroliga över det? Eller glada?

Kinesiska företag investerar i infrastruktur och köper upp företag över hela världen. Tunga länder inom EU vill begränsa de kinesiska företagens framfart och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger i en intervju med Konflikt att Sverige varit "naiva" inför bland annat Kinas framfart. Finns det fog för oro? Detta avsnitt av Konflikt fokuserar på frågan "Vad vill Kina egentligen?". Med hjälp av Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg söker vi svar på den frågan i den kinesiska maktens centrum, i Peking. Vi hör makroekonomen Wang Jun, vid "Kinas center för internationella ekonomiska utbyten", och Europaforskaren Jin Ling, vid det "Kinesiska forskningsinstitutet för internationella frågor", båda statligt anknutna tankesmedjor. Vad händer när ett svenskt företag köps upp av kinesiska ägare? Ekots reporter i Västsverige, Victor Jensen, har besökt ingenjörsföretaget T-Engineering i Trollhättan, som numera ägs till hundra procent av det kinesiska statliga storföretaget Dongfeng. "Att vara ägd av en kines är en komplexitet", säger VD Klas Lundgren. En av de anställda, Quan Strömberg, ursprungligen från Kina, ser stora skillnader i företagskultur, men menar att den oro som ibland uppstår när kinesiska investerare visar intresse för utländska företag är obefogad. Jerker Hellström, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och försvarsminister Peter Hultqvist intervjuas av Konflikts Ivar Ekman. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Feb 01, 2018
Nationalisternas hatobjekt George Soros      
00:56:15
Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock?

Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se
Jan 25, 2018
Polen och kampen om rättsstaten
00:56:06
Om Polen, EU och vad rättsstaten fyller för funktion. Polens regering reformerar sina domstolar i grunden. Vad är egentligen problemet med det?

Sedan partiet Lag och Rättvisa, PiS, vann det polska valet 2015 har flera reformer av landets juridiska system genomförts i snabb takt, reformer som fått både EU och landets domare att gå i taket. Kritikerna menar att rättsstaten i praktiken håller på att nedmonteras i Polen, regeringspartiet avfärdar kritiken som propaganda. Konflikts Anja Sahlberg åkte till Polens Högsta domstol där chefen nyligen kallade reformerna för en "statskupp". Michal Laskowski, domare och talesperson i Polens Högsta domstol, förklarar hur polska HD kommer att påverkas och han uttryckte stark oro för framtiden. Tolk är Magdalena Domeradzka. På justitiedepartementet intervjuas Lukazs Piebiak, vice justitieminister och en av de ansvariga för de juridiska reformerna. Han menar att EU bara vill slå mot Polen för att det polska folket vågade välja en "konservativ regering". Och reformerna kommer, enligt honom, effektivisera domstolarna och rensa ut domare som tidigare varit en del av kommunistsystemet. Ewa Letowska, professor i civilrätt, är en auktoritet i Polen. Hon har under sin karriär varit domare i Högsta förvaltningsdomstolen och i Författningsdomstolen och också Polens första Ombudsman för medborgliga rättigheter. I en intervju med Konflikt ger hon sin syn på utvecklingen i landet. På plats i svenska Högsta domstolen intervjuar Ivar Ekman Johan Hirschfeldt, tidigare Hovrättspresident, i dag sitter han med i den så kallade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet som fokuserar på konstitutionella frågor. På EU-kommissionens svenska representation ger Katarina Areskoug Mascarenas unionens syn på Polen och varför man valde att aktivera artikel 7, som kan leda till att Polens rösträtt i EU:s Ministerråd dras in. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Jan 18, 2018
Interpol, auktoritära stater och jakten på oppositionella
00:56:19
Om den internationella samarbetsorganisationen som ska hjälpa världens länder att efterlysa brottslingar. Men varför har Interpol senaste åren varit föremål för en allt hårdare politisk debatt?

Uppdatering: Den 26/2 -18 meddelar Hamza Yalcin att han genom sin advokat i Spanien fått veta att den röda notisen mot honom är raderad och att han inte längre är eftersökt av Interpol. Efter gripandet av den svensk-turkiske journalisten och författaren Hamza Yalcin i Spanien i somras, efter en röd notis hos Interpol utfärdad av Turkiet, menar kritiker att stater som Turkiet använder sig av Interpol för att jaga oppositionella utomlands. Vi undersöker om det ligger något i det? Vilket ansvar har länder som Sverige för att skydda människor som fått en felaktigt röd notis och är sökta för oppositionella aktiviteter? Vi hör bland annat Hamza Yalcin och andra svenska medborgare som anser sig blivit felaktigt eftersökta, Bruno Min, på människorättsorganisationen Fair Trials, Catharina Törnqvist chef på polisens Internationella enheten (NOA), Ted Bromund, Interpol-kännare och konservativ debattör i Washington, Michelle Estlund, Jurist i Miami som skriver en populär blogg om Interpol, kolumnisten Hilal Kaplan på den turkiska tidningen Sabah och juristen Baltasar Garzon. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se
Jan 11, 2018
Konflikt: nyårsspecial
00:55:46
Konfliktredaktionen ser tillbaka på 2017 och på vad som hänt i flera av de frågor som vi följt under året. Hör om IS-rättegångar, statslöshet, nazistdemonstrationer, Trump och freden i Nordirland.

2017 går mot sitt slut och vi har samlat Konflikts redaktion i studion för att berätta vad som hänt i flera av de frågor som vi grävt ner oss i under året som har gått. Några av dem, som Brexit eller IS-rättegångarna, kommer vi säkert få anledning att återkomma till framöver. Vi önskar gott nytt år, och glöm inte att tipsa oss om vad ni lyssnare vill höra om under 2018! Medverkande: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Dec 28, 2017
Afrikas unga – vägar mot framtiden
00:56:01
Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga.

Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017. Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen. Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger. Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger. Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning. Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou. Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Dec 21, 2017
Sanningen om lögnen
00:57:17
Om falska asylberättelser, trasiga system och priset för att leva med en lögn.

Vi får tidigt lära oss att det är fult att ljuga. Ändå är lögnen ibland det enda sättet att få asyl i Europa. Med hjälp av Ekots reportrar Emelie Rosén och Babak Parham berättar vi om den organiserade handeln med falska asylberättelser och dokument som riktar sig mot iranier. Något som är olagligt men som ändå sker helt öppet. Vi träffar också iranier som strandat i Aten. Hur ser de på lögnen som möjlighet till ett annat liv? Masoud Kamali som är professor i socialt arbete vid Mitthögskolan i Sundsvall och som just nu forskar på asylberättelser, menar att osanningar är vanliga i asylansökningarna. Ett viktigt skäl är utformningen asylsystemet som det är utformat idag gör att även de som har riktiga skäl att söka asyl kan uppleva att de måste krydda sina berättelser. Men vad händer om man får komma till Sverige, ges möjlighet till ett nytt liv och allt är baserat på en lögn? Vi hör om mannens som efter 30 år i Sverige vill tala sanning och hur svårt det kan vara att ta tillbaka en lögn. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se
Dec 14, 2017
Den kinesiska drömmen på export
00:56:18
Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner?

Vad har det kinesiska kommunistpartiet för ambitioner i omvärlden? Ser man till president Xi Jinpings tal från kommunistpartiets kongress i höstas är det både luddigt och tydligt. Han säger där att "man sett ett uppsving i Kinas internationella inflytande, kapacitet att inspirera i världen och makt att forma". Hur gör Kina det? Handlar det inte längre bara om win-win när Kina investerar i världen utan om en tydlig strategi att sprida en positiv bild av Kina som ska bidra till ett maktskifte på den globala arenan? Om man vill försöka förstå Kinas i ambitioner i omvärlden nu så finns det en person att hålla extra koll på: Wang Huning, som i höstas valdes in i politbyråns ständiga utskott. Han beskrivs ofta som "hjärnan" bakom alla de tre senaste presidenterna, som troligen varit med och utarbetat idéerna bakom Kinas dröm om större inflytande. Konflikt ringde upp akademikerna Miles Kahler, Washington University, och Jean-Pierre Cabestan, HKBU, som träffat och jobbat med honom, innan han tog steget in i Partiets slutna cirkel, och Haig Patapan, Griffith University, som försöker förstå hans roll idag. Vad betyder Kinas gigantiska projekt att bygga en ny Sidenväg för landets ambitioner i omvärlden? Kina-kännaren Nadège Rolland kom i år ut med en bok där hon försökte svara på den frågan. Vad innebär det som brukar kallas "Kinas pandadiplomati"? Nästa år har Finland och Danmark blivit lovade pandor. Vad avgör om ett land får låna en panda? Och varför har Sverige ännu inte fått ta emot någon? Hör Kerstin Lundgren, Centerpartiets talesperson i utrikesfrågor, om hot och påtryckningar på svenska politiker som är aktiva i Tibetfrågan. Och Jerker Hellström, Asienexpert på Foi, om varför de universella mänskliga rättigheterna tystas ner när de nordiska länderna knyter allt närmre band till Kina. De senaste åren har ju Kina gjort allt större investeringar både i Afrika och Latinamerika - genom frikostiga lån och generösa gåvor byggs det allt från vägar och hamnar till sportarenor och parlamentsbyggnader. Men frågan är om det kinesiska engagemanget i utvecklingsländer håller sig strikt affärsmässigt eller om det sipprar in ideologi och inflytande i de allt tätare relationerna. Radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar den colombianska journalisten Dominique Rodriguez och Camilo Rozo, Colombias arbetsministerium, som varit på en kunskapsresa i Kina finansierad av det kommunistiska ungdomsförbundet. Hör också Benjamin Creutzfeldt, sinolog, specialiserad på relationerna mellan Kina och Latinamerika. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Dec 07, 2017
I den saudiske prinsens huvud
00:56:11
Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran .

De första dagarna i november var dramatiska för Saudiarabien. Två hundra prinsar, ministrar och miljardärer spärrades in på lyxhotellet Ritz Carlton. Den libanesiske premiärministern Saad Hariri avgick under ett besök i Riyadh samtidigt som Jemens flygplatser och hamnar sattes i blockad av den saudiska militären. Bakom allt detta låg den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, den person som verkar hålla så gott som all verklig makt i Saudiarabien i sina händer. Dagens Konflikt ställer sig frågan vem han är, och varför han gör som han gör? Är han en kuppmakare? Revolutionär? Krigshetsare? Eller precis den hårdhänta reformatör som Saudiarabien behöver? Vi besöker en investeringskonferens på ett lyxhotell i Riyadh som en vecka efter konferensen förvandlas till ett gyllene fängelse. Vi pratar med den unge saudiske entreprenören och serietecknaren Malik Nejr, reder i managementkonsulternas roll, besöker Beirut och ringer Washington. Och vi kontaktar jemenitiska civila de som kanske lider mest av Mohammed bin Salmans dramatiska beslut. Med oss för att tolka det som händer har vi radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se
Nov 30, 2017
Nordkorea - den tysta diplomatins utmaning
00:56:21
Vilka diplomatiska alternativ kvarstår när krigsretoriken eskalerar mellan USA och Nordkorea? Är konstruktiv dialog fortfarande möjlig?

Hör om hemliga möten på barockslott i Sverige, vikten av goda middagar och inofficiella träffar på kaféer i New York. Konflikt berättar om den inofficiella diplomatin mellan USA och Nordkorea sedan 1990-talet och om okända genombrott så sent som för ett år sen.  I programmet hör du bland annat Robert Carlin, Nordkoreaexpert och före detta avdelningschef vid USA:s utrikesdepartement, Dan Smith, chef på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, Suzanne DiMaggio, stiftelsen New America. Köksmästaren Elias Eriksson på restaurangen Wood i Stockholm, Jessica Stiernlöf Walker, gift med Sveriges förra ambassadör i Nordkorea, Niklas Swanström, chef för Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik, Joe Wit, Nordkoreaforskare på Columbia Universitet, Carl Bildt, före detta utrikesminister och Kristina Sandklef, som tidigare jobbat med Kinaanalys åt försvarsmakten. Dessutom intervjuas den nordkoreanske konstnären och rapparen Kang Chun-hyuk i Sydkorea av Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg.     Programledare, Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent, Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se
Nov 23, 2017
Dataspelens politiska sprängkraft
00:55:49
Om dataspel som blivit en viktig del av samtidskulturen och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister.

Spelvärlden är en värld som är okänd för många men som i takt med att den växt sig både stor och inflytelserik kommit att få inflytande långt ifrån spelhallar och unga killars sovrum. Konflikt börjar med att berätta om den svenska 28-åringen Felix Kjellberg, mer känd som youtubern Pewdiepie och en av spelvärldens allra största stjärnor med nära 60 miljoner följare. Vad säger Pewdiepies provokativa humor och hur den humorn blivit alltmer uppmärksammad och kritiserad om spelkulturen, och hur den rimmar med resten av samhället? I takt med spelvärldens växande inflytande har den kommit i kontakt och konflikt med resten av samhället och världen och, i takt med det, även politiserats. Den plats där det här gått ojämförligt längst är USA, genom en händelse som kallas Gamergate en händelse som började som ett obskyrt kulturkrig i chattforum och på sociala medier för några år sen men som fått effekter ända in i Vita Huset. Vi har pratat med några av de viktigaste inblandade, som Anita Sarkeesian, Angela Nagle och Allum Bokhari på Breitbart. Ett spel som sugits in i den politiska virvelvinden i USA är Wolfenstein 2, där spelaren ska skjuta nazister. Just det att nazister är fienden har visat sig kontroversiellt i dagens USA. Wolfenstein 2 är utvecklat av det svenska företaget Machinegames, och Konflikt åkte till Uppsala för att höra hur utvecklarna ser på sin roll i ett så politiserat landskap. Slutligen får vi från Malmö höra om ett konkret initiativ för att motarbeta de mörkare sidorna av spelkulturen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sr.se
Nov 16, 2017
Efter IS skräckvälde – finns rättvisa?
00:55:59
Om hämndbegär efter kallblodiga terrorattentat. Om misstankar om utomrättsliga avrättningar. Och om rättsstatens principer. När IS fästen faller hur ska rättvisa kunna skipas? Går det ens?

Programmet börjar i Frankrike där folkopinionen är hård mot islamistiska extremister efter alla terrordåd. Det märks i rättssalarna vi har besökt en högprofilerad rättegång i en specialdomstol för terrormål och det märks i hur Frankrike hanterar de hundratals IS-anhängare som fortfarande finns kvar i Syrien och Irak. Om franska jihadister försvinner i striderna - desto bättre, säger Frankrikes försvarsminister. Från Sverige får vi offrens perspektiv, de som tvingats fly på grund av IS terrorvälde. Hur kan de få upprättelse? Vad krävs för att de ska våga vittna? Vi hör offer, psykiatriker och åklagare om chanserna att skipa rättvisa och en intervju med utrikesminister Margot Wallström (S). Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Nov 10, 2017
Klimathotet: Barnen som stämmer staten
00:55:07
Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan?

Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet. Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent Lotten Collin till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet. Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga Avery McRae från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också Michael Burger, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall. Tillbaka i Sverige träffar vi Pia Björstrand, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet. Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning. Vi frågar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten. Från Norge hör vi också Kirsten Sandberg, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se
Nov 02, 2017
Kvinnovrålet och tystnaden
00:56:21
Om tystnadskulturen runt sexuella övergrepp. Vad upprätthåller den och vad kan bryta den? Hör advokater i New York, "järnladyn" från Kongo och professionella "krokodiljägare" i Malmö.

I Kongo sjunger Salima Katana Nono kvinnors berättelser om sexuella övergrepp och under hashtaggen #MeToo har miljontals kvinnor världen över delat med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier på sociala medier. Konflikt tittar närmare på hur tystnadskulturer kring sexuella övergrepp upprätthålls och vad som bryter dem. Vi börjar på Sergels torg i Stockholm där hundratals människor tar hashtaggen #MeToo från internet och ut på gatorna. Konflikts Sara Olsson var där. I USA är sexuella övergrepp och trakasserier i strålkastarljuset efter anklagelserna mot filmproducenten Harvey Weinstein. Från Boston hör vi författaren och aktivisten Jaclyn Friedman om de amerikanska sekretessavtalen som köper kvinnors tystnad. På telefon från New York hör vi också Mariann Meier Wang, advokaten som företräder Summer Zervos - kvinnan som stämt självaste Donald Trump. Tillbaka i Sverige går vi på "krokodiljakt" i Malmö med Jeanette Paludan, VD och grundare av ett konsultbolag som hjälper företag och myndigheter att komma tillrätta med sexuella trakasserier på arbetsplatsen genom bland annat rollspel. I en studio på Münchenbryggeriet i Stockholm möts kvinnorättsaktivisterna Gégé Katana Bukuru från Kongo, Anu Kumar, Indien, och Shahira Amin från Egypten i ett samtal om sexuellt våld, tystnadskulturer och hur man kan bryta dem. Sist en krönika från en underklädesmarknad i Kairo om mäns syn på kvinnor, trakasserier och maskuliniteter av Cecilia Uddén. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Oct 26, 2017
Blodsband, lojalitet och medborgarskap
00:54:58
Om medborgarskapet som politiskt slagfält. Följ med till Berlin, Skärholmen och Riksdagen och hör om statslöshet, lojalitetsförklaringar och medborgarskapet i mångfaldens tid.

Behöver man veta vem Selma Lagerlöf är, när kvinnor fick svensk rösträtt eller hur länge man får sitta anhållen i Sverige - för att få bli medborgare? Moderaterna har nyligen föreslagit medborgarskapsprov, och Sverigedemokraterna har velat ha det sedan länge. Konflikt testar några medborgare och politikers kunskaper i det här programmet som handlar om medborgarskapets betydelse, politik och historia.  Varför har medborgarskapet blivit ett politiskt slagfält? I Tyskland har debatten om lojalitet och rätten till dubbelt medborgarskap ställts på sin spets det senaste året, vilket särskilt påverkar den stora gruppen turkar i Tyskland. Och vad betyder ett medborgarskap och ett pass - för den som inte har något? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Oct 19, 2017
Nazisterna och demokratin
00:56:17
Om nazisternas hat och hot och demokratiska ovilja. Var går gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera? Om val och vägval när nazisterna blir mer synliga och tar sikte på politiken.

Detta avsnitt av Konflikt tar avstamp i Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Göteborg och det faktum att extrema gruppers hot mot demokratin har hamnat på högsta politiska nivå. Konflikt utgår från debatten i Sverige om hur vi hanterar den här typen av grupper här. Vi besöker Kungälv som arbetat aktivt mot våldsbejakande extremism sedan mordet på John Hron på 90-talet, Kungälv som också är en av tre kommuner där NMR ställer upp i kommunval nästa år. Vi intervjuar också justitieminister Morgan Johansson på Rosenbad. Hur hanterar man liknande antidemokratiska grupper i andra länder? I Finland har Polisstyrelsen väckt talan mot NMR för att pröva i domstol om hela organisationen ska förbjudas och i Grekland pågår en rättegång mot nazistiska Gyllene Gryning, en rättegång som blir avgörande för om de kommer att kunna ställa upp i val igen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Oct 12, 2017
Den tysta döden
00:55:58
Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort.

Veckans Konflikt fokuserar på dödsdrogerna fentanyl och karfentanil, som nu snabbt sprids över världen. Det är en sorts droger som tagits fram bland annat för att söva elefanter men som även har andvänts som kemiskt stridsmedel. Vi möter ambulanspersonal i USA, kemister i Sverige och tullpersonal i Kina, som alla på olika sätt försöker stoppa drogerna att skörda liv. Medverkande är bland annat: Peter Konradsson, professor i organisk kemi och Johan Dahlén, docent i forensisk kemi, bägge vid Linköpings universitet.   I studion har vi socialdemokraternas narkotikapolitiska talesperson, riksdagsledamoten Yasmine Larsson och Markus Heilig, som är professor i psykiatri på Linköpings universitet.   Programledare: Ivar Ekman. Ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser. Simon.moser@sverigesradio.se
Oct 05, 2017
Syriens kvinnor och flykten
00:55:55
Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv.

Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten. Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos Sohair Chkair. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts Firas Jonblat träffade Sohair Chkair i Strängnäs. Vi möter också 32-åriga Nemat Hamshoo i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts May Alekhtyar träffade henne i Oskarshamn. I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent, Katja Magnusson, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon. Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som Ingy Sedky från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. Maria Al Abdeh, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av Anja Sahlberg. Gäster i Konflikts studio är May Alekhtyar, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, Katja Magnusson, radions tidigare mellanösternkorrespondent och Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Sep 28, 2017
Apokalypsen i politiken
00:55:55
Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem.

I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge. Vi träffar den judiska extremisten  Gershon Salomon, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna Meir Margalit och Anita Shapira som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst. I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn David Cook, sociologen Evin Ismail och Salahuddin Barakat, vid Islamakademin i Malmö. Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att Donald Trump är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med Matthew Sutton, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken American Apocalypse.   I reportaget om Tempelberget sägs att Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit.       Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Simon Moser simon.moser@sr.se
Sep 21, 2017
Inkomstklyftan och apatin
00:55:56
Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati?

Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.   Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Sep 14, 2017
Rasismens politiska kraft
00:55:15
Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi?

Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij
Sep 07, 2017
USA:s mörka tvilling?
00:55:55
Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett?

Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.    Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se
Aug 31, 2017
Sverige och de ensamkommande
00:55:56
Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad.

Konflikts första program om ensamkommande afghaner gjordes hösten 2015. Det var under en period när det anlände flera hundra unga afghaner till Sverige varje vecka. Av de mer än mer än 160 000 människor som kom för att söka asyl i Sverige 2015, registrerades 23 480 av Migrationsverket som afghaner med koden BUV: Barn utan vårdnadshavare, de som blev kända som ensamkommande flyktingbarn. Till det här programmet har vi också förberett en grafik som ger svar på några frågor om hur det gått för de ensamkommande. Konflikt har fortsatt att följa den här gruppen nära under de nära två år som gått sedan dess. Vi får ibland frågan varför vi valt att berätta så mycket om just dem? Svaret är att de ensamkommande blottlägger flera av dom allra svåraste politiska, juridiska och mänskliga dilemman som präglar och viss mån plågar migrationssystemet i Sverige. Som att så många av dem befinner sig på gränsen mellan att i juridisk mening vara barn och vuxna. Och att så många av dem faktiskt kommer från ett annat land - oftast Iran - än det som deras asylskäl prövas mot. Sedan finns det faktum att just unga män - för det rör sig nästan uteslutande om pojkar - historiskt sett är en speciell grupp i migrationssammanhang: ett potentiellt problem om dom blir kvar men hamnar utanför samhället - men samtidigt en potentiell enorm tillgång ifall dom snabbt blir del av samhälle. Så, hur har det då gått ? Vår reporter Ulrika Bergqvist har i dagens program återvänt till några av de öden som vi följt under de två år som gått. Mustafa Hosseini och Muhammad Ahmadi mötte vi första gången 2016, när de hade fått lämna Torrekullagården i Mölndal, ett hem för ensamkommande ungdomar. Nu träffar vi Mustafa i Slottsskogen under nationaldagsfirandet. Där träffar vi också den tidigare föreståndaren för Torrekullagården, David Nilsson, tillsammans med flera andra aktivister. Vad säger det som hänt om hur Sverige förändrats sedan 2015? Hur har det påverkat hela det komplexa system som styr vad som händer med människor som kommer hit från andra länder i jakt på ett nytt, bättre liv? Med i studion för att diskutera finns den socialdemokratiske migrationsministern Morgan Johansson och Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se
Jun 17, 2017
Hur får man freden att hålla?
00:55:59
Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda? Och hur vet man att det är fred - på riktigt? Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare.

Dagens Konflikt handlar om det som händer efter att ett krig har tagit slut - om vad samhällen och individer måste göra för att för att börja leva människor emellan, trots allt som hänt. I Colombia gjorde ett fredsavtal förra året slut på det över 50 år långa inbördeskriget där. Misstron mellan konfliktens olika grupper är fortfarande djup. Men på en teaterscen i Bogotá spelas just nu en pjäs där skådespelarna kommer från just konfliktens olika sidor. Sveriges Radios korrespondent-trainee Filip Kotsambouikidis har varit där. En av de faktorer som får störst inverkan på hur det går i en fredsprocess är tid. Ju längre tid det går, desto starkare är oftast freden. Samtidigt så kan polariseringen leva kvar långt efter konfliktslutet. Ett exempel på det är Nordirland. The Troubles tog slut för 19 år sen och en hel generation har hunnit växa upp i skuggan av sina föräldrars minnen och erfarenheter. Trots att det gått så lång tid sedan konflikten går de allra flesta nordirländska skolbarn med klasskamrater som hör till samma grupp som de själva - irländsk-republikanska eller probrittiska. Men det finns också skolor som försöker bryta det sekteristiska mönstret och aktivt blanda barnen. Konflikts Stephanie Zakrisson har besökt en sådan skola. Ett land som arbetat hårt på att nå försoning efter ett extremt blodigt inbördeskrig är Rwanda. För 23 år sedan begicks ett folkmord där: mellan 800 000 och en miljon människor mördades på bara några månader. De flesta av offren var tutsier och de flesta av förövarna var hutuer. Men också mitt under folkmordet fanns det människor som hjälpte varandra över etnicitetsgränsen. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har träffat en av folkmordets överlevare, Jean Louis, som räddades av en kvinna han inte kände från den andra folkgruppen. Gäster i studion: Joakim Kreutz, docent i freds och konfliktforskning vid Stockholms universitet och Mimmi Söderberg Kovacs, chef för Folke Bernadotte-akademins program för forskning och utveckling. Bonusmaterial: Dagens Konflikt handlar ju om konflikter som nått en fredlig lösning och om tiden som kommer efter freden. Men en av vår tids största krig pågår fortfarande. Kriget i Syrien fortsätter att driva miljontals människor på flykt. Konflikts Kajsa Olsson ringde upp Mariam Jalabi från Syrian National Coalition på hennes arbete i FN:s högkvarter i New York. Hon är en av få kvinnor som deltar i de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien, och hon menar att det är avgörande att kvinnor deltar i fredsprocessen om det ska vara möjligt att skapa en hållbar fred. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Jun 10, 2017
Little Britain?
00:55:56
Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre.

Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien? Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts Nathalie Rothschild med bonden Robert Moore, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos Dermot O'Hara som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden Paul Doherty som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare David Hoey som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige Amy Murphy på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill. Till Edinburgh åker Konflikts programledare Firas Jonblat för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren Mike om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han James McGregor som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan Eilidh McKenzie bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor Katen Patel är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter. I Edinburgh slottet träffar vi guiden Jan Horne som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega Tim Coates som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass. Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus David McCrone som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England. En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som Chandrika Kaul, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent Jesper Lindau ringer henne. I studio för att prata mer om ämnet sitter Magdalena Frennhoff-Larsen, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, Staffan Sonning. Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se
Jun 03, 2017
Vad kan rädda EU?
00:55:48
Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?

Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eurenius per.eurenius@sverigesradio.se      
May 26, 2017
Vem ska leda Iran?
00:55:52
Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred.

Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani. Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån. Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess. Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil,  tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod. Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt. Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt. Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington. Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien. Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran. För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen. Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind
May 20, 2017
Den segregerade skolan
00:55:59
Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle.

De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
May 13, 2017
Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten
00:56:07
Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati.

Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Lisa Helgesson lisa.helgesson@sverigesradio.se
May 06, 2017
Vem svälter Jemen?
00:55:56
Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott?

Nyligen gick FN ut och varnade för vad man kallade den största humanitära krisen sedan organisationen skapades, en hungersnöd där 20 miljoner människor hotas av svält i fyra länder: norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och, vilket är det värst drabbade landet, Jemen. För att få en bättre bild av vad som händer finns få ställen som är bättre att besöka än ett kontorsområde precis vid en motorväg i utkanten av Italiens huvudstad Rom, där FN-organisationen World Food Programme har sitt högkvarter. Konflikts Ivar Ekman åkte dit, och fick höra att matkriserna i stor utsträckning är skapta av människor. En av de intervjuade på WFP var Mahadevan Ramachandran, planeringschef för försörjningsflödesdivisionen på WFP, som oroade sig för en attack mot hamnstaden Hudeidah, som skulle hota WFP:s förmåga att rädda livet på de sju miljoner jemeniter som befinner sig på gränsen till regelrätt svält. Vilka är det då som skulle attackera? Vad är det för krig som pågår i Jemen? Konflikts Maja Lagercrantz tittade närmare på det, och började i det hopp som fanns i Jemen under demonstrationerna mot den dåvarande presidenten Ali Abdullah Saleh, under den arabiska våren 2011. En av dem hon pratade var aktivisten Baraa Shiban, som sa att det inte finns några militära lösningar på Konflikten. Men hur ter sig kriget från marken, för dem som står där när bomberna faller och granaterna slår ner? Anna Roxvall sökte svar på den frågan, och pratade bland andra med Alvhild Strömme vid Norwegian Refugee Council, som sa att mat kommit att bli ett vapen i kriget i Jemen. Om kriget och svälten i Jemen är människoskapta uppstår frågan om det är någons fel? Om tusentals, miljontals människor svälter eller är på gränsen till svält kan inte någon ställas till svars, och det hela hindras genom att nån ingriper? Med i studion för att svara är Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms Universitet. Kriget i Jemen drivs framförallt av en koalition ledd av Saudiarabien, ett krig som enligt många bedömare inte varit möjligt om inte andra länder hade stöttat det på olika sätt. Ett land som gett mycket operativt och materiellt stöd är Saudiarabiens nära allierade USA, och ett som sålt enorma mängder vapen till Saudiarabien är Storbritannien. Konflikts Stephanie Zakrisson tittade närmare på deras inblandning, och pratade bland annat med Christopher Sherwood, talesman på försvarshögkvarteret Pentagon. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Apr 29, 2017
Krigsvåldtäkterna och tystnaden
00:55:56
Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien.

"Var inte rädd, men försök heller ingenting. Nu är du i mina händer, du är min, och ingen kommer att få göra dig något ont." Sen våldtog han henne i flera timmar. I den här upplagan av Konflikt berättar Remza Muhic om vad som hände henne under kriget i Bosnien på spa-hotellet Vilina Vlas utanför den lilla staden Visegrad i den serbiska delen av Bosnien. Konflikt handlar om våldtäkt som vapen i krig, om sexuellt våld i konflikter, och om vad omvärlden gör för att försöka stoppa det. Vid bordet i studion för att diskutera sitter Eva Zillén från organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har jobbat på Balkan länge och de samarbetar med flera kvinnoorganisationer på Balkan. Där sitter också Paul Murray från Nordic Center for Gender in Military operations. Ett center som ägs av det nordiska försvarssamarbetet, men som ligger i Stockholm. Det är också ett expertcenter för Nato och de nordiska försvarsmakterna. Konflikts Jesper Lindau och Kajsa Boglind åker också till det där spahotellet där Remza våldtogs. Det ligger i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien, den delning som blev resultatet av fredsavtalet i Dayton på 90-talet. Vi ville veta hur de tänker som jobbar där och de gäster som besöker hotellet idag. Vi bad om att få intervjua någon på hotellet, men kastades ut. Borgmästaren i Visegrad Mladen Djurevic fördömer våldtäkterna men vill helst prata om annat. I Sarajevo berättar Bakira Hasei från organisationen "Kvinnor - krigets offer" om hut litet de FN resolutioner mot sexuellt våld i krig har hjälpt offren. Våldtäkter förekom på alla sidor i kriget, men de som beskrivits som de mest systematiska utfördes av bosnienserber och serbiska miliser som tex de vita örnarna. Hur hanteras det i Serbien, ett land som idag har en västtillvänd regering med ambitionen att gå med i EU. Vid den statsvetenskapliga fakulteten vid Belgrads universitet är Dasa Duhacek orolig över hur litet eleverna vet om vad som hänt. Studenterna Maya och Milena har själva fått leta efter mer kunskap om våldtäkterna under kriget. Vad händer om våldtäkterna begås av en terrorgrupp, eller en milis, som saknar den befälsordning som finns i en reguljär arme och som definitivt aldrig skrivit under några FN-konventioner? Mycket av det sexuella våld som idag används som krigsmetod begås av just den sortens grupper: som IS i Syrien och Irak och av Boko Haram i norra Nigeria. Konflikts Ivar Ekman kontaktade Mausi Segun, forskare och analytiker på Human Rights Watch i Nigerias huvudstad Abuja för att prata om våldet där. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Apr 22, 2017
Det europeiska supervalåret
00:55:35
Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot. Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU?

Den franska valkampanjen är på väg in i slutskedet, och presidentvalet där nästa helg är bara ett av många val på kontinenten. 2017 är ett speciellt år för Europa - ett riktigt supervalår. Konflikt gör ett svep genom europeisk politik och återutsänder reportage som vi själva och våra systerredaktioner gjort den senaste tiden, och som på olika sätt belyser de vägval Europa står inför. Först beger vi oss till Nederländerna och valet som hölls där i mars. Det sågs allmänt som ett test för hur stark högerpopulismen är i europeisk politik idag - men Gert Wilders parti PVV gjorde inte ett så bra val som många hade trott.  Sveriges Radios Robin Olin besökte Amsterdam under valdagarna. Därefter gör vi nedslag i presidentvalsaktuella Frankrike som de senaste åren drabbats av flera blodiga terrordåd. Det som mest påminner om det som skedde i Stockholm förra fredagen är dådet i Nice då just en lastbil körde in i folksamling på stadens strandpromenad. Hur påverkas staden och politiken av terrordådet? Efter det beger vi oss till det franska rostbältet där Konflikts Anja Sahlberg ställer sig frågan: Hur mår egentligen den franska socialdemokratin? Om vänsterns kris är en av den europeiska politikens smärtpunkter just nu, så är synen på EU definitivt en annan. Efter Brexit har unionens motståndare fått vind i seglen. Men på andra sidan står en rad länder som fortfarande strävar efter medlemskap. Ett av dessa är Serbien där det hölls val för ett par veckor sedan, och inför det tecknar Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén ett porträtt av Alexandar Vucic som också skulle komma att avgå med segern. Att Storbritannien beslutat sig för att lämna unionen har redan hunnit få konsekvenser. Konflikts Stephanie Zakrisson begav sig till gränsen mellan Irland och Nordirland för att ta reda på vilka känslor Brexit väcker där. Samtidigt som splittringen som Brexit innebär har gett EU-motståndarna momentum, så har också en motrörelse börjat växa fram. Rörelsen som kallar sig Pulse of Europe vill blåsa nytt liv i Europa-tanken och samlar varje söndag tusentals demonstranter i fler och fler städer runt om i Europa. Vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt har träffat en av initiavtivtagarna. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
Apr 13, 2017
Efter "Kalifatet"
00:56:06
Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis.

Dagens Konflikt handlar om vad som händer efter att IS besegrats, eller dragit sig tillbaka, eller gått under jorden. IS, den så kallade islamiska staten, också känt som ISIS, ISIL och Daesh, föddes i Irak, som en motståndsgrupp mot den amerikanska ockupationen kopplad till terrorgruppen al-Qaida. Den första staden som IS tog över i Irak var Falluljah, cirka sex mil från huvudstaden Bagdad. Katja Magnusson reste tillbaka till Fallujah efter befrielsen från IS. Vad finns det för hopp att få till en situation i Irak som inte göder de krafter som bidragit till att IS kunnat födas och frodas? Finns det någon, som har ett realistiskt svar på frågan om hur ett Irak efter IS kan bli ett bättre Irak? Katja Magnusson sökte svaret under sin resa i Irak. Frankrike toppar den europeiska statistiken över antalet IS-resenärer, och det ju också det europeiska land som drabbats värst av terrordåd som IS tagit på sig många av dem utförda av återvändare, alltså personer som varit i Syrien eller Irak och tränats av och stridit med IS. Hur påverkas ett land som Frankrike av att IS så kallade "Kalifat" bombas bort? Och hur hanterar den franska republiken återvändarna? Konflikts Anja Sahlberg fick en unik möjlighet att tillbringa en helg med föräldrar och syskon till IS-sympatisörer och terrorister, och också forskare och advokater, i Parisförorten Saint Denis. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Apr 01, 2017
Vem ska rädda Balkan?
00:55:55
Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan.

Konflikt sänder direkt från ett café i centrala Belgrad. Med oss vid bordet sitter Joachim Waern, ministerråd på Svenska ambassaden i Belgrad och Milena Podolsak, tolk, översättare och forskare i nordiska språk. Det senaste året har spänningarna mellan olika grupper och länder ökat dramatiskt. Det talas mycket om att i takt med att EU genomlever en inre och allvarlig kris efter finanskrisen och Brexit så orkar EU inte längre sätta kraft i den fred som råder efter 20 års tid i Bosnien. Och efter valet av Donald Trump i USA finns också en osäkerhet om NATOs roll i Kosovo. Konflikts Jesper Lindau åkte till Bosnien, där det värsta av de krig som drabbade Balkan under 90-talet utspelade sig. Mer än 100 000 döda, och platsen där etnisk rensning blev till som begrepp för att skildra de outsägliga och systematiska grymheter som begicks. Beväpnad med ett foto började han leta i Sarajevo efter en gammal bekant. Magda Cvjetkovic som bodde på fronten i Sarajevo. Hon tycker att läget i Bosnien nu påminner om hur det var innan förra kriget bröt ut. När vi sänder från Belgrad är det en solig dag i mars och körsbärsträden blommar precis lika vackert nu, som gjorde i slutet av mars 1999 när Nato bombade Belgrad, för att förhindra ytterligare ett folkmord i regionen. Kajsa Boglind träffar Ivana Todic som var student under kriget. Hon bor kvar i samma stadsdel som då i förorten Nya Belgrad och minnet av bombningarna är fortfarande levande. I Serbien finns en djup skepsis mot NATO och Balkan har blivit en plats där både Ryssland och Turkiet försöker fördjupa sina intressen, inte minst genom stora investeringar. Till sist beger sig Konflikt med Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén till Kosovo. Nästa år firar Kosovo tio år som självständigt land men det är fortfarande en mycket omtvistad självständighet. I Serbien ser man fortfarande Kosovo som en del av sitt land och tidigare i år väcktes gamla minnen från kriget till liv när ett tåg avgick från Belgrad - mot norra Kosovo - prytt med texten "Kosovo är Serbien". Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se
Mar 25, 2017
Le Pen, feminismen och förorten
00:55:52
Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om förorten som slagträ i valet.

Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar Nonna Mayer, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts Anja Sahlberg träffar henne i Paris. Möt också Suzy Rojtman, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv. I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för Houria Bouteldja, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, Guy Deballe, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare? Gäster i studion är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och Johanna Gullberg, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Mar 18, 2017
Erdogan på mållinjen
00:55:39
Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul.

Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar hemmafrun Hülay Ak som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och Duygu Karhan som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad.  Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad. Frilansreportern Lovisa Lamm tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren Sabri Karadag och volontärerna Eda Deniz och Hanife Yigit. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen? Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör Erik Zucher, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern Bill Park som beskriver ett land där rädslan sprider sig. Emre Caliscan, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken Turkey and its discontants, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten. Den franske före detta EU-ambassadören Marc Pierini säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn Senem Aydin Duzgit som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet.   Gäster i studion är Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och Halil Karavelli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.se  Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se
Mar 11, 2017
Spionernas tidevarv
00:55:57
Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss?

Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken framförallt i USA och i Ryssland. Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts Anja Sahlberg ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, Mark Galeotti, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och Michael Rochlitz vid Higher School of Economics i Moskva. USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts Ivar Ekman ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern Nada Bakos, Bryan Wright, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och John Schindler, som jobbat som analytiker inom kontraspionaget på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA. I år står Europa inför ett "supervalår" och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. Anja Sahlberg ringde upp Macrons internetstrateg, Mounir Mahjoubi. Gäster i Konflikts studio är Wilhelm Agrell, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Mar 04, 2017
Aborter, bistånd och lobbyister
00:55:54
Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik.

Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter. Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen. De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken. Donald Trump hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt. Regeln kallas så eftersom den först presenterades av Ronald Reagan 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort. Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon Lisa Schröder som tycker Trumps beslut är välkommet. Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen. Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in. Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med Elinor Grimmark noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot. Gäster i studion är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s), rikdsdagsledamot Paula Bieler (sd) och Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare.   Programledare:Kajsa Boglind Producent:Jesper Lindau
Feb 25, 2017
Är socialdemokratin död?
00:55:55
Om den europeiska socialdemokratin, som visar tecken på att... dö. Hur illa är det egentligen ställt med denna politiska kraft som format vår samtida kontinent?

Det är många viktiga val i Europa i år. Hur ska det gå för socialdemokratin? Det ser mörkt ut i flera länder, inte minst i Nederländerna, det konstaterade René Cuperus, som är chef för den internationella avdelningen på det nederländska arbetarpartiets tankesmedja när Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Och i brittiska Stoke-on-Trent har ett litet fyllnadsval blivit en högintressant temperaturmätare för hur det brittiska arbetarpartiet Labours allt större problem. Smeknamnet "Brexithuvudstaden" kom till efter att nästan 70 procent röstade för att lämna EU, ett bakslag för Labour som kampanjat för att Storbritannien skulle stanna i unionen. Konflikts Stephanie Zakrisson åkte dit inför valet. I Frankrike hålls presidentval i vår. Socialistpartiet ligger dåligt till i opinionsmätningarna, efter fem år med socialisten François Hollande vid makten. Partiet blöder väljare framförallt till högerextrema Front National. Konflikts Anja Sahlberg åkte till ett franskt rostbälte, den tynande industriorten Florange i nordöstra Frankrike. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige, som på många sätt är det land som andra länders socialdemokrater genom åren har sneglat avundsjukt på: bäst i klassen vad gäller både valframgångar och att stöpa om samhället efter socialdemokratisk modell. Men vad betyder det för framtiden? Ger socialdemokratins traditionella styrka här i Sverige den en större möjlighet att överleva än i resten av Europa - eller mindre? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Eskilstuna. Konflikts gäster för att prata om socialdemokratins framtid är Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, Lars Trägårdh som skrivit mycket om Socialdemokraterna och välfärdsstaten, och Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Feb 18, 2017
Behövs en feministisk migrationspolitik?
00:55:55
Om flyktingflickornas särskilda helvete. Varför finns det så få säkra vägar till Sverige för kvinnor. Hör röster från Damaskus, Mölndal och Malta om kvinnorna och den svenska flyktingpolitiken.

En av miljoner kvinnor på flykt världen över är Rahaf Jaber. Hon är 24 år gammal och fast i Jordanien utan laglig väg att ta sig till Europa. I Konflikt om kvinnors utsatthet som flyktingar berättar hon om att hon är psykiskt nedbruten i ett samhälle som ser på henne som en billig syrisk kvinna, en kvinna som förväntas gifta sig med vem som helst för att få barn. Om de kvinnorna handlar detta Konflikt och om svensk migrationspolitik. Sedan år 2000 har ungefär dubbelt så många män som kvinnor sökt asyl i Sverige. Det är också en klar majoritet män som får uppehållstillstånd enligt migrationsverkets statistik. Sverige har en feministisk utrikespolitik, men vart tog feminismen vägen i flyktingpolitiken. Det diskuterar migrationsminister Morgan Johansson och Lena Ag, generalsekreterare för Kvinna till kvinna i studion. Många kvinnor har kommit på flykt till Sverige. En del får stanna, andra får lämna och många väntar på besked. En av dom är Fatima Moradi. I Ulrika Bergqvists reportage berättar hon om sitt liv. Hon bor sedan ett drygt år tillbaka i Mölndal men kommer ursprungligen från Afghanistan. Hon berättar om glädjen att vara tjej när hon verkligen får vara sig själv och om de coola kvinnorna på hennes affischer i hennes rum. Sedan november 2015 får de flesta som kommer hit tillfälligt uppehållstillstånd i stället för permanent och därmed är det mycket svårare att få återförenas med sin familj. I Firas Jonblats reportage möter vi en kvinna som bor med sina sex barn söder om Damaskus, bara 400 meter från en av krigets frontlinjer. Hennes man däremot bor idag i Bengtsfors i Sverige. Migration är en stor och viktig politisk fråga för alla länder i EU. Men vilket utrymme får den svenska feministiska regeringen för sina åsikter på EU:s toppmöten. Sveriges Radios Migrationskorrespondent Alice Petrén tog med sig frågan till Malta där EU:s ledare möttes för att tala om migration. Hör Daniela Vincenti, chefredaktör på nättidningen EurActive, och Jacopo Barigazzi, reporter på tidningen Politico, om behovet av en feministisk migrationspolitik.  Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent. Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se
Feb 11, 2017
Gränsernas verklighet
00:55:57
Om livet över, under, på fel och rätt sida de murar och gränser som dominerar vår värld. Hör röster från Tijuana, Frankrike och Öresund om smidiga murar, folkligt motstånd och svenskt vankelmod.

Dagens Konflikt fokuserar på gränser. Allt högre och mer svårforcerade barriärer och murar byggs runt om i världen och nationsgränser förstärks, vad får det för konsekvenser? Strax efter att han installerats i januari 2017 skrev USA:s president Donald Trump under en presidentorder om att börja bygga muren mot Mexiko. Men det finns redan en mur, eller flera lager stängsel, vid USA:s södra gräns. Så där muren redan står hur påverkar den människorna som lever där på båda sidor? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till den mexikanska gränsstaden Tijuana och hittade en tydlig hierarki. Gränsen mellan Skåne och Danmark har varit öppen länge den nordiska passunionen skapades ju redan på 50-talet, och Öresundsbron och EU-medlemsskapet gjorde bara rörligheten större. Men under sommaren och hösten 2015 kom tusentals människor från framförallt Syrien och Afghanistan just den här vägen för att söka asyl, och senhösten 2015 återuppstod den verkliga gränsen som i mer än 50 år på många sätt bara funnits på pappret. En av konsekvenserna blev ilska i synnerhet i Skåne. Men vad handlar reaktionerna om egentligen och vad vill man ska hända? Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tog sig till Kastrup. På gränsen mellan Italien och Frankrike som även den länge var öppen som en del av EU-integrationen har blivit alltmer stängd från officiellt håll framförallt på grund av terrorhot, men i praktiken nog minst lika mycket på grund av alla de människor som kommer över Medelhavet, ofta från Afrika, och vill ta sig norrut i Europa inte sällan människor utan asylskäl. Som en konsekvens av den här förstärkta gränsen blev invånarna i La vallée de la Roya, en dalgång i ett bergsområde strax norr om Medelhavskusten, plötsligt varse de afrikanska migranternas vardag - och de ställdes inför ett val. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit. Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman (S) och chefen för gränspolisen Patrik Engström. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Feb 04, 2017
De ensamutvisade
00:56:04
Om de ensamutvisade från Afghanistan. Är Kabul säkert för en ung, pank kille utan nånstans att bo? Hör röster från Kabul och Partille om vad som händer dem som Sverige skickar ut.

I oktober förra året tecknade EU och Afghanistan ett avtal där Afghanistan åtar sig att ta emot de tiotusentals afghaner som fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Avtalet skrevs under bara ett par dagar innan en stor givarkonferens i Bryssel, där EU utlovade tio miljarder i bistånd till landet. I samband med det tecknade Sverige ett eget avtal med Afghanistan som skapar nya utvisningmöjligheter framför allt för att utvisa personer mot deras vilja. Och det har redan gett resultat, bara i december förra året tvångsutvisades nästan lika många som under årets första 11 månader. Bland dem som skickas ut finns unga ensamkommande som hoppats få stanna som minderåriga men som inte kunnat bevisa att de är under 18. En del är uppvuxna i Pakistan eller Iran och saknar helt kontaktnät i Kabul. De har ofta aldrig varit i Afghanistan tidigare. Vad händer med dem när de skickas till Kabul? Det är ämnet för detta avsnitt av Konflikt. Vi möter Aadel, som egentligen heter något annat, som utvisades från Sverige till Kabul i slutet av förra året. Han är uppvuxen i ett av grannländerna och berättar hur det är att försöka hitta jobb och bostad utan att ha några kontakter i en stad han inte varit i tidigare. En viktig del av återtagandeavtalet gäller Afghanistans garantier för att man kan ta emot och garantera säkerheten för de som utvisas. Konflikts Shakila Edizada tog kontakt med personer på olika nivåer i Afghanistan för att ta reda på mer om landets kapacitet att hålla sin del. Hon intervjuade bland annat forskare, frivilligarbetare och presschefen för afghanska migrationsministeriet. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige och de unga som just nu väntar på besked om de får stanna eller inte. Det är en stor grupp, just nu finns 16 500 ensamkommande med så kallade öppna ärenden hos Migrationsverket. Konflikts Ulrika Bergqvist möter två killar som varit med i Konflikt tidigare - Mustafa och Muhammed - som senast vi träffade dem just fått sin ålder uppskrivna till över 18 och därmed fått besked om utvisning. Då hade de ingenstans att bo, men sedan en familj hörde reportaget om dem har de fått ett nytt tillfälligt hem. Gäster i studion är Kjell-Terje Torvik, migrationsverkets sambandsman på svenska ambassaden i Kabul och Kasim Husseini från Svenska Afghanistankommitténs styrelse och som själv kom till Sverige som ensamkommande från Afghanistan 2001. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se
Jan 28, 2017
Demokratins självmord?
00:55:50
Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske.

USA har fått en ny president. Donald Trump förkroppsligar det amerikanska folkets vilja, som den viljan uttrycktes genom det amerikanska valsystemet i höstas. Med Donald Trump så har makten överförts på fredlig väg 44 gånger i USA, sedan John Adams tog över efter George Washington i mars 1797. Med den här mer än 200 år långa historien lyfts ju USA ofta fram som en förebild för det som kallas liberala demokratier runtom i världen. Men är USA fortfarande en demokratins förebild? Eller går man i dag i bräschen för nåt helt annat? Detta avsnitt av Konflikt försöker ta temperaturen på den liberala demokratin. Harvardstatsvetaren Yascha Mounk har fått mycket uppmärksamhet på sistone för att han ifrågasätter en av demokrati-teorins centrala idéer: den att rika, etablerade demokratier aldrig monterar ner sig själva. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Polen är en yngre, mindre etablerad demokrati jämfört med länder som USA och Sverige, men det är det tydligaste och mest överraskande exemplet på en trots allt stabil liberal demokrati som har utmanats på senare år. Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson rapporterar från Warszawa. Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet är ett gott tecken för demokratin, det menar Joffrey Bollée, en av nyckelpersonerna i det högerextrema franska partiet Front Nationals kampanj inför presidentvalet i vår. Att hans parti skulle utgöra ett hot mot den liberala demokratin och grundläggande fri- och rättigheter håller han inte med om, tvärtom. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom för att höra om Front Nationals syn på demokrati. Hur är det då här, i Sverige? En stabil demokrati som den svenska är väl knappast hotad? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret och började med att åka ut till Skärholmen, söder om Stockholm, där valdeltagandet är lågt jämfört med övriga Sverige. Och hon intervjuade också professor Erik Amnå som under sju år studerat ungdomars samhällsengagemang och tilltro till demokratin. Gäst i Konflikts studio är statsvetaren och demokratiforskaren Staffan I Lindberg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Jan 21, 2017
Obamas år
00:56:11
Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung.

Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage.Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg.Produdent:Jesper Lindau Programledare:Kajsa Boglind
Jan 14, 2017
Nyårsspecial: Konflikt minns 2016
00:56:13
Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice?

Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Dec 31, 2016
Aleppo, barnvåldtäkter och FNs djupa kris
00:55:54
Om FN som ska rädda liv men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten.

FN befinner sig i kris en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att rädda kommande släktled undan krigets gissel och för att  betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde. Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde.Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort och inte gjort i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid Kings College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations.Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken.Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet.Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se
Dec 17, 2016
Feminismen och motvinden
00:55:39
Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UD om segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik.

Dagens Konflikt handlar om den svenska regeringens utrikespolitik som sedan två år tillbaka är uttalat feministisk. Programmet fokuserar på möjligheterna att föra en just feminstisk utrikespolitik i en tid då det på många håll i världen går väldigt bra för de politiska partier som tar avstånd från det man ser som etablissemangets liberala politiska värderingar - vi såg det senast i det amerikanska presidentvalet.Programmet rör sig under några månader hösten 2016, som var ganska avgörande när det gäller förutsättningarna för att driva feministiska frågor. Vi ska börja med att flytta oss tillbaka till en tidpunkt före det amerikanska valet, till en tid då det fortfarande såg ut som om USA var på väg att få sin första kvinnliga president. Det var en solig dag i början av oktober som Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till regeringskansliet i Stockholm när Margot Wallström bjudit in till en workshop om "stärkande av kvinnors rättigheter". Där fanns bland många andra Sierra Leones FN-ambassadör Yvette Stevens och Hillary Clintons vän och nära medarbetare under många år, Melanne Verveer.Då var optimismen stor, men hur låter det efter valet? Konflikts Ivar Ekman ringde upp en av USA:s ledande feministiska akademiker, Wendy Brown, professor vid Berkeley-universitetet och började med att fråga om Donald Trumps seger är ett bakslag för feminismen. Samma fråga får utrikesminister Margot Wallström, när Konflikt träffar henne för en lång intervju några veckor efter valet i USA.Ett av de länder där Sverige verkligen har försökt påverka med en "feministisk utrikespolitik" är Colombia. Under de fyra år som fredsförhandlingarna pågått mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen så har Sverige, som är en viktig biståndsgivare i landet, tryckt på för att kvinnors röster skulle höras och att ett genusperspektiv skulle genomsyra avtalet. Men frågan är om det påverkat fredsprocessen negativt eller positivt? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar om från huvudstaden Bogotá.Gäster i dagens Konflikt är Robert Egnell, professor på försvarshögskolan och chef på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap och Karin Eriksson, politikreporter på dagens Nyheter, som följt utrikesminister Margot Wallström och skrivit mycket om Socialdemokraterna och den feministiska utrikespolitiken.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Dec 10, 2016
Utvisningsmaskinen
00:55:54
Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman.

Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.Fasthållen till dödsI Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:Radio Sweden Coming alone to SwedenVill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:Utvisad till dödsProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se
Dec 03, 2016
Raqqa inifrån
00:55:54
Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden.

Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor.I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I Katja Magnusson reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse.Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter Khaled Alesmael åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet.I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev huvudstad i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör Sarmad Al Jilane, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten Khalaf Malla, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över.I studion för att samtala om detta finns Aron Lund, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och Idris Ahmedi, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.se
Nov 19, 2016
Den underskattade vreden
00:55:56
Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske?

Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren Mary Beth Buchanan och Claudette Hayle, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas Victoria Greve och Kim Walls reportage.En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts Irma Norrman ställde frågan till Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, Marine Le Pen, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter Ulrika Bergquist fick tag i Tobias Andersson, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD).Gäster i Konflikts studio är Elisabeth Wallentin, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, Nicole Clifford, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, Göran Rosenberg, journalist och författare, Alice Teodorescu, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Nov 12, 2016
Populisterna och hatet
00:56:11
Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja.

Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren Maureen Costello har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar Hewa Abdelzadeh och Ulrika Bergqvist.Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?Konflikts Anja Sahlberg tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande Florian Philippot som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern Valérie Igounet säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren Karim Amellal säger att lepeniseringen har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, aktuell med boken Skotten i Köpenhamn och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar Mona Ismail Jama och Irma Norrman.Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se
Nov 05, 2016
Kina vs USA - vem vinner?
00:56:11
Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas en ordning där Kina får som man vill?

Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter Hanna Sahlberg och Margita Boström. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter. Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president Rodrigo Duterte, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina. Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred? Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor Stein Tønnesson, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
Oct 29, 2016
En perfekt diktator?
00:55:57
Om Kinas högsta ledare Xi Jinping, som många säger är den mäktigaste sen Mao. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi.

Konflikt från Peking handlar om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti sedan 2012. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao? Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare. Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder ”Den kinesiska drömmen”. I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer.   Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat – och samtidigt utnyttjat – den snabba teknikutvecklingen på området. Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se
Oct 22, 2016
Merkel och flyktingarna
00:55:55
Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit. Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland.

Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka. Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i  gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka. Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här -   wir shaffen das. Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit? En av de nyblivna Berlinarna är Layla Rashid som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts Per Eurenius träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern Christian Bucholz som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland. Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios Daniela Maraquardt beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning.Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen.Konflikts Kajsa Boglind intervjuade Stefan Kornelius, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och Josef Janning på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats. Gäster på kafét är Annamaria Olsson, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar. I sändningen hörs också Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Berlin och Tobias Etzold, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och Daniela Marqardt som är radions Berlinkorresondent. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Per Eurenius
Oct 15, 2016
De ensamkommande och gatan
00:56:11
Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige.

Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de no